Känner att jag vill berätta om mig och min Älskling. Jag känner att jag kanske snubblat över
formeln för Kärlek. Det är så Stort det jag Upplever med henne, Vi vill
bara varandra väl och är helt utan krav eller förväntningar på varandra
eller oss själva (upplever jag i a f), samtidigt som vi ändå har drömmar
och längtan, lust och passion. Vi är enbart Tacksamma för den tid vi
får med varandra.
Just detta att ömsesidigt vilja varandra väl
utan krav och förväntningar känns som "da shit", ömsesidigheten är
viktig så klart, för annars blir det nog lätt ett givande utan att få,
lika viktigt tror jag att kunna ta emot den andres gåvor är, att ta emot
är en av de största gåvorna.
Tacksamheten tror jag också är
viktig, för i och med den så blir det nästan automatiskt balans i
givandet, det blir en Gåva att få Ge.
Nu är det så klart inte så
att det är min Älskling som fört in detta i mitt Liv, även om det inte
varit möjligt om hon inte också hade varit där, utan det är så klart jag
som äntligen blivit redo för detta. Jag tro inte heller att det är
något som handlar om min relation till henne eller någon annan, utan
det handlar om min relation till mig själv.
Det handlar om att jag
inte längre har några förväntningar (eller i a f mycket lite) på mig
själv, och därmed kan jag också vara utan förväntningar på andra. För
några månader sedan definierade jag mig som ett Troll, eller snarare jag
insåg att jag var ett Troll i människovarande. Som Troll så behöver jag
inte längre göra något av allt det som jag tidigare kämpat med att
uppfylla, ett Troll lever i stunden utan hem eller kariär att vårda.
Tidigare har jag känt skam för att jag inte klarat att sköta hus och hem
som "man bör", själva denna skammen har tagit massor av energi och
ytterligare hindrat mig från att göra "vad jag borde" Men att städa
kylskåpet och diska undan är inget som man "bör göra" det är något som
man gör för att man vill det, eller inte gör för att man inte vill. Som
Troll så behöver jag inte heller längre kämpa för att få bekräftelse
eller uppfylla andras förväntningar på jobbet. Jag vet att jag är Troll
och att allt jag diskar och allt jag gör på jobbet är en extra bonus som
inte alls kan förväntas av ett troll. Jag är helt enkelt tacksam för
allt som jag eventuellt presterar för det enda man kan förvänta sig av
ett Troll är att lufsa runt i skogen och smaska i sig en insekt, en
larv, ett blad eller en frukt lite nu och då.
Utan förväntningar
på mig själv behöver jag inte heller ha förväntningar på någon annan,
och först då blir det också möjligt att njuta av allt gott i Livet utan
att "förtjäna" det eller skämmas för det. Först då blir det också
möjligt för mig att möta en Kvinna som inte har några förväntningar på
hur jag ska vara och vad jag ska göra.
Kort sagt först när vi inte
längre har några krav och förväntntningar på oss själva kan vi ge och
ta emot vilkorslöst, vare sig det handlar om Kärlek eller något annat.
Först då kan vi också njuta av Allt det Goda i Livet vilkorslöst utan
att "förtjäna det".
När det gäller Sex och Lust så blir det samma
sak. Om vi bara vill varandra väl då blir det möjligt för min Lust att
Älska med din Lust, då blir din Lust själva målet för Givandet och också
det som skapar min Lust, för mannens del så handlar det ofta om att ta
ett steg tillbaka och lära sig att njuta av och uppskatta Lusten utan
förväntningar eller Krav på en egen orgasm. Mannens orgasm uppnås för de
flesta lättare än kvinnans och brukar också åtföljas av total
avslappning som ofta gör det omöjligt att ge kvinnan mera lust, därför
blir givandet för mannens del ofta att vänta in kvinnans orgasm och
först när den uppnåts tillåta sig att njuta sin egen orgasm, men ändå
njuta av sin och kvinnans Lust på vägen dit. Och om det misslyckas,
vilket det ofta gör (i a f för mig) då är det ok ändå eftersom det är
tillåtet att njuta utan att prestera något.
Kvinnan i sin tur
behöver även hon för att inte skämmas över sin sexualitet eller lust
(vilket kvinnor ofta gör) ge upp sina krav och förväntningar på att
förtjäna Livets Goda och i stället lära sig uppskatta Lusten och
Njutningen på vägen till orgasmen.
Visar inlägg med etikett Vilkorslöst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vilkorslöst. Visa alla inlägg
8 dec. 2012
Bara vilja varandra Väl
Etiketter:
Andlighet,
Förväntningar,
Givande,
Krav,
Kärlek,
Livet,
Lust,
Sex,
Vilkorslöst,
Välvilja
5 dec. 2012
Vänskap den renaste formen av Kärlek (av Camilla Åhlfors)
Text och bild lånad av Camilla Åhlfors
Vänskap (som jag ser den...) är den absolut Högsta och renaste formen av Kärlek ♥ Vad säger ni...?
Den uppriktiga Kärlek och känsla av samhörighet som vänner hyser inför
varandra kan inte i något avseende vara dominerande, uteslutande eller
kontrollerad. Bara när Kärleken är omfattande kommer man att veta vad
den är.
För när Vänskapen är uteslutande för EN ENDA MÄNNISKA, begränsar man den så mycket att den förr eller senare dör.
Man förstör helt enkelt dess gränslöshet när man försöker placera hela himlen i ett litet utrymme som inte kan rymma den...
Visst ska man älska, älska av liv och lust, men Vänskapen liksom den
Kärlek den rymmer ska inte bara vara en relation utan ett tillstånd!
Och närhelst man älskar någon så älskar man genom denna människa
alltet. När man älskar en människa PÅ RIKTIGT, upptäcker man plötsligt
att man vaknar upp en morgon och älskar ALLA människor som helt
plötsligt har blivit ens vänner. För denna person som man älskar är bara
en representant för alla som har existerat i världen, som existerar i
världen och som kommer att existera i världen. Denna människa (som man
älskar så innerligt) är alltså bara en "dörr" till resten av
mänskligheten och människan är inte bara en människa utan också en
varelse. Så helt plötsligt har man börjat att älska alla varelser!
Ja, vänskap (som jag ser den) är absolut den Högsta och renaste formen
av Kärlek... För om man en gång fått uppleva den, förvånas man över sin
egen kärleksenergi som plötsligt börjar utlösas för allting.
Ägandekärlek liksom den ägandevänskap den rymmer, är aldrig sann. Den är
så pytteliten att den kväver sig själv och sist men inte minst... så
kväver den den andre också. Och så har det varit fram tills NU -
Kärleken liksom vänskapen har aldrig varit omfattande. Men det KAN DEN
BLI OCH VARA! Man kan älska hela Världen ♥
[Camilla Åhlfors]
Visst ska man älska, älska av liv och lust, men Vänskapen liksom den Kärlek den rymmer ska inte bara vara en relation utan ett tillstånd!
Och närhelst man älskar någon så älskar man genom denna människa alltet. När man älskar en människa PÅ RIKTIGT, upptäcker man plötsligt att man vaknar upp en morgon och älskar ALLA människor som helt plötsligt har blivit ens vänner. För denna person som man älskar är bara en representant för alla som har existerat i världen, som existerar i världen och som kommer att existera i världen. Denna människa (som man älskar så innerligt) är alltså bara en "dörr" till resten av mänskligheten och människan är inte bara en människa utan också en varelse. Så helt plötsligt har man börjat att älska alla varelser!
Ja, vänskap (som jag ser den) är absolut den Högsta och renaste formen av Kärlek... För om man en gång fått uppleva den, förvånas man över sin egen kärleksenergi som plötsligt börjar utlösas för allting. Ägandekärlek liksom den ägandevänskap den rymmer, är aldrig sann. Den är så pytteliten att den kväver sig själv och sist men inte minst... så kväver den den andre också. Och så har det varit fram tills NU - Kärleken liksom vänskapen har aldrig varit omfattande. Men det KAN DEN BLI OCH VARA! Man kan älska hela Världen ♥
[Camilla Åhlfors]
Etiketter:
Andlighet,
Camilla Åhlfors,
Kärlek,
Livet,
Vilkorslöst,
Vänskap
27 sep. 2012
Hjärtats längtan (av Sofia Elenäs)
Texten lånad av Sofia Elenäs
Den är på intet sätt desperat utan har all tid i världen
Min längtan begränsas inte av tid och rum, utan lever i stilla frid, i varje nytt Nu
Vi möts och vi skiljs under resans gång...
I tankarnas värld kan detta skapa onödigt lidande
Jag vill tillåta vår relation att förändras och utvecklas
Men inte i huvudet i frånvaro av varandra
Utan i hjärtat i varandras närvaro
Jag vill minnas dig med glädje från vårt senaste möte
Och se fram emot vårt nästa möte med nyfikenhet
Jag vill mötas igen och igen
Och överraskas och välkomna
Vad än vårt möte bjuder oss på
[Sofia Elenäs]
Etiketter:
Andlighet,
Kärlek,
Livet,
Möten,
Närvaro,
Sofia Elenäs,
Vilkorslöst
23 aug. 2012
Den strålande stjärna Du Är
| Du ska bara vara den Vackra, Strålande Stjärna Du Är med Ditt rika Liv och Jag ska bara vara den Vackra, Strålande Stjärna Jag Är med Mitt rika Liv Allt annat är ointressant Kan vi sedan berika varandras Liv så är det Underbart Begränsar vi varandra är det FAIL Just nu berikar du mitt Liv och jag är så Tacksam för det Här och Nu |
25 apr. 2012
Jag "står inte ut" med Dig!
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag Älskar dig!
Och vill inte vara utan dig!
Du behöver inte vara
På något särskilt sätt.
Jag vill Uppleva dig
Precis där och som Du är!
Trött eller pigg.
Glad eller ledsen.
Tyst eller pratsam.
Frisk eller sjuk.
Allvarlig eller skämtsam.
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag är Tacksam för Dig.
Vill Uppleva mer av Dig.
Tacksam för varje del av Dig.
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag står utan dig.
Och du står utan mig.
Men är tacksam varje dag
Du står bredvid mig!
I Närvaro
Som den Du Är
Just Här och Nu
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag Älskar Dig!
Och vill Uppleva mer av Dig!
♥
Jag står inte ut med dig.
Jag Älskar dig!
Och vill inte vara utan dig!
Du behöver inte vara
På något särskilt sätt.
Jag vill Uppleva dig
Precis där och som Du är!
Trött eller pigg.
Glad eller ledsen.
Tyst eller pratsam.
Frisk eller sjuk.
Allvarlig eller skämtsam.
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag är Tacksam för Dig.
Vill Uppleva mer av Dig.
Tacksam för varje del av Dig.
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag står utan dig.
Och du står utan mig.
Men är tacksam varje dag
Du står bredvid mig!
I Närvaro
Som den Du Är
Just Här och Nu
Nej!
Jag står inte ut med dig.
Jag Älskar Dig!
Och vill Uppleva mer av Dig!
♥
31 okt. 2011
Oavsett!
Jag har en vän sedan 41 år.
En vän som Alltid finns där efter tid och förmåga.Oavsett!
Vi ställer Alltid upp för varandra om vi kan.
Oavsett!
Men utan krav och förväntningar.
Vi finns för varandra.
Oavsett!
Även när vi inte finns för varandra.
För mig utgör vår relation modellen för alla mina nära relationer.
Så vill jag att mina nära relationer ska vara.
Oavsett!
En trygg famn att vila i
Oavsett!
Om den finns där just nu eller ej
En frihet att vara precis den och där jag är
Oavsett!
Var jag är just nu.
En Tillit till att vi alltid finns för varandra
Oavsett!
Utan att vara beroende av varandra.
En Önskan att fläka sig för varandra
Oavsett!
Men utan krav eller förväntningar
En Tillit till varandras förmåga
Att klara sig själv
Oavsett!
En Kärlek
Oavsett!
Etiketter:
Andlighet,
Kärlek,
Livet,
Vilkorslöst,
Önskningar
15 maj 2011
Närhet
Vaknade av kliande myggbett idag. 40 mil bort vaknar kanske en kvinna av myggbett också hon. i skogen blandas vårt blod i buken på en mygga.
I går låg vi i en vacker glänta i skogen och höll om varandra, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så.
När jag lade mig igår kväll kände jag ett hopknökat täcke på andra sidan av sängen, en svag doft av dig. Kunde känna att du låg där nära liksom natten innan, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så.
Vi hade pratat i timmar. Du tog med dig den du Är och satte vid bordet. Jag satte den jag Är på andra sidan, så pratade vi med varandra, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så. Utan roller och masker. Ärligt!
Åhhh!!! vad jag vill ha mer av denna Öppna, Ärliga, Villkorslösa närhet på alla plan. Det nakna samtalet, den fysiska Närheten.
Det känns som det är ont om den varan. Varför är det så? Ser vi oss omkring bland djuren så sover de oftast tillsammans Nära varandra, hundar, katter, grisar... Finns det en endaste anledning att tro att stenåldersmänniskan gjorde annorlunda? Tror inte det. Så varför har vi slutat med det? Varför kramas vi så lite kvinna och kvinna, kvinna och man, och framför allt man och man?
Allmänt tror jag, och åtminstone för mig personligen handlar det om rädsla för sexualiteten. Jag är rädd att det ska tolkas "fel" med den fysiska närheten. Jag är annars väldigt bekväm med min sexualitet, men i detta hittar jag en rädsla, och det slår mig plötsligt var den kommer ifrån.
Den härrör från det pinsamma ståndet som kunde drabba mig och alla andra pojkar i puberteten vid de mest olämpliga tillfällen. Som så klart spädde på ett redan befintligt tabu som jag ärvt från föräldrarna och samhället.
Är det därifrån rädslan för närhet generellt härrör, vår oförmåga eller åtminstone svårighet att kontrollera våra sexuella känslor. Märk väl att jag skriver känslor, sexualitetens uttryck kan vi mycket väl kontrollera om vi vill, men det är svårare med känslorna.
Nu har jag inga problem med detta idag. Skulle sexualiteten väckas, vilket lätt kan ske i ett fysiskt Nära möte, så finns flera alternativ. Endera om det är ömsesidigt och vi väljer det, så är det bara att fira sexualiteten tillsammans, är det ensidigt kan jag själv ta hand om min sexualitet, eller bara låta den finnas utan åtgärd som en naturlig del av ett nära möte.
Konstigare än så behöver det inte vara. Varför låta närheten begränsas av något så vackert som sexualiteten?
I går låg vi i en vacker glänta i skogen och höll om varandra, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så.
När jag lade mig igår kväll kände jag ett hopknökat täcke på andra sidan av sängen, en svag doft av dig. Kunde känna att du låg där nära liksom natten innan, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så.
Vi hade pratat i timmar. Du tog med dig den du Är och satte vid bordet. Jag satte den jag Är på andra sidan, så pratade vi med varandra, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så. Utan roller och masker. Ärligt!
Åhhh!!! vad jag vill ha mer av denna Öppna, Ärliga, Villkorslösa närhet på alla plan. Det nakna samtalet, den fysiska Närheten.
Det känns som det är ont om den varan. Varför är det så? Ser vi oss omkring bland djuren så sover de oftast tillsammans Nära varandra, hundar, katter, grisar... Finns det en endaste anledning att tro att stenåldersmänniskan gjorde annorlunda? Tror inte det. Så varför har vi slutat med det? Varför kramas vi så lite kvinna och kvinna, kvinna och man, och framför allt man och man?
Allmänt tror jag, och åtminstone för mig personligen handlar det om rädsla för sexualiteten. Jag är rädd att det ska tolkas "fel" med den fysiska närheten. Jag är annars väldigt bekväm med min sexualitet, men i detta hittar jag en rädsla, och det slår mig plötsligt var den kommer ifrån.
Den härrör från det pinsamma ståndet som kunde drabba mig och alla andra pojkar i puberteten vid de mest olämpliga tillfällen. Som så klart spädde på ett redan befintligt tabu som jag ärvt från föräldrarna och samhället.
Är det därifrån rädslan för närhet generellt härrör, vår oförmåga eller åtminstone svårighet att kontrollera våra sexuella känslor. Märk väl att jag skriver känslor, sexualitetens uttryck kan vi mycket väl kontrollera om vi vill, men det är svårare med känslorna.
Nu har jag inga problem med detta idag. Skulle sexualiteten väckas, vilket lätt kan ske i ett fysiskt Nära möte, så finns flera alternativ. Endera om det är ömsesidigt och vi väljer det, så är det bara att fira sexualiteten tillsammans, är det ensidigt kan jag själv ta hand om min sexualitet, eller bara låta den finnas utan åtgärd som en naturlig del av ett nära möte.
Konstigare än så behöver det inte vara. Varför låta närheten begränsas av något så vackert som sexualiteten?
Etiketter:
Andlighet,
Kravlöst,
Livet,
Möte,
Närhet,
Rädslor,
Sexualitet,
Tabu,
Vilkorslöst,
Ärligt
14 jan. 2011
Den Vilkorslösa Kärleken (av Sanna Nova Emilia)
Sanna Nova Emilias text igen ♥
Den villkorslösa kärleken lever i de dimensioner inom oss själva som existerar bortom egots värld. Den villkorslösa kärleken kan endast flöda där inga rädslor finns och vårt ego är styrt av rädslor. Genom att identifiera våra rädslor kan vi också identifiera vårt ego och träda bortom den fångenskap som hindrar oss från att leva som de sant villkorslösa kärleksvarelser vi innerst inne är - i total frihet och gränslöshet.
När vi älskar med vårt sanna hjärta så älskar vi utan fruktan. Vi älskar för att vi älskar att älska. För att kärlek är allt vi är. Vi låter kärleken flöda fritt från universums källa inom oss utan ett givet mål eller riktning. Vi ÄR kärleken och den kan därför aldrig fattas oss. I den villkorslösa kärleken finns inga förbud, där finns ingen skuld, där finns inga regler eller förmaningar. I den villkorslösa kärleken får både du och jag tillåtelse att vara och leva som dem vi i sanning är...
Etiketter:
Andlighet,
Kärlek,
Livet,
Sanna Nova Emilia,
Vilkorslöst
12 jan. 2011
Vi (av Carola Lind)
Underbart Vacker dikt av Carola Lind ♥
När jag kan ljuda ditt namn
Humma din doft
Tala din hud
Sjunga din känsla
När jag kan smaka din ton
Dofta ditt ljud
Andas din kärlek
Lyssna din själ
När jag kan nynna din visa
Vissla din skönhet
Muttra din vishet
Ljuda din närvaro
När jag kan skrika din Kärlek
Gråta din sorg
Skriva din längtan
Öppna din bok
När jag kan läsa ditt Jag
Lära mitt Jag
Förstå dag för dag
Lyssna till oss
När jag kan släppa dig fri
Skapa ett Vi
Låta helt bli
Vara helt nära
När jag kan andas i takt
Släppa all makt
Stolt vara Jag
Leva mitt Liv
När jag kan stanna och gå
Ge utan att få
Krama utan att ta
Släppa utan ånger
När jag kan sjunga alla sånger
Viska alla ord
Skrika alla meningar
Nynna alla visor
När jag kan Lära Lyssna och Förstå
Vara helt Blå
Tala min Kärlek
Starkare än Få
När jag kan vara Du
Vara helt Jag
Veta Känna att Nu
Inget Kan förloras
När jag Kan känna Nu
Vet Jag att Du
Vill bli ett Jag
Förenas i Tiden
När jag kan känna Dig
Vet jag att Jag
Blivit ett Jag
Att förenas i Vi
När jag kan Känna vårt Vi
Har jag släppt allt och alla
Behållt bara Mig
Gett utrymme för Dig
När jag kan Dela mitt Jag
Att bestå i ett Vi
Så du kan vara Fri
Så Jag kan vara Fri
När jag kan vara ett sådant Vi
Då är det Nu
Då är det Du
Som kommer till Mig
När jag kan känna din Närvaro
Vet jag att Jag
Intet behöver
Inget vill ha
När jag kan förstå mitt Jag
Kommer allt av sig själv
Kanske redan idag
När jag släpper mitt tag
När Jag är Du och Du ett Jag i vårt Vi
Kan det bara bli enhet
Allt släppt i sin skönhet
Bringat i klarhet
När vi Möts igen i vårt Nu
För att vi inget har med oss
Inget vill bringa
Inget vill ha
När vi Förenas i Liv och Känsla
För att inget förändra
För att allt är som det ska
Allt är ett Jag
När vi Allt bara Är
Blir Källan av Kär
Leken vi leker
Ett Mål vi har nått
Gemensamt i Kärlek
Ett Vi Du och Jag.
[Carola Lind]
Etiketter:
Andlighet,
Carola Lind,
Kärlek,
Livet,
Nu,
Närvaro,
Vi,
Vilkorslöst
15 dec. 2010
Jag älskar! (av Sofia Elenäs)
Sen jag slutat längta efter kärlek som om det vore en gåva som någon annan ska ge mig och insett att det är jag som är själva kärleken, finns egentligen inte längre några hinder o begränsningar för kärleken att flöda genom mitt liv.
Jag ÄR ett verb, Jag ÄR själva älskandet! Jag är ett pågående kärleksuttryck!!!
Det jag tror är människans sanna natur och längtan är att älska, att uttrycka kärleken, till varandra och till alltet.
Rädslan för att inte bli älskad tillbaka upphör då jag inte längre tror på kärleken som någonting som kan ges bort eller som kan ta slut, utan som Är, bubblar, sjuder genom oss. Jag är inte det som älskar mig, jag är älskandet.
Ju mer jag ger uttryck för det älskandet, ju mer lever jag, skapar jag, Är jag den jag innerst inne Är! Det ligger inga förpliktelser i att älska för mig, kärleken är villkorslös o gränslös till sin natur.
Älska MER!!!
[Sofia Elenäs]
Etiketter:
Andlighet,
Kärlek,
Livet,
Relationer,
Sofia Elenäs,
Vilkorslöst
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









