29 juli 2011

Vill du vågar du Har du? (av Carola Liva Lind)

Underbar text och bild lånade av Carola Liva Lind

Har du....

Tittat i ditt barns ögon en längre stund?

Tittat djupt i mer än en sekund?

Sett er gemensamma Cirkel sluten?

Sett er siluett tillsammans gjuten?

Tag den tiden, kanske en dag.

Fånga stunden, låt Vi bli ett jag.

Sätt dig nära bara tätt.

Ögon mot ögon rätt o slätt.

Titta länge djupt och noga.

Lyssna känn och sammanfoga.

Tidens gränser sprängs itu.

Inget finns mer än ett Nu.

Cirkeln möter generation.

Efter Generation, ton i ton.

Vad du ser och vad du känner.

Är mer än familj och vänner.

Det är ditt liv din tid din plan.

Din Ursprungsplan likadan.

Som den alltid varit då och Sen.

Likadan för längesen.

Ditt barn hon bär det Allt.

Dina minnen tusenfalt.

Så när ni möts i nuets tid.

Själ mot Själ i Hjärtefrid.

Känn och andas hennes sinnen.

Se och upplev tidens minnen.

Möt dig själv i livets Mitt.

Mitt i Cirkelns gyllene snitt.

Där är Du och där är Hon.

Med Historia som flätas nära.

Titta djupt och våga nära.

Ta dig tiden se och möt.

Våga knäcka kodens nöt.

Se din familj i livets skeden.

Möt din cirkel lär dig se den.

Titta djupt och länge nu.

Glöm aldrig att du är Ni.

Hon är Du och Ni är Vi.



[Carola Liva Lind]

28 juli 2011

SIGGES DAM ♥ eller Polyamorös? (av Dominique Nvc Costa)

Fina Vännen Dominiques svar på mitt inlägg om Polyamorösitet

Har låtit  Dig darra och vänta hela natten - Naken - utlämnad  ♥

SIGGE - Älskade Sigge.. ♥

Du skriver i Din blogg: (Där finns ju facit)
"Det jag är mest rädd för av allt är inte att inte bli älskad utan att min Kärlek avvisas vilket är synonymt med att det som är jag avvisas... JAG!"

"Insidan sätter spår på utsidan
Varje tanke, Varje ord
Skapar spår i det fysiska."

"Du är Viktig för mig! Vad som än händer imorgon, om en vecka, om en månad, om ett år... Så är du Viktig för mig just Nu. 

Jag vill att du ska möta en annan av de viktigaste personerna i mitt liv. Jag vill att du ska möta en liten pojke på 4 - 5 år som har följt mig genom livet. Pojken heter Ingmar. Ofta sitter han ensam i gruset på gårdsplanen och leker med sina brio-tåg, han är ganska uppgiven och ledsen.

Först visste jag inte att han fanns. I många år trodde jag att han vuxit upp och blivit stor. Jag såg honom inte, och när han visade sig så trodde jag att han var någon annan. 

I början på 90-talet började jag ana att han fanns. Jag tog med honom på gestaltterapi i grupp och fick möta honom, och han fick möta och läka många av de upplevelser som hade gjort honom illa. 

Faktiskt kände jag mig så färdig med honom efter 3 terminer att jag t o m bytade hans tilltalsnamn. jag visste att han fanns men jag kände att många av hans sidor hade läkts så att han kunde växa vidare... och jag hade fått verktyg att ta hand om de sår som trots allt skulle komma att dyka upp.

Han levde vidare lite i skymundan och fortfarande var det många av hans sidor som visade sig som jag inte kände igen som honom. Men han ville bli sedd, han ville få finnas, och han gav sig inte förrän jag accepterade honom och såg honom. 

Det hade då gått mer än 10 år till. Nu fick han finnas. Jag tog med honom på otaliga resanprocesser, gjorde trumresor med honom och många är de lägereldar som vi suttit tillsammans vid. Många är de andra som han fått sig en pratstund med vid lägerelden, han har släppt ut sina känslor och läkt. Ofta har han suttit i mitt knä där han börjat känna sig riktigt trygg.

Numera gör han sällan så mycket väsen av sig, han vet att han får finnas och han vet att han får sitta i mitt knä när han behöver. Men när någon blir Viktig för mig, när någon kommer Nära, då dyker han upp igen.

I dag visade han sig igen. Vi har pratat i telefon i timmar nästan varje kväll de senaste veckorna. Långa mysiga samtal. Men igår hade vi inte tid att prata. Du var upptagen med annat. Och lite skönt tyckte jag faktiskt att det var, inte att vi inte pratade , men att jag fick tillfälle att sova ikapp lite av den sömn som vi pratat bort. Och jag var uppriktigt glad för dig, för att du tillbringade en trevlig kväll med dina vänner.

Men Lille Ingmar saknade telefonsamtalet. Fast jag såg honom inte. Som på beställning så kunde min knäppa telefon inte ta emot ditt sms på morgonen, och när vi försökte prata istället så var täckningen för dålig ute i skogen där jag befann mig. Eftersom vi alltid får precis vad vi behöver så var min kollega dessutom ledig denna morgon, så jag jobbade själv. Nu började jag känna av honom, Jag kände att han satt där ensam på gården och lekte, Ledsen och Övergiven. 

Jag trodde han hade läkt detta men tydligen inte. Nåväl jag har många verktyg, så jag lovade honom att ta hand om honom till kvällen, gav honom en kram och sa att det var ok att han var ledsen. Saker och ting började strula i mina händer som så ofta när det är något gammalt sår som vill läkas... Först detta med telefonen, sedan gick min såg i sönder. När min kollega dök upp och vi började prata så undrade han genast om jag var arg... och först då hörde jag och kände att Ingmar var inte ledsen, han var Arg. 

Hur löjligt och knäppt mitt vuxna jag än kan tycka att det var, så var han arg för att du övergivit honom, och lämnat honom ensam en kväll utan att prata en stund med honom och sedan dessutom inte kunde skicka sms eller prata i telefon på morgonen... Jag menar jag var ju tacksam för både din och min skull för att kvällen var som den var, och telefonstrulet var ju inte ditt fel! men lika fullt så var han arg.

Men egentligen var det ju inte dig han var arg på. Du tryckte bara på en knapp som fick honom att minnas gammal smärta och ilska... och nu kan han läka den.

Vågar du möta Lille Ingmar? Kan du se att han inte är den jag Är, men likafullt en del av mig? Vill du möta mig så får du räkna med att då och då möta också honom. Vill du det? Du behöver inte ta hand om vare sig honom eller hans känslor, tvärtom så vill han bara få vara den han är med just de känslorna han har, han vill bli sedd för den han är just precis här och nu. Hans läkande är min uppgift, det är i mitt knä som han ska läka. Och han vill inte att du ska skydda honom från att känna något. Det är genom att Känna som han läker och kan växa upp. Han vill bara bli sedd, få finnas."

Ja här ser vi ju tydligt varför Du är som Du är
UNDERBAR

Du har lite senare i livet kommit över blygheten och de spärrar Du en gång hade.. På en kurs upptäckte Du glädjen av fysisk Närhet, utan sex: att kramas med Goa medmänniskor.. Detta gav Dig en stor Glädje. En trygghet att alla kan man krama - där väcktes Kolibrin i Dig...


Du beskriver:
"Mitt huvudsakliga och tror jag Allas ursprungliga Kärleksspråk är den fysiska närheten, Kramar, Beröringar, Smekningar och Pussar. För mig i möten med många är därför det absolut starkaste om jag kan mötas huvudsakligen i Fysisk Närhet. Detta möten fanns i mängd på Helgens stora Kärlekmöte. Jag flög som en kolibri, från blomma till blomma, sög den fysiska Kärleks-Närhets-nektaren, samtidigt som jag befruktade alla blommor som välkomnade mig med Kärlek Bra så! Helt Underbart med alla dessa Kramar! Även om flera av de andra Närheterna inte fanns med i stunden. ♥♥♥ 
Andra på mötet hade andra Kärleksspråk , några sjöng och spelade, andra Tröstade och Helade, några hjälpte varandra med tälten, andra bjöd på mat, somliga bjöd på sin Humor, en del var bara där med sin Närvaro trots sin rädsla, några delade med sig av sin Visdom. Allt är lika gott. Var och en Älskar efter sin fason, inget är bättre eller sämre bara olika Kärleksspråk."

Jag vet inte om jag riktigt är övertygad?
Det känns som om Du i Din rädsla i att bli avvisad valt att sprida Dina risker (undermedvetet)..
Jag tror att just den rädslan och att Du nu visar så mkt känslor för många i stora sällskap kan skrämma bort det Du kanske också innerst inne längtar efter: En Nära Kärleksrealtion till en annan Kvinna..

Personligen hade jag inte kunnat attraherats av en man som så vackert och generöst fördelar sina Gracer till alla, pussar och kramar och håller om alla.. Jag vill känna mig utvald, unik, den en man längtat till, innan han visste att jag fanns, jag vill vara den enda, den rätta, av min mans själ den utvalda..

Med en person som Du, skulle jag bara vara en av många, älskad jo visst.. Men jag skulle bara få en bråkdel av Din uppmärksamhet..
Jag anser att många män är ändå så pass begränsade när det gäller erotisk uthållighet, så man skulle behöva 3-4 normala män (när jag är i form, vilket jag definitivt inte är nu, men i optimalt läge) så därför är jag tacksam om en man spar på det mesta Krutet till mig..

Jag uppskattar värme, ser en varm person ungefär som min släkt med mkt italienskt blod i (dock boendes i Paris) där man pussar på varandra som en naturlig del av vardagen och man tar på varandra, höjer rösten i vrede så stark, och sedan skrattar man så man kiknar, är man ledsen, ja då är man det och man tröstar, lever och talar om känslor.. Så om min man är öppen ser jag inte det som ett hot - så länge det är en skön varm familjär ton.. Börjar det glittra i ögonen så där busflirtigt, om även oskyldigt, då tappar jag intresset, jag vill ha ett avtal om trohet i hela beteendet, och inga anspelningar på Du är Man - jag är Kvinna..

KÖNLÖST - jag vill vara syster och bror 
Det är därför många av oss Kvinnor tycker det är så Underbart tryggt och härligt att umgås med bögar.. Ni är män som sällan skulle se oss som något annat än Vänner..

Jag tror inte Du flirtar runt Sigge..
Du är Hjärtlig, Nyfiken och Seriös i dina möten
Den underbaraste Vännen 

Men jag tror i och med att Du säger Dig vara öppen för all Kärlek
Att Du skrämmer bort någon som kanske kom till jorden för att
vara med just Dig..

Jag vet att Du inte Vill tro på den typen av Kärlek..
Kanske för att Du inte vågar...
Vågar bli avvisad..
Kanske att trots mot det Du anger nedan:
Att Du vill bli bekräftad..
MEN ÄR SÅ RÄDD

Så DU FLYGER FRÅN BLOMMA TILL BLOMMA
Samla Nektar
och Den Blomma som är för Dig..

Kanske sloknar
Kanske aldrig får möta Dig
för Du är så upptagen av att
Krama ALLA

Så Du avvisar Dig själv..

Så länge alla fina trevliga med Goda värderingar mm
duger som potentiella sex- och kanske Kärleksparters
Så kommer Du som CasaNova – vara ensam och avvisad av Dig själv
mönstret från lille Ingemar går igen

Om Du kan tänka om , våga möta Smärtan
Modet Du lär ut att gå på glödande kol
Är sagan Ingemar väntar på att höra..

Låt Ingemar sköljas över av Kärlek
Möt smärtan att det var just Din mor som känslomässigt
Övergav Dig
Att MAMMA VAR DEN ENDA som kunde hela Dig
Din Mor var den Du ville skulle se Dig

Erkänn!
Innan namnbytet var Du Ingemar

Nu är Du Sigfrid

Ingemar/ Sigfrid
Same/same
Båda vill nog ha KÄRLEK FRÅN EN SPECIELL KVINNA::
Men i Risk att bli avvisad
Så kramar Du oss alla – och göder oss med Kärlek
och vi responderar
Du får Kärlek – från alla håll
Du blir Yr och fartblind..


Älskad – men så ensam
AVISAD..

Så det enda jag kan säga Dig:
Är TILLIT – Lita på Kärleken till EN!
Dra svärdet ur Stenen…

jag förmodar nu att Du talar om att inte äga mm
så är Du igång igen…
Men vet Du oavsett hur klokt Du kan prata
Så tror jag Dig INTE
För jag har en osviklig tro på Kärleken




 
Du sa att jag fick säga vad jag kände och det gör jag NU:

SIGGE; JAG TROR INTE DU SER HJÄRTER DAM I LEKEN
för du är så upptagen av att leka med ALLA kort…  ♥


KRAM - Älskade ljusbroder(jag säger ej att jag har Rätt, men att jag känner så här, det gör jag idag, imorgon kan jag känna annorlunda, oavsett vad så kan mina tankar väcka något och vi har en process.. Vi möter varandra, ser varandra, korrigerar varandra osv .. Vi Helar varandra, vi Är ju SjälaVänner.. Jag Älskar Dig Sigge..♥ ♥ ♥) 
 

 DINA ORD - ATT BEGRUNDA 
"För några månader så skrev jag mina inlägg och kommentarer på Facebook för att bli sedd och bekräftad... jag var besviken om ingen kommenterat eller gillat. Likadant är det med mkt annat som jag gjort genom livet, jag har kanske gjort det bra, men mitt innersta syfte har hela tiden varit att bli sedd. Och inget fel med det huvudsaken är ju på ett vis att det blir bra det jag gör. Troligen är det t o m så att detta beroende av bekräftelse har tränat mig att uttrycka saker på ett sätt som många kan ta till sig och förstå, så även missbruket och beroendet har en gåva till oss.

Jag var inte särskilt medveten om mina motiv. Någon gång hade jag väl skymtat dom lite här och där i mitt arbete med mig själv, men jag skyndade mig att glömma vad jag sett.

Men idag vet jag att det var så, för idag känns det skillnad, i dag är det inte viktigt att ngn kommenterar eller gillar mina inlägg. Jag älskar när ngn gör det men det är inte det viktigaste, det viktigaste i dag är att få förmedla ngt av allt det som vill uttryckas genom mig, Min nyfikenhet idag rör inte hur många kommentarer jag fått, utan jag är mera intresserad av att se hur det landar, vad händer i mottagaren när mina ord landar? Och finns det några spännande nya infallsvinklar?

Vad är det som har hänt då? Jo jag har hittat hem till mig själv. Hittat mitt Själv! I dag vet jag att jag är värdefull, bra och helt rätt oberoende av vad jag gör eller säger. Och vad jag har mött är varken Jesus eller ngn lära som jag kan använda som livlina och förlita mig på, nej det jag mötte var min gudomliga del, den delen av mig som är i förbindelse med allt, och som vet om det. Den delen som är jag och ändå en del av allt, av livet. Den delen som är livet självt i mig.. Nu vet jag att den finns där och att jag kan tala till den när jag vill. Nu är jag trygg i mig själv och behöver inte ngn bekräftelse utifrån."

[Dominique Nvc Costa]


Kommentarer i urval:

Sigfrid Pettersson:
Älskade Domi!
Nu gråter jag... Detta är tankar som jag tänkt men inte tänkt färdigt... känslor som jag känt men inte känt färdigt...

VET att det ligger mycket i dina ord!

Tack för att du ser mig!
Tänker mina tankar färdigt...
Hjälper mig att Känna färdigt...

Ska känna mera på detta...

Med min oändliga Kärlek
Kramar och gråter i din famn ♥


Dominique Nvc Costa:

Åh - älskade.. :-) ♥♥♥
Men hade Räknat med superintellektuella protester..
Mitt hjärta har alltså berört Ditt?
Älskade Sigge..♥


Sigfrid Pettersson:
Visst är det så min "jakt" efter Närhet och Kärlek är en flykt från NÄRHET och KÄRLEK...

TACK TACK TACK
♥♥♥



Har vetat det länge, Innerst Inne...


Dominique Nvc Costa:

Väldigt långt inne - men ett Hjärta kan ej ljuga.. EN man jag känner på djupet har levt så här pga att han kände att hans mamma var den främsta kvinnan - i alla lägen, hon avled bara för några år sedan över 100 år gammal, nu först när mannen är 80+ kan han Älska EN Kvinna, han har varit en ärlig i sin polygami, aldrig ljugit om sin läggning och aldrig övergivit någon, men haft många, Den ena ljuvligare än den andra, så unga.. Nu 80 plus när kroppen inte längre riktigt hänger med kan han älska på djupet med en. Så vill Du inte ha det: Älska nu Sigge.. Det är så vackert.. Det gör jätteont att bli avvisad och lämnad - finns inget värre - men att inte släppa in Kärleken är faktiskt som att slösa ett Liv.. Kram



Sigfrid Pettersson:
Jo tanken har funnits, sedan Omberg, har den kommit närmare, cirklar lägre, blivit tydligare. När jag skrev "Kolibri" gick den in för landning, så tvekade jag och svävade uppåt igen, rädd att landa, vände jag den ryggen med "Polyamorös" Nu har du min Älskade Vän tagit ner den med en DUNS! ♥

Jag har haft några strävan som blivit allt klarare med tiden. Att bara vara den jag är, acceptera, och vara närvarande i varje stund. Att mötas fullständigt i varje möte, Närvarande. Att vara Kärlek! Alltid.

Så klart är det vad jag VILL möta någon att vara FULLSTÄNDIGT ett med. Har försökt att göra en modell där allt går ihop... den jag i dag är, det jag vill! Närvarande på samma gång. Men kanske är det oförenligt.

Jag är rädd att sätta mig själv åt sidan (åter "Polyamorös"), köpslå med mig själv, och inte vara den jag är.

Men detta är också den jag är, Den jag Verkligen ÄR, innerst inne, Den som är Kärlek Helt och Fullt i Gemenskap, Ett med En Annan människa.

Men hur gör jag? Hur väcker jag den delen av mig, den "Helen" av mig som finns där innerst inne och bara ÄR? Hur vågar jag släppa fram den? Och vem är jag då? Hur kan jag låta den finnas utan att köpslå med mig själv?

Antar att det finns bara ett svar. Att Bestämma mig! Att Bestämma mig för att Leva den Längtan med vacklande steg, Välkomna den! Tillåta den!

Ställa de skydd som jag har byggt på ytan åt sidan, nej inte köpslå.... bara klä av mig! Som det nu är så är jag inte Nära någon, Jo jag är Nära många, lite här och lite där, fragment, men inte ända In!

Ta alla bitarna, i och låta dem samlas till en Helhet i ETT möte!

Jag Gört!

♥♥♥


Rustningen är kastad och jag är helt oskyddad, naken, nyfödd! ♥
Hua :-/
Sigfrid Pettersson:
Älskade Fina Dominique! Får tårar när jag läser tråden igen... Du är så mkt Kärlek, Du måste ha ägnat timmar åt denna Underbara spegling! Så Vackert så Kärleksfullt, Så Dominique!!!

Det finns inget annat Domi! Jag har lämnat massor av glipor i min rustning, glipor som du så varsamt bände upp... Nu är rustningen trasig och jag ämnar inte laga den. Min högsta dröm är att vara fullständigt vidöppen i mötet med någon, någon som jag också vill ha vid min sida i vardagen. Det finns någon som är viktigare för mig än någon jag någonsin mött, någon som är mera "rätt" än någon jag mött! Så Tills den dag VI har gett OSS en Ärlig chans (om hon vill) kommer ingen annan att finnas för mig på det sättet. Om så bara för en vecka, en månad eller ett år Så vill jag ge Oss en chans att mötas fullt ut.

Jag är oskuld i detta att släppa någon så nära, helt och fullt! Men jag tänker lära mig i Närvaro! Och bättre coach än du Domi kan man inte önska sig!

Älskar dig Oändligt som den Underbara Vän du ÄR!
♥♥♥

Med darrig kropp körde jag till jobbet, två timmar för sent. Min saga pågår här och nu. Smider medan järnet är varmt innan jag ångrar mig. Rustningen är borta och jag passar på att blotta mig. Skrev ett långt Kärleksbrev som jag sedan ringde och läste upp... sagan går vidare, väntar spänt på nästa kapitel.

27 juli 2011

Liv-Ett

Den ensamme är en
Men ändå Samma
I sig själv finner han Allt

Där upphör dömandet
Allt blir olika sidor
Av Ett och Samma

Hel-igt och Del-igt
På samma gång
Delarna blir Hel-iga

När vi ser inåt
Ser vi att det utanför
Finns innanför

Insidan sätter spår på utsidan
Varje tanke, Varje ord
Skapar spår i det fysiska.

Det nakna ordet bär frukt
Sår sitt frö i jorden
Växer till en bild av det vi Är

Ett och Samma
Och ändå olika
Skärvor av ett Helt

Kvinna och man
Mjuk och hård
Både och

Kvinnan befruktar mannen
Mannen befruktar kvinnan
Blir till Liv-Ett

26 juli 2011

Polyamorös?

Har insett att jag köpslår med mig själv när jag går in i en relation, främst handlar det om min dragning åt det polyamorösa.

Sedan några år har jag en dragning åt det polyamorösa som jag aldrig levt ut. Jag vill inte begränsa kärleken och närheten i en relation på något vis. Vet inte varför jag har den dragningen, kanske handlar det om att jag har begränsat så mycket i mig genom åren, Känslor, Närhet och Lust. Hela mitt liv har varit en resa mot att öppna upp mer och sluta begränsa dessa. Så klart kan det också handla om att jag har svårt att släppa någon riktigt nära, och att knyta an. Kanske kommer jag att upptäcka att jag inte alls kan leva på det viset i en eller flera parallella öppna relationer. Men det vet jag inte förrän jag lever ut det och låter det finnas.

Var jag än landar i detta så måste jag tillåta mig att leva ut det för att kunna landa. Eftersom detta finns här så är det en del av min resa som jag måste respektera oavsett vart det leder.

Många gånger har jag köpslagit med mig själv i relationer, trodde jag var färdig med det. Men jag kommer inte att köpslå med detta mer i alla fall.

24 juli 2011

Osorterade tankar

Är i Vemod/Sorg nu.... Låter det finnas... Känner... Är i det.

"Det är inte människorna vi sörjer - det är våra drömmar som är förknippade med dem" [Sanna Nova Emilia]

Att Älska Villkorslöst utan förväntningar eller gemensamma drömmar är lätt....
Att släppa den andra fri att vara precis den den är utan band....
Att vara i det som ÄR!

Drömmarna är ett sätt att kontrollera....
Begränsar
Både mig, dig, oss, vi, Alla.

Hur är jag fullständigt öppen närvarande i det som är?
Känner gemenskap och samhörighet utan att binda?

Det är Enkelt så länge jag inte drömmer om morgondagen.

Låt de döda ta hand om de döda.
Låt de ofödda ta hand om morgondagen.

Vad händer med Livet om jag slutar drömma?
Är det inte drömmarna som får Livet att snurra?
Universum att expandera?

Drömmer Livet?
Drömmer djuren?
Drömmer växterna?
Drömmer naturen?

Kan man drömma och släppa kontrollen samtidigt?
Skulle jag så ett frö om jag inte drömmer om en skörd?
Skulle fröet växa upp om jag inte sköter det och vattnar?
Kan jag skörda utan att så?

Kan jag drömma om en morgondag och ändå vara fullständigt närvarande i Nuet?

Kan jag tillåta mig att vara helt och fullt Närvarande i alla möten även om jag drömmer?

Kan man ha en par-relation utan att vara speciell?
Är inte varje möte speciellt?

Att så utan att skörda

Många gånger har jag grävt i landet på våren
Sått fröer
Tittat till dem dagligen för att se om de kommit upp
Sådan Ofantlig Glädje Känner jag i detta
Jag drömmer om skörden
Men är fullständigt Närvarande i Nuet.

Jag rensar ogräs, gallrar
För att gynna skörden
För att gynna drömmen
För att det blir fint
Några plantor får mer uppmärksamhet än andra
Men alla är speciella
Jag drömmer om skörden
Men är fullständigt Närvarande i Nuet

Eller så gör jag det inte
För jag är upptagen med annat
Andra drömmar
Andra plantor
En del plantor dör
Men andra klarar sig själv
Utan min uppmärksamhet
Vill Leva för sin egen skull

När torkan kommer vattnar jag
För att gynna skörden
För att gynna drömmen
För att jag tycker om att se hur  det växer.
Jag drömmer om skörden
Men är fullständigt närvarande i nuet

Eller så gör jag det inte
För jag är upptagen med annat
Andra drömmar
Andra plantor
En del plantor dör
Men andra klarar sig själv
Utan min uppmärksamhet
Vill Leva för sin egen skull

När hösten kommer
Skördar jag
Fullbordar min dröm
Fullständigt Närvarande i Nuet

Eller så gör jag det inte
För jag är upptagen med annat
Andra drömmar
Andra plantor
Andra skördar
Livet skördar min sådd

Att skörda utan att så

I Närvaron i Nuet
Finns allt jag behöver
Livet sår och jag skördar
Liv till nytt Liv

Det ena utesluter inte det andra

Fröna kan sås
Växa och skördas
Av Livet självt
Genom mig
Genom någon annan
Liv till nytt Liv

Varje dag Ny
Varje dag ny Skörd
Varje dag nytt LIV

TILLIT

22 juli 2011

Undanflykter

Vad skyller du på för att inte må bra, för att inte vara i din fulla kraft?

Skyller du på din barndom?
Skyller du på föräldrarna?
Skyller du på skolan?
Skyller du på svek?
Skyller du på sjukdom?
Skyller du på exmaken?
Skyller du på frun?
Skyller du på jobbet?
Skyller du på ekonomin?
Skyller du på regeringen?
Skyller du på orättvisor?
Skyller du på droger?
Skyller du på barnen?
Skyller du på åldern?
Skyller du på religionen?
Skyller du på Gud?
Skyller du på djävulen?
Skyller du på  övergrepp?
Skyller du på  ”alla män”?
Skyller du på slumpen?
Skyller du på omständigheterna ?
Skyller du på vädret?
Skyller du på trötthet?
Skyller du på tidigare Liv?


Då gör du dig till offer för något utanför dig!

Jag har skyllt på flera av dessa. Och varje gång jag gör det så slipper jag att ta ansvar för vem jag är och vad jag gör.

Vad skulle hända om jag Levde Fullt ut 100% ?
Vad skulle hända om jag alltid lyssnade på mitt Hjärta?
Vad skulle hända om jag förverkligade mina Drömmar?
Vad skulle hända om jag vågade Älska 100% Vidöppet!?

Vad är jag rädd för? Vad är det värsta som kan hända?
Om jag misslyckas då har jag ingen att skylla på.

Måhända så var det saker som inte var bra i min barndom, Måhända att min kärlek blivit avvisad, Måhända  har jag blivit sviken.

Men det finns också mycket bra, mycket Kärlek som jag har med mig… Varför har jag packat alla de tunga stenarna överst i min ryggsäck? Så att de är det enda jag kan se? Varför har jag lagt allt det mjuka och gosiga längst ner där jag inte kommer åt det?

Bort tunga stenar, jag behöver dem inte längre! Bort med dem så jag kan se allt det Fina, All Kärlek!

Jag fokuserar på det som var bra, i allt det som var. Och bestämmer mig för att LEVA 100% Sann! Naken! Älskande!

Mitt  Ansvar
Min Makt
Över
Mitt LIV!

21 juli 2011

Kolibri

Drog ett MedicineCard i morse för Här och Nu.... Fick kolibrin...

Dagarna innan hade jag varit på ett underbart Kärleksmöte... Mött många andra, Mött mig själv i Kärlek....
Parallellt med detta möte har jag haft ett mera Fullständigt Nära möte....

Som Alltid i Nära möten dyker det upp tankar och Känslor...
För mig är möten Närhet på olika plan: Fysiskt, Känslomässigt, Själsligt, Intellektuellt och Sexuellt. För det Fullständiga mötet behövs, tror jag, alla dessa fem ekrarna på "Kärleks-Närhets-Hjulet" Men alla har vi olika Kärleksspråk, och varje eker i sig kan också fylla oss med Kärlek och Glädje.

Mitt huvudsakliga och tror jag Allas ursprungliga Kärleksspråk är den fysiska närheten, Kramar, Beröringar, Smekningar och Pussar. För mig i möten med många är därför det absolut starkaste om jag kan mötas huvudsakligen i Fysisk Närhet. Detta möten fanns i mängd på Helgens stora Kärlekmöte. Jag flög som en kolibri, från blomma till blomma, sög den fysiska Kärleks-Närhets-nektaren, samtidigt som jag befruktade alla blommor som välkomnade mig med Kärlek Bra så! Helt Underbart med alla dessa Kramar! Även om flera av de andra Närheterna inte fanns med i stunden. ♥♥♥
Andra på mötet hade andra Kärleksspråk , några sjöng och spelade, andra Tröstade och Helade, några hjälpte varandra med tälten, andra bjöd på mat, somliga bjöd på sin Humor, en del var bara där med sin Närvaro trots sin rädsla, några delade med sig av sin Visdom. Allt är lika gott. Var och en Älskar efter sin fason, inget är bättre eller sämre bara olika Kärleksspråk.

I andra möten på tu man hand, eller med få, kan mötet för mig bli mera Fullständigt, då har vi möjlighet att prata och få ett Intellektuellt möte, med flera ekrar på Hjulet fyllda följer lättare de andra efter, Hjulet börjar snurra, Kramar, samtal, Känslor, Själslig Gemenskap, och kanske Sexuell Lust (som mycket väl kan uttryckas i Lek, Kreativitet eller Passion).

I en del möten på tu man hand finns alla ekrarna med lika mycket, Hjulet snurrar jämt och fint utan någon obalans ♥♥♥

15 juli 2011

Ord som begränsar


Aldrig är en väldigt lång tid, lika lång som Alltid. Många av oss slentrian-använder en massa ord som begränsar och håller kvar, utan att vi ens tänker på det. Även om det är omedvetet eller kanske på skämt så talar vi ändå hela tiden till vårt undermedvetna, programmerar oss med en mängd olika berättelser som blir sanna för oss.

  • "Män tänker ALLTID BARA på sex."
  • "Det blir ALLTID bråk och intriger på kvinnliga arbetsplatser."
  • "Jag kommer ALDRIG att komma över sorgen."
  • "Smärtan kommer ALLTID att finnas kvar."
  • "Jag kommer ALDRIG att bli frisk."
  • "Jag kommer ALDRIG att möta någon som honom igen."
  • "Jag möter BARA fel sorts kvinnor:"
Listan kan göras lång, alla dessa ALLTID, ALDRIG, BARA, MÅSTE osv. De är inte sanna, men likväl fortsätter vi att programmera oss med dem. Hur skulle det kunna se ut i stället?

  • "Både män och kvinnor tänker ibland mest på sex"
  • "Ibland blir det bråk på en arbetsplats oavsett om den är manlig, kvinnlig eller blandad"
  • "Just nu känns det svårt att komma över sorgen"
  • "Kanske kommer det att ta tid att bli frisk, men jag hoppas att jag blir det"
  • "Det kommer att vara annorlunda, men jag kan möta män som är både bättre och sämre för mig på olika vis"
  • "Ibland så möter jag kvinnor som matchar mig dåligt"


Känner du skillnaden! Visst kan det vara t ex så att vi aldrig kommer över en viss sorg, men vi vet inte, så varför begränsa oss? varför bestämma sig i förväg? Ordet "Aldrig" gör det väldigt svårt att släppa och gå vidare.

Likadant är det med de andra orden och de andra meningarna , de kan vara sanna men vi behöver inte göra dem sanna.

9 juli 2011

Offer för min barndom - Så länge jag väljer det

Periodvis har jag svårt att ta hand om vardagen, mitt hem och alla "måsten", jag ägnar mig åt alla möjliga flyktbeteenden. Svårast av allt är att få till det med städningen. Det är ofta först "i sista stund" (t ex när jag vill få en besökare att känna sig välkommen) som jag lyckas ta mig för att städa.

Jag har skyllt detta motstånd på min barndom. Jag upplevde mig inte som Älskad av min mor, berättar jag. Det fanns ingen närhet på något plan i mitt hem. Den enda bekräftelse som stod till buds var när jag var duktig och presterade. Mor såg bara fel och brister i det jag gjorde. När jag skulle städa tjatade hon på mig, tills jag "i sista stund" gjorde en lite slarvig städning, och då fick jag bara höra vad som inte var bra. Resultatet var att jag fick mer uppmärksamhet (negativ uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet) ju längre jag väntade att städa, och när jag väl gjorde det blev det ju ändå bara negativ uppmärksamhet.

Berättelserna är många och jag har trott på dem, tills  idag. Denna tro har haft många negativa effekter, det är t ex svårt att Älska mig själv fullt ut när barnet i mig inte känner sig Älskat. Just nu har motståndet varit värre än någonsin, och jag kände att det var dags att göra något åt det. Min äldsta vän, som varit med mig sedan jag var 7 år hjälpte mig att se från andra perspektiv.

Mycket i mina berättelser är sant, men det är inte hela sanningen. Jag har använt de här berättelserna som en ursäkt för att slippa möta mig själv, gjort mig till ett offer för min barndom.

Min mor var naturligtvis ett "barn av sin tid", På 60-talet började samhället på allvar lägga sig i hur man uppfostrade barnen, med mödravård, Alva och Gunnar Myrdal och frågeprogram på radion mm. Man fick bland annat lära sig att man inte skulle "klema bort" barnen, skrek de så skulle man inte ta upp dem, mat skulle de ha på bestämda tider, där var det minsann inte frågan om några curling-föräldrar. Få är de 60-tals barn som fått uppleva en massa kramar. Vad den tidens föräldrar däremot gjorde var att man stöttade sina barn i vårt växande. Man hjälpte oss igång och lämnade oss sedan att klara oss själva.

När jag börjar titta runt mina berättelser så ser jag andra minnen. Jag minns hur min mor köpte mängder med väv och garn till korsstygnsbrodderier till mig. Hon gjorde en koja till mig av en trappstege i trädgården. Vi gjorde julbonader tillsammans med vaxkrita på lakans väv som vi sedan stök in i tyget. Jag minns hur vi gick på skogspromenad med lillasyster i vagnen och plockade blommor, blåbär eller mossa. En jul gjorde vi en julkrubba med nackarna av morötter och rödbetor som fick växa upp till små träd och buskar. Och mor log. Hon tyckte om att pyssla med oss barn, detta var ett av hennes Kärleksspråk, Kreativt skapande tillsammans. En annan gång la hon timmar på att varpa en bandväv, så jag skulle ha något att göra, hon snickrade påtbrädor, och lärde mig sy med symaskinen. Jag minns söndagsskole-utflykter med mor. Hur hon satt bredvid mig när jag vaknade efter att ha opererat bort polyperna, då fick jag två böcker: Bamses skola, om räkning och färger. Långt upp i tonåren så skjutsade hon mig när jag skulle någonstans, eller hämtade mig mitt i natten. I fotoalbumen finns bilder på oss barn när vi leker, varför tog hon dom? om inte för att hon tyckte om oss och tyckte om att se oss leka. Bilderna blir fler och fler, bilder av hennes glada ögon när hon gör olika saker med oss. Nog var jag Älskad!

Nu vet jag! Nu kan jag ge den lille pojken i mig kramarna som han inte fick, och han behöver inte längre fly från städningen för att bli sedd. Nu kan jag städa för att  jag vill och för min egen skull.

Och självfallet är allt som jag upplevde i barndomen en gåva, både "bra" och "dåligt". Det har gjort mig till den jag är!

8 juli 2011

Redan på Morgonen

Jag vill börja med att tala om att detta är en erotisk novell, så vet du.
Välkommen att läsa om du vill, jag tycker den är vacker =)

Jag vaknade tidigt som vanligt, kände din värme stråla mot mig där du låg naken intill mig. Jag ger dig en försiktig puss på kinden och du ler mot mig i sömnen och sträcker ut handen mot mig. Jag för din hand till min kind och pussar den innan jag reser mig upp ur sängen. Jag går naken ut i köket och gör frukost till oss. Kokar kaffe, gröt och ett par ägg… dukar fram på en bricka där jag fyller två glas med apelsinjuice.


Så smyger jag in till dig igen, kryper ner intill och kramar och smeker dig vaken, du vänder dig mot mig och möter min omfamning, öppnar dina ögon och tittar lyckligt på mig med fullt av Kärlek i dina ögon. Och redan då när jag känner hur vi möts i Kärleken och säger ”Go-morgon” till varandra känner jag hur jag får stånd. Du känner det också och jag hör hur du andas tyngre, hur lusten väcks i dig. Vi kysser varandra djupt, länge,  först trevande sedan hetare och mera krävande. Våra händer smeker huden på varandras ryggar, ner mot stjärtens rundningar.  Jag glider ner mot din hals och nafsar försiktigt och jag hör hur du flämtar till och känner hur du ryser i vällust hela du, samtidigt som dina naglar river mig på ryggen och föder samma vällustiga rysning och flämtning i mig. Så backar vi lite låter våra händer smeka varandra med lätta beröringar omväxlande med försiktiga klösningar med naglarna, på armar, axlar, i armveck, längs sidorna. Vår puls slår nästan hörbart och vi andas båda tungt.

Så reser jag mig på armarna och låter mina läppar och min tunga vandra över din kropp, i halsgropen, upp mot örat, nafsar i din axel, låter tungan glida ner längs din arm och pussar dig försiktigt i armvecket, vandrar vidare ner mot handleden, kysser dig i handflatan, och pussar sedan varje fingertopp innan jag låter tungan glida upp och ner längs varje finger, djupt in i mellanrummen mellan dom. Så kysser och slickar jag längs din sida från höftbenskammen och upp mot ditt ena bröst, där låter jag tungan slicka längs dess rundning, varv på varv, mindre och mindre cirklar tills jag når vårtgården Jag låter min mun omsluta hela vårtgården, tungan leka med din styva bröstvårta, släpper bröstet för att låta mitt långa hår smeka det innan jag låter mina läppar omsluta bröstvårtan, biter försiktigt i den och hör din lustfyllda flämtning, och ett litet gny som kommer över dina läppar. Jag kysser din andra bröstvårta hård och suger på den en stund, innan jag tar din hand och drar dig upp ur sängen.

Vi möts i en lång varm naken omfamning med min styva kuk mot håret på din fitta, innan vi tar på oss våra morgonrockar och bär ut frukosten i trådgården. På vår blomsteräng blommar blåklockor och malvor  i det höga gräset bredvid trädgårdsbordet där vi sitter i förmiddagssolen och delar vår frukost. Vi pratar och ser på varandra med blickar fyllda med Kärlek. Åh Gud vad jag är Tacksam för dig! Åh Gud vad jag Älskar dig!

När vi avnjutit vår frukost och druckit ur kaffet tar du min hand, samtidigt som du tittar mig djupt i ögonen, du låter din hand smeka uppför min arm, smeker mig på kinden. Så reser du dig upp lutar dig mot mig och kysser mig djupt, våra tungor brottas hungrigt med varandra. Med en lekfull blick tar du min hand och manar mig att resa mig ur stolen. Du löser upp min morgonrock lägger den på gräset och säger åt mig att lägga mig på den. Så löser du upp din morgonrock och tar av den, jag njuter av att se dig naken i solen. Du säger åt mig att vända mig på mage och sätter dig gränsle över mina lår. Du tar en hårsnodd och sätter upp mitt långa hår så du får tillträde till min nacke där placerar du din tungspets, leker och kittlar med den, ner mot sidorna, för att sedan kyssa och nafsa i min nacke. Jag ryser och börjar åter andas tungt och jag hör hur din andning också blir tyngre av att höra min lust. Jag styvnar igen.

Du sätter dig upp och låter dina händer smeka min rygg med lätta strykningar, längs ryggraden, längs sidorna, upp över skuldror och axlar och ner längs armarna. Jag ryser och det känns som hela huden på min rygg sträcker sig mot dina händer, längtar efter din beröring. Så lyfter du dina händer en bit och jag kan känna hur du smeker mig ovanför min hud, jag känner hur du smeker det energifält som omger mig, vet var dina händer befinner sig trots att de inte rör mig. Jag känner hur jag blir varm i magen, som en boll av värme som strålar ut i hela kroppen. Plötsligt så drar du med dina naglar längs mina sidor och jag skriker till av nästan outhärdlig vällust, får anstränga mig för att stanna i det och njuta, så oerhört nära gränsen när njutningen blir outhärdlig och i stället för mycket. Så låter du dina läppar mjukt beröra min rygg, samtidigt som ditt länga hår följer efter, vart enda hårstrå på min kropp sträcker sig mot dig och jag stönar hörbart nu. När du biter mig precis där halsen övergår i axeln kan jag inte hålla tillbaka ett skrik och jag får kämpa för att inte vända mig om och kasta mig över dig. Du känner att jag har nått en gräns, försiktigt stryker du mig över ryggen igen några gånger innan du reser dig upp. Jag vänder mig om och möter din Lekfulla , Lustfyllda blick fylld av Kärlek. ”Gud så skönt!” säger jag.

En stund så står du och tittar på mig, smeker min kropp med din blick, ser på mitt styva stånd, låter min andning och även din dämpas lite, sen räcker du mig handen och jag reser mig upp. Mitt på gräset står vi nakna i solen och omfamnar varandra länge, sen ger vi varandra en snabb puss innan vi tar på oss morgonrockarna och  tar ännu en kopp kaffe. Så samlar vi ihop frukosten och går in och diskar undan. Jag plockar undan gårdagens disk fån diskstället medan du kranar upp vatten och diskar, jag njuter av att vara nära dig och ger dig lätta beröringar då jag sträcker mig förbi dig för att ställa in något i ett skåp. Vi står i köket och pratar om vad vi ska ha till middag. Sen omfamnar vi varandra igen, står länge och håller om varandra medan vi andas i takt. Min kuk trycker mot din mage under morgonrockarna och det får vara så, vi känner den båda och vet att vi när vi vill kan gripa tag i lusten igen, men vi har ingen brådska.

När vi kramats i säkert 10-15 minuter så kysser jag dig försiktigt, nafsar efter dina läppar, du svarar och så börjar en allt vildare lek, tänderna slår mot varandra, munnarna öppnas och tungorna börjar prövande leka tafatt. Så för jag upp en hand i din nacke och trycker mina läppar hårt mot dig i en krävande kyss, tungan möter din tunga långt in i din mun, jag för in ett lår mellan dina ben och trycker det hårt mot ditt sköte, fortfarande med morgonrockarna på , du stönar högt. Samtidigt som vi kysser varandra djupt och innerligt börjar jag stöta mitt kön mot din höft, mitt lår mot ditt kön, mina ena hand håller dig hårt mot mig vid dina skuldror, den andra handen i din svank trycker dig mot mitt lår i långsamma rytmiska stötar, vi stönar båda högt. Jag för ner båda händerna till dina skinkor, du greppar om min bakdel, vi avslutar kyssen och med blickarna djupt i varandras ögon, halvöppna munnar trycker vi rytmiskt våra kön mot varandras kroppar där under morgonrockarna. Det blir nästan outhärdligt att möta lusten i varandras blickar, men så underbart att göra det, vi kämpar emot impulsen att vända bort blicken och gå in i vår egen njutning. Så trycker jag dig hårt mot en vägg, du skiljer dina ben åt och jag gnider mitt kön hårt mot ditt, jag nafsar dig på halsen och du gnyr av vällust och slår dina ben om min midja, Mina händer greppar om din sköna bakdel, stöttar dig och håller dig uppe. Så hör jag hur dina flämtningar blir allt hetsigare och jag tar ett steg tillbaka, lossar dina ben om min midja och du glider ner på golvet sittande med ryggen mot väggen, alldeles rosig av lust, flämtande, och din blick i min säger ”Gud vad du är Underbar!” Du skulle kunna kasta dig över mig nu, men du vet att det kommer mera, att vi när som helst kan kliva ut i lusten igen och låta oss föras med.

Det fanns en del saker vi behövde inhandla inför middagen så vi klädde oss och gav oss iväg till affären, hela tiden med små förstulna beröringar, och en och annan puss. Åter hemma började jag laga maten medan du plockade i hemmet. Då du gick förbi mig stannade du till och kysste mig i nacken, slog armarna om mig och kramade mig bakifrån eller bara snuddade mig med din hand, varje gång gick en rysning genom min kropp. Vi avnjöt middagen tillsammans, hela tiden växlande dessa Kärleksfulla blickar, våra händer sökte sig till varandra gång på gång, smeksamma beröringar. Vi började mata varandra, vi hade ju ändå mer fokus på varandra än på maten. Middagen tog tid, och vad det smakade har jag ingen aning om, men en fantastisk måltid var det.

När vi ”tröttnat på” att äta tar du min hand och drar med mig till sovrummet. Du börjar knäppa upp min skjorta knapp för knapp och låter dina kyssar följa avklädningen på vägen. Snart är hela min överkropp tillgänglig, och du smeker mig med dina varsamma fingrar, du leker i håret på mitt bröst, river mig längs sidorna med dina naglar, så kysser du mig i halsgropen och vidare ner till min ena bröstvårta, du slickar försiktigt på den, nafsar i den, suger dig fast i en sugande kyss. Min andning är åter tung och jag hör hur min lust drar dig med sig, vi andas i takt, allt hetsigare. Din ena hand smeker mig på ryggen under skjortan, ibland mjukt och ibland river du mig med dina naglar. Du låter dina läppar och din tunga leta sig neråt, kysser min sida, leker med tungan i min navel, samtidigt som dina händer knäpper upp mina jeans. Så tar du av mig mina kläder och puttar mig bakåt på sängen. Du klär av dig själv och sätter dig sedan åter gränsle över mina lår. Igen låter du dina läppar vandra över min bröstkorg, min hals, mina bröstvårtor, följda av dina ömsom smekande ömsom lätt rivande händer, sakta ner mot magen och naveln. Så biter du försiktigt i höftbenskammen, samtidigt som dina naglar klöser mig neråt låren. Du ignorerar min styva kuk och  börjar istället ägna dig åt mina fötter. Tar dem en och en och kysser mina fotsulor, jag flämtar till när du biter mig precis framför hälen på den mjuka delen av fotsulan, det känns i mitt  kön. Du kysser mina tår, leker med tungan mellan dem, suger på dom  och hela tiden känns det som det är mitt stånd du suger på. Så låter du dina läppar och händer vandra uppåt nafsade mig i mina knäskålar samtidigt som du river mig på låren med dina naglar, och min andning blir allt djupare. Dina läppar letar sig outhärdligt sakta upp längs insidan av mina lår, för att sedan landa med kyssar i mina ljumskar. Kyssar som nästan får mig att skrika av lust.

Så sätter du dig på huk mellan mina ben. Tittar mig Kärleksfullt in i mina ögon och jag känner din ena hand mjukt omsluta min hårda lem, du kramar försiktigt medan du håller handen stilla den andra handen smyger sig ner och stryker försiktigt över min pung. Samtidigt som du kramar hårdare med ena handen om mitt ”skaft” låter du naglarna rispa min pung, Och jag tappar nästan sansen men tvingar mig att hålla kvar din blick och låta dig möta min njutning. Alltjämt med ögonkontakt börjar du sakta runka min kuk, du tittar lyckligt in i min av njutning fyllda blick medan du sakta kramar mitt stånd upp och ner, varje gång du närmar dig kanten av ollonet flämtar jag till med ett vällustigt stön. Så släpper du plötsligt taget  och böjer dig fram och placerar en puss på mitt ollon, en puss som får ilningar att rusa längs min ryggrad. Sen lägger du dig bredvid mig och tittar på mig medan min andning åter lugnar ner sig. I dina ögon ser jag din fullständiga lycka över det fina kärleksfulla och lustfyllda som vi delar.

Jag vänder mig tacksamt mot dig och vi möts i en varm omfamning.  Så sätter jag mig mellan dina ben, böjer mig fram och kysser din hals, jag hör hur du stönar till när mitt hårda kön snuddar ditt. Jag kysser och bitter dig på axlarna och hör hur du flämtar vid varje beröring. Jag låter min läppar leta sig ner längs din arm för att leka med tungan i ditt armveck. Du skälver till vid min tungas beröring. Så vänder jag mig mot sidan av dit bröst, kysser dig där  och låter kyssarna vandra neråt midjan, dina händer griper tag i mitt hår, du måste ha någonstans att göra av dem. Sedan låter jag min mun vandra över din mage, för att slicka dig runt naveln, mjukt och försiktigt, du stönar till och jag känner hur du griper hårdare i mitt hår när jag leker med tungan i din navel. Så vänder jag åter uppåt, lägger mig ner och trycker min mage mot din fitta, medan jag slickar ditt ena bröst runt om, mitt  hår faller över din bröstvårta. Du stönar allt mer högljutt och trycker dig rytmiskt med skötet mot min mage, så biter jag försiktigt i din bröstvårta och jag hör hur du gnyr. Jag låter min mage möta dina rytmiska rörelser, vi trycker oss mot varandra i vild lust. Så sätter jag mig på huk tittar i dina ögon och möter lusten där samtidigt som jag låter mina naglar följa insidan av låren upp mot ditt sköte. Du vrider dig under mina fingrar men stannar kvar i blicken i din lust. Så böjer jag mig fram och slickar dina  ljumskar uppifrån och ner, jag hör hur du stönar högt, jag blåser på ditt kön innan jag biter dig på insidan av låret. Åter kysser jag dina ljumskar och märker hur du sträcker din fitta mot min mun, du flämtar till när jag kysser ditt blygdben precis ovanför din skåra, så låter jag min mun glida ner och suga in din klitoris mellan mina läppar, hela du skälver när du trycker fittan mot min mun. Jag låter tungan leta sig neråt och smakar saften i ditt sköte, åter upp för att leka med tungspetsen på din styva lustknopp. Jag hör att du är nära nu, och när jag kysser din klitoris hungrigt samtidigt som tungan spelar på den kommer du i en häftig orgasm. Du skriker ut din lust och vrider dig hit och dit medan jag fortsätter att kyssa ditt kön.

Så låter jag dig vila medan jag fångar din lyckliga blick, jag flyttar mig närmare och låter min kuk nosa i din fitta, hela tiden med blicken fästad i din. Jag ser varje beröring i dina ögon, hur du njuter av att känna mig buffa och leta efter öppningen till din kärleksgrotta. Så stönar vi båda till när jag finner öppningen, och med blicken i din glider jag ända in och stannar där. Jag låter mina händer smeka din mage dina sidor och dina bröst medan jag känner hur du kramar min kuk i takt med mina beröringar. Jag böjer mig fram och vi möts i trevande, sedan hetsigare kyss. Så reser jag mig på armarna och vi börjar röra oss mot varandra sakta med blickarna fästade i varandras. I ett allt hetsigare tempo stöter vi oss mot varandra hårdare. Vi stönar i takt och jag ser min lust avspeglas i dina ögon, ser din förväntan när du märker att jag närmar mig. Så går det för mig och med ett vrål och några kraftfulla stötar tömmer jag min säd i dig, du stönar högt och trycker dig mot mig ivrig att mjölka ur mig varje droppe. Jag faller över dig och fortsätter att röra min fortfarande styva lem i dig, du möter mig med häftiga motjuck och vi möts i en kyss.

Vi vänder oss om så jag hamnar på rygg och du sätter dig gränsle över min ännu styva kuk. Nu fortsätter du ritten och jag möter dig med kraftiga stötar. Du rör dig upp och ner, framåt och bakåt och i sidled och jag ser i din blick att du åter är på väg. Jag möter dig i din ritt och  ser att du närmar dig, försöker knuffa dig över gränsen i varje stöt, du stönar allt högre, och så skriker du ut din orgasm samtidigt som din fitta kramar min lem hårt. Jag fortsätter att stöta i dig och du skriker till för varje stöt. Lycklig faller du över mig och vi vänder oss på sidan i en varm andfådd omfamning, vi håller om varandra hårt med våra armar, dina ben kramar om mina höfter och din fitta kramar min kuk. Vi ligger stilla och känner hur våra hjärtan slår i takt, hör vår andning sakta lugna ner sig. Vi pussas lite och ligger sedan en lång stund och tittar in i varandras lyckliga ögon, uppfyllda av Kärlek.