30 okt. 2012

Ess av bägare (Dali Universal Tarot)

Bägarsviten står för Känslor och Essen står för början på något nytt.

På kortet syns mycket riktigt en fiskare som är på väg att ge sig ut på vattnet - som också står för känslor - för att fånga sina känslor.

På kortet syns också ett par i ett mycket nära möte, öga mot öga ser de in i varandra.

Ess av bägare talar till oss om att öppna upp för våra känslor, att "fånga dem" i stället för att knuffa bort dem, dock rinner vattnet genom håvens maskor och även om vi uppmanas att ta tag i våra känslor så bör vi inte hålla fast dem, likt vattnet ska de flöda fritt.

Kortet talar också om nära, öppna möten, öppenheten är en förutsättning för att vi ska se varandra . hälsningsfrasen "Jag ser dig!" talar om ett verkligt möte både med varandra men också med oss själva genom den spegling som varje möte utgör.

Baksidan av bägaresset varnar oss för att hålla alltför hårt i våra känslor, de är ämnade att vara e-motions in-motion. Vi påminns också om att inte glömma bort att det är oss själva vi ser i den vi möter och att inte lägga vår upplevelse utanför oss själva.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

27 okt. 2012

Rädsla, en illusion? (av Kalle Johansson)

 Text och bild lånad av Kalle Johansson
 
Rädslan är bara en illusion. Det är den illusion som
får mej att känna mej utanför, ett falskt utanförskap
som bara existerar i fantasin. Den illusionen hindrar
mej att komma framåt i livet, att utvecklas.
Rädslan skapas av mej själv just för att jag ska
våga leva tror jag. Men vågar jag inte det så får
jag leva med att leva med min illusion i rädsla.
Jag VÅGAR idag och livet är så otroligt härligt,
utvecklande och underbart genom det.
.
Och så enkelt genom att bara våga möta livet
på dess villkor och göra mitt bästa av vad som än
sker. Motgångar är inget måste att jag ska må dåligt,
jag BEHÖVER inte gå och vara rädd för ett problem,
det väljer jag själv som sagt. Jag väljer i stället
att möta det som kommer och ser vad rädslan
kan GE mej, när jag möter den eller fattar
att den är skapad av mej själv bara.
Oftast skapad av mitt destruktiva ego, som är en lat
jävel och inte vill ta ansvar och göra det som krävs.
.
Det destruktiva egot får jag bort mer och mer genom
att våga... våga leva...
.
Vi är ett. Jag är en del av ett helt, en del som är beroende
av andra, hoplänkade tillsammans, var och en för sej,
jag är inte avskild från andra annat än i tanken,
i min forna falska bild av verkligheten. Nu när jag har lärt
mej inse att jag behöver andra om världsbilden ska bli fullständig,
då blir jag av med min rädsla. Jag finner modet i att jag
vet att allt är som det ska.
.
Det sägs ofta att jag kan lära mej hur jag innerst
inne är genom att iaktta hur jag uppträder mot
andra människor i mitt liv. Jag ser mej själv i dem.
De är spegelbilder av mej. De är, kanske, delar av
mej själv, som jag ännu inte har lärt mej att tycka om.
Då blir jag villig att lära mej.
.
Jag har lärt mej att lita på och ha förtroende för andra,
en högre makt som jag helt enkelt kallar livet håller sin
hand över mej. om jag bara litar på det jag får lära mej,
och om jag kommer ihåg att alla är beroende av varandra,
inte att jag är beroende av någon för att växa eller
förändras, utan jag är beroende av att våga ha dem vid
min sida, i den förändring JAG gör för mej själv. Det
ansvaret har bara jag, men jag kan och gör tar emot andras
vägledning. Det är så jag kommer till nya insikter.
.
Och genom att tillåta detta "beroende" så kommer jag
aldrig att känna mej underlägsen mot några
människor eller i några situationer.
Utan jag känner helheten som livet ger om
jag är beredd och vågar ta emot det.
.
Jag ska se på mina medmänniskor i dag
och tänka på att jag är ett.
Utan rädsla ska jag le uppskattande
åt att livet är ett helt. Och det är inte komplicerat
och smärtsamt om jag inte själv gör det till det.
.
Jag är inte rädd...  För att leva...

[Kalle Johansson]

24 okt. 2012

Bästa morgonen på er!! (av Tom Svärd)

  Text lånad av Tom Svärd
Bästa morgonen på er!!

Nu rullar veckan vidare med onsdag, och jag sträcker på mig, och skuttar upp för att fixa till mig för jobbet.


Har du någonsin provat att bara le?

Sa du - Varför?
Jag säger - Därför!
Testa, bara le för att du vill
Le för att du blir glad av att le
Le för att känna hur glädjebacillerna gör volter
Ler du nu?
Det gör jag
Känner du?
Det gör jag
Jag ler och jag känner värme, välmående, och en underbar lust till allt.
Jag får en lust att skratta
*Skrattar*
Känner mig varmare, känner mig lycklig
Känner mig tacksam
*ler*
*Ler*
*LEr*
*LER*

Önskar er en Leende dag fylld mig värme och kärlek

KRAM

[Tom Svärd]

21 okt. 2012

Den hängde

För mig symboliserar Den hängde initiering eller prövning. Tiden har kommit för en övergångscermoni med hjälp av vilken vårt gamla jag krackelerar och vi kan bygga det nya. Under ceremonin får vi möta våra rädslor och ur processen föds nya insikter. Nu behöver vi kanske inte likt Oden hänga 9 dygn i ett träd eller genomföra en soldans (men kanske är det just vad vi ska göra). En retreat, en svetthydda eller en utesittning kan duga gott, huvudsaken är att vi går rejält utanför vår bekvämlighetszon och därmed tvingar oss att möta oss själva.

Den hängde kan också peka på en prövning som vi befinner oss i eller som är i antågande. Minns att varje prövning är en potentiell möjlighet till växande.

Baksidan av Den hängde är att aldrig någonsin våga gå utanför vår bekvämlighetszon. Vi flyr från varje prövning och därmed också från oss själva
. Men även om vi flyr, så tenderar Livet självt att ge oss de prövningar vi behöver för att växa.
Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

18 okt. 2012

En helt ny Värld

I dig öppnar sig en helt ny Värld

Jag vet inte vem du är
eller hur din Värld ser ut
Jag vet inte var du kommer ifrån
eller vart du ska

Men jag vet att här och nu
i vårt möte
Vidgar sig min värld
Om jag vill och du vill

Vad finns under ytan
under "How are you sir?"
under "Vackert väder idag"
och bakom dina kläder

Jag vet vilken stämma du sjunger
men inte vad du jobbar med
Jag vet var du bor
men inte vad du drömmer om
Jag vet vad du heter
men inte Vem du Är

Spännande!

15 okt. 2012

När vi tappar ansiktet - hittar vi oss själva (från Susanne Löfgrens blogg)

Text och bild lånad från Susanne Löfgrens blogg

Jag vet inte var jag funnit denna text, den har varit med mig länge. Så tänkvärd och sann!

"Risker är ett måste för att vi ska kunna leva ett autentiskt och uppriktigt liv utan masker som skapar distans till dem vi vill komma nära. Det är först när vi vågar riskera precis allt som vi också kan finna precis allt. Problemet är att vi inte tror att de vi älskar kan se mörkret i oss och samtidigt fortsätta att älska. Vi tror att ju starkare, ju mer polerade och ju mer perfekta vi är, desto mer kommer människor att älska oss när det i själva verket är precis tvärtom.

Vi kan beundra människor som inte har några skavanker, men det är knappast de vi ringer till klockan tre på morgonen när vi behöver någon som finns där för oss. Det är inte dem som kommer att beröra oss djupast eller sätta spår hos oss livet ut. Människor vill ha riktiga människor och mänskligheten är som allra bäst när den är sårbar. Om vi vill ha sann vänskap och närhet kan vi inte alltid vara den starkaste med mest kontroll och snyggast fasad, det är först när vi låter andra se vår svaghet och osäkerhet som en djup gemenskap är möjlig.

När vi tappar vår välpolerade fasad hittar vi inte något mindre storslaget och gudomligt än oss själva. Med fel och brister, skavanker och tillkortakommanden är vi som vackrast och som lättast att älska. Små barn har inte lärt sig att manipulera sin omgivning utan visar med hela sitt ansikte och hela sin knubbiga kropp vad de känner, tycker och tänker. De är totalt utelämnade och sårbara och har en fullständig tillit till att de inte kommer att få knivar stuckna i ryggen när de visar vilka de är. De är sårbara, men också befriade från den existentiella ensamhet som många av oss känner. De vet att de är tillräckliga precis som de är.

Ju bättre vi blir på att visa upp en ord- eller bildskön fasad desto djupare rotar sig vår ensamhet. Fria från ensamheten blir vi först när vi har människor i våra liv som vet exakt allt om oss och när vi inser att själv och ensam inte är samma sak. Vi kan vara själva utan att känna oss ensamma och vi kan känna oss ensamma mitt i en gemenskap som inte ser oss Fria blir vi först när vi slutar behaga alla människor och istället både ger uttryck för vad vi sätter ett högt värde på – oavsett vad andra tycker – och behagar dem och det som i längden gör oss till bättre människor.

När vi väljer att lita på att människor tycker om oss med vårtor och allt och när vi sväljer vår stolthet och visar att vi också är små och rädda ibland blir vi helare människor. Det är först när vi tappar ansiktet som någon kan se oss, älska oss och ge oss den äkta upplevelsen av att vara en del av en sann gemenskap. En gemenskap där vi är brutalt ärliga och ovillkorligt kärleksfulla på en och samma gång. "

14 okt. 2012

I begynnelsen var ordet "Kärlek"

Före gryningen, naken under stjärnorna, denna frostiga morgon, fick jag en vision av hur allt hänger ihop... just Här och Nu.

I begynnelsen var ordet...

Skaparen tänkte:
"Låt Oss Uppleva Kärlek"
"Låt Oss skapa Kvinna och Man"

I en plötslig explosion
blev ordet till materia

Elektroner, neutroner och protoner
virvlade runt i oändlig mängd
från tomma intet

Tanken "Kärlek"
fick dem att attrahera varandra

De samlade sig
till atomer
och atomerna slogs ihop
till större atomer
två blev ett

Som drogs till varandra
Värme och ljus
uppstod

Under miljoner år
samlades de
tätare och tätare
varmare och varmare
ljusare och ljusare

En ny smäll
fick dem att smälta ihop
ändå mer
två blev ett
tre blev ett
fyra blev ett...

Nu fanns det många
olika atomer

Tanken "Kärlek"
fick dem att attrahera varandra

Molekyler uppstod
Molekyler blev till bakterier
Bakterier blev till celler

Tanken "Kärlek"
fick dem att attrahera varandra

Cellerna blev till större organismer
växter
maskar
insekter
fiskar
groddjur
reptiler
fåglar
däggdjur

Kvinna och Man

Du och Jag

Tanken "Kärlek"
fick Oss att attrahera varandra

Före gryningen
naken under stjärnorna
denna frostiga morgon

Såg jag hur
Allt var till för Oss
Hur vi är stjärnstoff
som attraherar varandra
för att uppleva Kärlek

Jag gick åter in
Kröp ner under täcket
till min Älskade Kvinna

Tanken "Kärlek"
fick Oss att attrahera varandra

12 okt. 2012

Fullbordan (4 stavar)

När något är färdigt så är det färdigt, då är det dags att släppa det och gå vidare. Men inte förrän det är Fullbordat.

En ek växer tills den är färdig, den stannar inte i växten på halva vägen, men den fortsätter inte heller att växa när den nått sin fulla höjd.

En byggmästare bygger huset tills det är färdigt, han lämnar inte det förrän varje bräda, varje takpanna är på plats, men han fortsätter inte heller att bygga ännu en våning sedan huset är Fullbordat.

Då går han vidare till nästa hus och ger det sin energi. Det färdiga huset står kvar, men det får inte längre hans energi. Eken står kvar men den växer inte längre. De har nått sin fulla potential, de är Fullbordade.

4 stavar uppmanar oss att ta Allt i Livet till sin högsta potential, till Fullbordan, men kortet manar oss också att gå vidare när något är färdigt.

Ofta är vi rädda för Fullbordan, när vi når vår högsta potential har vi inget att "skylla på" då måste vi ta ansvar för den vi är och vad vi gör fullt ut. Det är som att ställa ut en tavla till allmän beskådan, utan något skydd mot omvärldens domar. Det finns inget att lägga till och inget att dra ifrån, för nu är det färdigt oavsett vad omvärlden tycker om det.

Vi kan inte heller längre säga "Jag ska bara..." , vi måste släppa det gamla och gå vidare till nästa "projekt" annars förhindrar vi utvecklingen och bromsar Livets flöde.

Vi har gjort vårt bästa, mer kan vi aldrig göra, men inte heller mindre. Det är Fullbordat, och nu får vi ta ansvar för konsekvenserna.

Baksidan av Fullbordan varnar oss för att inte våga ta det sista steget, att inte våga hänga ut något i ljuset till allmän beskådan, eller att hålla kvar något som är färdigt och bromsa Livets flöde. I grunden handlar det om bristande Tillit, till vår förmåga, till vårt värde, till Livets flöde.


Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

9 okt. 2012

Att följa sitt hjärta (av Susanne Löfgren)

 Text och bild lånad av Susanne Löfgren

Att följa sitt hjärta! Det viktigaste som finns i livet!

Att följa intuitionen, lita till och lyssna på den där känslan i magen som berättar för en vad som är rätt!

Alldeles rätt för just en själv!

Vi är alla så olika och unika! Därför vet vi bara själva vad som fungerar bäst just i MITT liv! Vi mår bra av olika mat, upplevelser, arbeten osv..!

Det gäller att finna sin egen väg!

Ibland möter vi motstånd från andra människor när vi väljer att följa våra hjärtan. Kommentarer som: Men SÅ kan man ju INTE göra! Andras värderingar, rädslor, oro som de speglar i oss, men det står för just dem och har inte så mycket med oss själva och våra beslut att göra. Står vi upp för oss själva, så får vi respekt och omgivningen vänjer sig även om den kan chockas ibland när vi väljer nya vägar i livet!

När vi är oss själva och följer vår intuition drar vi till oss det som är rätt för oss just där och då i våra liv! De människor vi behöver omge oss med, kanske för att lära, finna styrka, osv! Vi kliver in på rätt spår där vi ska vandra just där och då!

Känslor är färskvara och vi kan välja nya vägar många gånger i våra liv oavsett om det gäller relationer, arbeten, områden vi skall bo på eller annat!

Kroppen är väldigt duktig på att tala om för oss när saker är rätt eller fel - bara vi vågar lyssna på den! Den kanske börjar lite försiktigt, men om vi inte lyssnar på den måste den göra sig hörd på starkare sätt! Vi kanske rentav blir riktigt sjuka på det ena eller andra sättet till slut, då vi vägrat lyssna på våra kroppar och de måste protestera hejvilt för att ens ha en liten chans!

Som Sanna Ehdin så bra uttryckte det, när vi är sjuka betyder det att våra kroppar har något att säga oss!

Min kropp har blivit väldigt duktig på att tala om saker för mig, ju mer lyhörd jag blir, desto duktigare blir den på att tala om för mig! Så fort jag går emot mina känslor och gör saker som jag inte vill göra/ inte kan stå för, mår jag dåligt, inte bara psykiskt utan det sätter sig som värk, smärta och sjukdom i min kropp! När jag kliver in på rätt spår för mig och följer min känsla/mitt hjärta, då mår jag bra igen! Egentligen säger det väl sig självt...

Sen får vi inte glömma att vi är formade av det här samhället som vi har växt upp i. Många gånger i en process på väg mot något annat/ något nytt, kan vi mitt i all lust och kraft känna tvivel, känna oro, rädsla, kanske t om känna oss fullständigt panikslagna!

Tankar som; Nä så kan/får man ju inte göra! Tankar som att en massa "borden" och "måsten" skall följas istället för att följa intuitionen. Tankar som "vad ska alla andra tycka om detta?"

Tankar som: Kommer jag att klara detta?

Vi kan trilla lite hit och dit, ur spår ibland, ingen väg är spikrak. Ibland förstår vi knappt ens varför vi känner och vill vissa saker och ibland kämpar vi med att förstå: hur kan jag känna såhär NU? Varför känns det FEL? När det nyss kändes så RÄTT?

Känslor är färskvara.

Livet blir vad du gör det till.

Å livet är så vackert i all sin skörhet, all sin prakt! Med såväl sina mörka som ljusa sidor.

Vi får vara allt vi är, med ALLA våra känslor! Det är det som ÄR att LEVA! Fullt ut!

Känslor som anses som fula/otillbörliga/otillåtna och därmed stängs inne - försvinner inte! De trycks bara undan och kommer tillbaka senare med full kraft! Att förneka sin ilska och sorg är verkligen inte kärleksfullt varken mot sig själv eller mot någon annan!

Det vi kan känna - kan vi även läka!

Ju mer du lyssnar till ditt hjärta - desto lättare kommer du att höra!

Ditt liv som du givits på denna jord. Denna vackra gåva att skapa som en underbar målning!

[Susanne Löfgren]

6 okt. 2012

Jag har gått på glödande kol, jag kan göra vad jag vill (med text och bild av Carola Liva Lind)


 Text och bild lånad av Carola Liva Lind
 
Om jag visste


Om jag visste, att inga hinder fanns, vad skulle jag välja då?

Om jag visste, att alla val var mina, skulle det bli annorlunda så?


Om jag visste, att Tilliten var min, att vara och att ha, hur skulle Jag känna då?


Om jag visste, att möjligheterna var oändliga, vilka tankar skulle jag så?

Om jag visste att alla drömmar kunde bli sanna, vad skulle jag tänka på?


Om jag visste, att begränsningen fanns i min fantasi, hur skulle jag reagera då?


Om jag visste, att inga hinder fanns, skulle himlen fortfarande vara blå?


Om jag visste, att jag kunde välja exakt vad jag vill i livet, skulle vi då vara två?


Om jag visste, att valet är mig fritt att välja, hur skulle jag vilja må?


Om jag visste, att allt är som det ska och inget är fel, hur skulle det gå?


Om jag visste att allt som är, Är på grund av Mig, vilken konsekvens skulle det få?


Om jag visste, att Livet är en projicering, skulle jag ändra något då?


Om jag visste, att Livet är mitt att forma, vem ska jag då skylla på?


(C) Carola Lind


 Klicka här för att ta tre enkla steg förbi dina begränsningar

3 okt. 2012

Avsked är början på något nytt... (av Kalle Johansson)

Text och bild lånad av Kalle Johansson
 
Att skiljas från sina kära gör ont,
men det är bara första steget till att
lära känna sig själv och andra.
Ibland så måste jag skiljas från de
jag älskar, genom dödsfall eller om
jag vet att relationen är destruktiv för
någon av oss. Då är ett avsked det
bästa kärlekstecken jag kan ge oss båda.
.
Jag har mycket erfarenhet av det, många dödsfall,
mamma och pappa gick bort med 5 månaders mellanrum
2010 och bara det året förlorade jag 15 kompisar,
sammanlagt under åren vet jag inte, många är det,
men det är ju så missbruket gör, det DÖDAR.
.
Där kan jag bara och har gjort det, bearbeta sorgen,
inget fel i att känna sorg, det är ett sundhetstecken,
jag skulle bli mer orolig om jag inte kände sorg i en förlust,
för då skulle jag vara känslokall som jag var i missbruket,
det är av kärlek jag känner sorg,
så det tillåter jag mej att känna under tiden jag bearbetar
sorgen, sen när jag bearbetat den så kan jag släppa sorgen,
och jag har underbara minnen av personen kvar bara.
.
Att leva är att skiljas, att bli lämnad, att överge och att
bli övergiven. Förhållanden, som jag inte råder över,
tar slut, jag skiljs från människor, jag ser dem försvinna
ur min tillvaro. Jag fick välja att lämna alla gamla
vänner från mitt kriminella liv, för att själv överleva,
det innebar inte att jag slutade älska dem, jag älskar dem
fortfarande, men min kärlek till livet är större och det var ett
måste för att jag skulle överleva.
.
Jag älskar dem fortfarande som vänner,
men inte det de gör med sina liv. Det styr inte jag
över, det gör de själva, men jag styr över om jag vill vara delaktig i det
eller gå vidare i mitt liv. Det är mitt val att gå vidare och då krävdes
det avsked som naturligtvis var smärtsamma, men inte i närheten av lika
smärtsamt som det skulle varit att vara kvar i det och lika smärtsamt
att se någon man älskar sakta ta livet av sej.
.
Jag lämnar olika epoker bakom mej, jag flyttar från olika platser,
jag lägger mina mina smärtsamma minnen bakom mej.
Och jag bär de med mej som erfarenheter. Att skiljas från
en person eller flytta från en plats som jag har varit fäst
vid gör mej ledsen till en början, men det är inget fel i att
vara ledsen, det är sunt, men det  hjälper mej att lägga
mitt gamla jag bakom mej och förstå mej själv och andra bättre.
.
De är oftast just de upplevelser som gör mej ledsen
och som känns smärtsamma som skänker mej den bästa
lärdom jag kan få av livet. Att uppleva denna smärta,
som påverkar mej känslomässigt, hjälper mej att nå nya höjder.
.
Livet berikas av smärta. Min gemenskap med alla
andra människor blir rikare efteråt. I stället för att hela
tiden ängslas för att en upplevelse ska ta slut,
att en kär vän ska lämna en, måste jag försöka
uppskatta det jag redan har fått, och det jag redan har,
jag behöver inte oroa mej, jag har det jag har nu och det
är allt jag behöver JUST NU och inser att det har berikat mitt liv.
.
Den här dagen för med sig både avsked och möten.
Jag ska klara av båda delarna med glatt sinne.
Ett avsked ger mej möjligheten till att möta något nytt