24 mars 2014

terror eller Respekt!

Det som händer nu i Ukraina och på Krim är för mig väldigt kluvet. Ända sedan Sovjetunionen rasade samman har USA gjort precis som de velat och om det passat dem så har man struntat i alla folkrättsliga överenskommelser, med lama eller inga protester från resten av "västvärlden". Man trodde att Ryssland var uträknade och betedde sig som ensam makthavare utan hänsyn till någon annan om det inte låg i deras egna intressen.

Ur den synvinkeln är Rysslands agerande på Krim kanske rent av bra. I en värld som bygger på makt där måste det alltid finnas en motmakt om inte makthavaren ska hänsynslöst trampa på sina undersåtar då det passar denne. Exemplen är många: Innan fackföreningarna fanns låg all makt över arbetsvillkoren hos de som ägde produktionsmedlen, men med en allt starkare fackförening uppstod en motmakt som förhindrade kapitalägarna att trampa lika hårt på sina undersåtar. Om ett företag får monopol på en viss produkt eller tjänst blir den som är beroende av produkten helt i händerna på producenten som kan sätta vilket pris de behagar....

Men samtidigt som det kan ses som positivt att USA får en motmakt, så är det knappast någon av oss som längtar tillbaka till det kalla krigets dagar, med terrorbalans och hot om atombombsförintelse när som helst.

Det måste finnas ett bättre sätt! För mig är det självklart att den vägen är att bygga världen på respekt för varandra och envar i stället för på makt. men hur kommer vi då dit? Få makthavare har hittills lämnat ifrån sig makten om hen inte har tvingats därtill av en högre makt. Likväl så måste det gå, för jag tror att de är den enda vägen att skapa en dräglig långsiktigt hållbar värld för alla levande varelser idag och i all framtid. Vad jag personligen kan göra för att ta världen dit vet jag inte, men jag vet att oavsett vilken väg vi måste gå så börjar vägen alltid med oss själva. Jag måste respektera mina närmaste, Mig själv, sambo, barn, kollegor. Och dessutom vidga kretsen till ALLA de jag möter, och så småningom ALLT levande. Först när jag ser allt liv som likvärdigt och värt respekt kan världen överleva i sin nuvarande, förbättrade form.