31 maj 2011

Kärlek




När jag säger "Jag Älskar dig!" så betyder det egentligen "Jag är i kontakt med Kärleken i mig i mötet med dig!"
Jag kan aldrig känna Din Kärlek, Du kan aldrig känna Min Kärlek. Men vi kan mötas i Kärleken tillsammans, vi kan komma i kontakt med vår egen Kärlek i vårt möte. Därför så finns det inga gränser för hur många vi kan Älska på en gång, för det handlar inte om människorna vi Älskar, det handlar om att vi är i Kärleken.

Tänk dig att du alltid är i kontakt med din Kärlek, då kommer du att Älska alla som du möter. Du kanske möter 10 människor på en dag, du kanske möter 100 och är du hela dagen i kontakt med din Kärlek så Älskar du alla 100 människorna. För det har inte med dem att göra, det har med dig att göra.


Sedan finns det en del människor som gör att vi kommer mindre i kontakt med vår Kärlek än andra. Det är inte dom det handlar om. Det handlar om att vi i det mötet kanske går in i något drama eller mönster, att vi helt enkelt av någon anledning förlorar kontakten med vår Kärlek.

En del av de människor som vi möter kanske harmonierar bättre med våra energier på flera plan, kanske både fysiskt, intellektuellt, känslomässigt och andligt. Då händer det kanske något mer,vi kanske blir förälskade.

Det är jättemysigt att vara förälskad men det kan bli så att förälskelsen får oss att förlora kontakten med Kärleken. Förälskelsen får oss att drömma, förälskelsen får oss att berätta berättelser om den den Älskade och om oss själva och den vi Älskar. berättelser om hur vi kan uppleva mera Gemenskap och Kärlek. Det är berättelser som inte är här och nu. Det är berättelser som befinner sig i framtiden eller i det förflutna, och Kärleken kan bara finnas här och nu.

Så när vi blir förälskade så kanske vi förlorar kontakten med Kärleken, kanske inte i mötet med den älskade, i mötet är vi nog i kontakt med Kärleken. Men sedan då? Sedan kanske vi i stället för att vara i Kärleken sitter och drömmer om en framtid, och det är inget fel, vi kan drömma i nuet. Men om vi inte är i nuet, om vi använder vår tid till att sitta och vänta på nästa möte eller till att drömma om det förra mötet, då är vi inte här och nu, då är vi inte i Kärleken.

När våra drömmar om Kärlek blir omöjliga då pratar vi om olycklig Kärlek. Vi kanske inte delar samma drömmar eller vi kanske bor för långt ifrån varandra. På något vis kan det vi drömmer om att uppleva tillsammans vara omöjligt. Men det är inte Kärleken som gör oss olyckliga, det är förälskelsen, våra ouppfyllda drömmar och förväntningar som gör oss olyckliga.

Kärleken är alltid lycklig! Även om det är så att drömmarna inte går att förverkliga med den Älskade så har vårt möte hjälpt oss att vara i Kärleken. Den vi mött har egenskaper som gör det lätt att vara i Kärleken. Även om den människan försvinner ur vårt liv eller får en annan position så finns bilden kvar. Vi har en tydligare bild av de människor och egenskaper som gör det lätt för oss att vara i Kärleken, nu blir det lättare för oss att känna igen de människorna och egenskaperna  när vi möter dem.

Även om förälskelsen och Kärleken inte leder till en framtid då vi är mera i Kärleken tillsammans, så kan vi göra den till en Lycklig Kärlek.

30 maj 2011

Varande ♥ (av Annette Gustafsson)

En Vacker text lånad av Annette Gustafsson

Jag lyssnar på min själ, mitt hjärta och min kropp....
Om jag är GLAD så SKRATTAR och LER jag =)  

Om jag är LEDSEN så gråter jag
Om jag är ARG så MORRAR jag
Om jag är hungrig så ÄTER jag,
det som min kropp mår bra av

Om jag känner mig SORGSEN då SÖRJER jag

I alla dessa känslor är jag ibland,
men i djupet av alla dessa känslor
är jag såå LYCKLIG....LYCKLIG
att just jag är jag
att jag känner, finns, är, mår och njuter
av mig själv ♥♥
Att NI finns i mitt liv ♥♥
Att allt som någonsin hänt,
funnits och finns i mitt liv
FORMAT mig till just den JAG ÄR


[Annette Gustafsson]

29 maj 2011

Inget driv

Jag Älskar den här tiden, att gå ut och riktigt se hur min sådd växer, hämtar näring ur jorden och den kompost jag grävt ner där, hur den suger upp vattnet som regnar ner på den och sträcker sig mot solen. Nu har det kommit mycket regn en tid, men ibland måste jag vattna för att växterna ska kunna använda Livskraften på bästa sätt, liksom de behöver komposten som jag strött ut, solen och värmen.

Det finns många sätt att odla. Man kan strö ut konstgödning och vattna och på så vis få växterna att snabbare bli stora och med en vacker yta. Man kan odla i växthus och på så sätt få växter att växa vid årstider och lägen de annars inte skulle kunnat växa.

Ibland finns det en snigel eller en larv som äter på mina plantor, då plockar jag bort den, flyttar den någonstans där den inte kan skada mina växter och sår ett nytt frö om skadan blivit för stor. Då och då plockar jag bort andra växter som vill ta del av näringen och Livskraften, lägger dem i komposten och låter dem bli Liv till nytt Liv. Jag skulle i stället kunna strö ut kemikalier och slippa ifrån det Liv som vill ta del av min gröda och dess utrymme.

Även om jag inte vattnar mina växter så växer de ändå, men de blir kanske inte så livskraftiga och orkar inte sträcka sig lika mycket mot solen. Det blir en mager skörd.

Så ser jag på mitt Liv... hur jag tills för ett år sedan varit beroende av konstgödning, bevattning och kemikalier. Hur det ljus jag sträckt mig mot inte varit solen utan andras bekräftelse, som jag måst göra allt för att den inte skulle slockna. Idag sträcker jag mig mot solen och växer mig stark, trygg, självständig och frisk. Mitt enda mål  är att Leva och föra Livskraften vidare, Liv till nytt Liv. Men jag saknar det där riktiga drivet, jag sträcker mig mot solen och ger av mina späda blad Liv till nytt Liv, men det går långsamt och blir inte mycket blad att skörda... Den artificiella näring i form av bekräftelse som tidigare drev mig mot ljuset, behöver ersättas av vatten och kompost. Det finns något som gör att drivet saknas som ett tak över som hindrar regnvattnet att komma mina rötter tillgodo, och så mycket kompost har jag inte heller i min jord. Jag vet inte vad det är som hindrar mig men jag låter det finnas låter taket vara kvar så jag kan se vad det  består av i stället för att vattna under taket och låtsas som det inte finns, och jag låter mina rötter själv söka sig till ny näring.

Snart spränger jag taket, hittar näring och vatten för mina rötter, blommar vackert och ger riklig skörd!

28 maj 2011

Hur ska det gå?!?! (av Susanne Löfgren)

Lånad från Susanne Löfgrens fina Blogg

Som vanligt har jag nån fundering jag behöver kläcka ut i luften precis när jag borde sova! =) Men men, är ändå pigg som en mört, är alltid så glad när jag kliver av nattskiften att jag har svårt att sova!

Inatt var det in en kvinna på jobbet, som också jobbar nätter. Jag upplever denna kvinna som lite bitter av sig. Det får ju stå för henne, men jag känner ibland när hon kliver in genom dörren att jag liksom intar garden en aning, sätter beskydd på mig själv direkt för jag vill inte bli utsugen på min värdefulla energi!

Inatt när hon var in satte hon sig och fikade och surrade följdaktligen en stund medan hon satt där. Frågade när jag gick av mina nätter och jag svarade sanningsenligt att detta var den sista för denna gång.

"Jaha, vad ska du göra nu när du är ledig då?"

Ja, plugga lite å så! Varpå frågan "vad pluggar du då?" kom. Svarade att jag läser till personlig tränare.

"Jaha, får du nåt jobb sen då?" (med tvivel i blicken)

Ja, det är klart att jag får! Förr eller senare!

Jaha.. och så fortsatte någon slags utfrågning om det där.

Jag förstår inte riktigt det där tänket hon har, det är alltid den där attityden hos henne att ojoj liksom, hur ska det gå?

Tänk om jag skulle tänka så hela tiden? Att hmm, ska jag våga gå den här utbildningen? Tänk om jag inte får nåt jobb sen? Om jag träffar nån kille, ska jag då tänka att näe jag skiter nog i det här, för det kan ju ta slut liksom! Köpa hus nån gång i framtiden? Nja, det kan ju brinna upp. Dra iväg på nån skön resa? Nja, tänk om jag blir missnöjd?

Jag skulle aldrig orka leva med mig själv om jag tänkte så.. Jag är glad och hoppfull över de möjligheter som ges i mitt liv! Jag är beredd att ta risker och jag är beredd att chansa! Att VÅGA!! Att PROVA!!

För mig är det att LEVA! :)

Skulle jag stänga in mig själv i någon slags trygghets-låda, ja då skulle jag nog bli fast där.. kanske känna mig en smula bitter och vingklippt..

Att skratta är att riskera att verka löjlig.
Att gråta är att riskera att verka sentimental.

Att sträcka ut handen mot en annan människa är att riskera
att bli involverad.
Att uttrycka sina känslor är att riskera att visa
upp sitt rätta jag.
Att lägga fram sina ideal, sina drömmar inför en
publik är att riskera att förlora dem.
Att älska är att riskera att inte bli
älskad tillbaka.
Att leva är att riskera att dö.
Att hoppas är att riskera att bli förtvivlad.
Att försöka är att riskera att misslyckas.


MEN


Risker måste tas, för den största risken man kan ta i livet är att
är att inte några risker alls. En människa som inte riskerar någonting, gör ingenting har ingenting och är ingenting.
Hon kanske undviker lidande och sorg, men hon kan inte
lära, känna, förändras, växa, älska, leva.
Kedjad av sina säkerhetsföreskrifter blir hon en slav,
hon har förverkat sin frihet.
Bara en människa som tar risker är fri!

[Susanne Löfgren]

27 maj 2011

FÖR-ÄLSKAR

Jag tycker om att tycka om dig
Jag tycker om våra intellekts fria dans tillsammans
Jag tycker om att du står stadigt och möter mig
Jag tycker om våra öppna hjärtan som berör varandra
Jag tycker om din mjuka röst
Jag tycker om våra nattliga samtal
Jag tycker om den förväntansfulla nyfikenheten på dig
Jag tycker om att jag är förälskad i dig

Jag För-Älskar Dig.

Jag längtar att möta dig.
Jag vet att jag kommer att tycka om att TRYCKA OM dig
Jag längtar att känna hur din Kram i min Känns
Jag längtar att se dig, att möta din blick.

Nyfiken att se vad som händer den dag vi möts
Utan förväntningar men fylld av förväntan

Tillit

Bara låta det bli som det blir
Vara som det Är
Och hur det än blir
Vet jag att jag kommer att tycka om

26 maj 2011

Berörd (av Liva LoveLight Lind)

Texten är lånad från Liva LoveLight Linds blogg

Fladdrande, lätt, påtagligt, subtilt, dock, ett faktum.

Jag blev rörd. Berörd.

Som små vingars slag mot min själs starka plåt.

Svajade till.

Hajade till.

Spärrade upp mitt hjärta i ett Universumstort svart hål

Lät mig beröras

tillät mig känna

tillät mig känna efter

jag blev berörd

förvånat kände jag

Hjärtats enorma utvidgningfas

Expansion

Reaktion

Regnbågens alla färger

Universums alla känslor

Tacksamhet till Alltet

Och tacksamhet till dig

DIG

I all enkelhet

Så stort

Så vackert

så litet

så allt.

Tack!

[Liva LoveLight Lind ]

24 maj 2011

Jag tror på Mig!

Jag tror inte på "den enda rätta" som vi måste finna.

Jag tror inte på en allsmäktig skapare som kräver något av oss och dömer  oss.

Jag tror inte heller på en maktlös skapare.

Jag tror inte på djävulen eller ondska som smider sina ränker.

Jag tror inte på vetenskapens sanning och konsekvens.

Jag tror inte på sjukdomar och olyckor som drabbar oss.

Jag tror inte på livet och döden som början och slutet.

Jag tror inte på slumpen som spelar tärning med oss.

Jag tror inte på Änglar eller Andar som leder och hjälper oss.

Jag tror inte på stjärnor och planeter som styr våra liv.

Jag tror inte på brist på pengar och resurser som begränsar oss.

Jag tror inte på en barndom och tidigare liv som vi alltid har med oss.

Jag tror inte på Jesus som vår enda väg till sanningen.

Jag tror inte på kristaller och krafter som påverkar oss.

Jag tror inte på naturväsen och småfolk som spelar oss sina spratt.

Jag tror inte på karma som vi måste lösa.

Jag tror inte på skuld och dömande.

Jag tror inte på känslor som styr oss.

Jag tror inte på livet som en skola som vi måste klara för att komma till nästa nivå.

Jag tror inte på mig och dig som åtskilda individer.


Jag vägrar konsekvent att tro på något som tar Makten och Ansvaret från Mig Själv och som kan göra mig till offer, för det ena eller andra.


Jag tror bara på Mig Själv och min Suveräna Makt!
Jag tror bara på Mitt eget Totala Ansvar!
Jag tror bara på Min Egen Fria Vilja att Skapa Mitt Liv!
Jag tror bara på MIG och DIG och OSS som ETT och ALLT som FINNS!
Jag tror bara på Oss som Livets Upplevelse av Sig Själv!


Det skulle vara en ganska hänsynslös skapare som lät somliga av oss dö en långsam svältdöd eller bli våldtagna som små barn,medan andra får rollen som Bill Gates eller lever ett Liv fyllt med Kärlek och Glädje.

För mig blir Livet Meningslöst och Orättvist

Om det finns något utanför Mig Själv som styr det.

Om vi är brickor i en guds nyckfulla lek med sin skapelse.

Om ondskan finns och jag ständigt måste vara rädd och skydda mig från den.

Om Livet är förutbestämt av någon eller något.

Om det finns andra krafter som styr mina steg.

På sjätte dagen skapade Gudomen Mannen och Kvinnan till sin avbild, till skapande med fri vilja att skapa alla de upplevelser vi själva väljer att skapa. Och Gudomen förband sig att lydigt bifalla varje minsta önskan från vår sida (hur skulle vi annars kunna bli skapare med fri vilja), Vill vi uppleva ett Helvete så tillhanda hålls det, vill vi uppleva ett Himmelrike så får vi uppleva något som gör upplevelsen möjlig!

Allt som Är kan inte uppleva sig själv
utan att uppleva sin raka motsats.

Utan mörker kan vi inte uppleva Ljuset.

Varje upplevelse innehåller fröet till sin raka motsats.

Utan maktlöshet kan vi inte uppleva Makt.


Vi är inte individer.
Vi är Ett.
Vi är Allt som finns.
Vi är Gudomen - Skaparen.

Enbart då blir Livet Meningsfullt för mig.

Då blir varje upplevelse en Gåva.

Och det är mitt Ansvar
Att välja Gåvan
Att välja Makt eller maktlöshet.

Inget jag säger eller gör 
Kan skapa Makt åt den som är i maktlösheten.
Inget jag säger eller gör
Kan ge Mening åt den som är i meningslösheten.

Vi måste själva hitta vår Mening
och vår Makt.

22 maj 2011

Förlåt oss alla män (av Sofia Elenäs)

Denna text är lånad från Sofia Elenäs Fina Blogg

Jag såg för en tid sedan en video, som ni gjort där ni bad om ursäkt o alla mäns vägnar för alla de brott o allt det våld som begåtts genom tiderna gentemot oss kvinnor.

Jag tycker att det är hög tid att vi kvinnor ber om ursäkt och i medvetenhet tar ansvar för vår del o vi inte spelar oskyldiga till vår historia och den aktuella situationen i världen idag.

Jag ärar den manliga energin, dess styrka, kraft och villkorslösa kärlek! För mig är den manliga energin lik en hund.

Glad, tillgiven, lekfull, utåtriktad, kreativ, nyfiken och energisk. Det är en uppvaktande energi som naturligt ger andra uppmärksamhet. Det är en energi som har en tydlighet i vad den vill. Den är ärlig och rättfram.

Den kvinnliga energin är mer lik en katt, som ligger och spinner i solskenet och njuter av sitt eget sällskap, men även om katten är mer inåtvänd och oberoende, så söker den också ibland kontakt, men mer sinnligt, likt en katt som stryker sig mot dina ben och vill bli smekt eller hoppar upp och lägger sig ovanpå boken som du just ska läsa.

Den kvinnliga energin som ibland vill ha uppmärksamhet av den manliga energin, har genom tiderna ofta använt sig av ett fult spel. Kvinnor som spelar på sin sexualitet, för att få män att göra sånt som de vill. Kvinnor som använder sex som maktmedel. Kvinnor som medvetet väcker den sexuella kraften hos män utan att vilja ta emot den, utan i syfte att söndra och härska.

När män inte förstår vad det är kvinnor vill, föds frustration, ilska och förakt, som kan leda till att den manliga goda kraften omvandlas till våldshandlingar. Våldshandlingar som leder till att männen känner skuld och det kan även leda till att män känner rädsla för den stora livgivande kraften som finns inom dem. De män som genomskådar kvinnors spel, kan trots det bli berövade sin lust och glädje o förvandlas till cyniska tråkmånsar.

Vi kvinnor behöver stå upp o ta vårt ansvar och i medvetenhet möta männen och vara tydliga med vad vi vill och längtar efter, så att den manliga o den kvinnliga energin kan förenas i harmoni och balans och befrias från den skuld och rädsla som separerar oss.

I oss alla finns båda dessa energier, låt dem mötas och älska med varandra inom oss! Låt oss sen alla mötas o älska varandra i lust glädje och lätthet!

[Sofia Elenäs]

21 maj 2011

Hologram

Ett Hologram är en 3-dimensionell bild.

Delar vi hologrammet finns hela bilden i varje del.

Delarna kan se olika ut till det yttre
Men i rätt ljus ser vi samma bild

Kärlekens ljus

20 maj 2011

Tankar vid kaffet ??? (av Kenneth Jonsson)

 En Vacker text av Kenneth Jonsson

Är man sann i sitt hjärta, strålar kärleken om kring en

Att leva i ljuset
Är att vara ett med sig själv och vara förankrad i sitt hjärta och utstråla den energin till andra att få ta del av.

Stötta varandra för vi är alla i samma klassrum, men med olika kunskaper att tillgå och vidarebefordra...

Jesus sa till de lärda! varför letar ni bland molnen? när det är här jag är. Se på barnen de hittar mig ibland oss, i oss och runt oss.

Livet levs genom dig lev livet i harmoni
Respektera dig själv och du blir respekterad.
Förlåt dig själv och du blir förlåten.
Älska dig själv och du känner dig älskad.
Förändra din syn och världen förändras i dina ögon och känslor.

En kaffepaus är bra ibland

[Kenneth Jonsson]

19 maj 2011

Allas rätt


Vem är Jag?

Jag är den Jag Är
Absolut ingen
Och inget annat

Vi kommer till Livet
Vi blir en aspekt av Livet
Som är ämnad  att vara
Precis den vi Är

Vi tror att vi kan
Spalta upp
Hur Livet ska Levas
Vad vi ska nå
Vad vi behöver
Rätt och Fel

Religionerna
Vetenskapen
Politiken
Ekonomin
Uppfostran

Alla försöker säga
Vad som är Rätt

Vi begår ett misstag
Det finns inget rätt
Det finns inget Fel
Det finns bara
Den Vi Är

Unika individuationer
Av Livet
Unika kuggar
I maskineriet

Auktoriteterna säger
Följ mig
Detta är vägen

Det finns ingen väg
Det finns oändligt
Med slingrande stigar

Ibland vandrar vi
Tillsammans ett stycke
Ibland följer vi
Någons utstakade väg
Men ingen stig är lika

Det vi kallar demokrati
Är den starkes rätt
Att styra mängden
Ett fåtal vägar att gå

Religionen
Vetenskapen
Politiken
Ekonomin
Uppfostran

Alla likriktar de
För oss bort från
Vår unika stig
Den vi Är

Vad vi behöver
Är verkligt Folkstyre
Där alla styr sig själv
På Alla område

Först då
Kan vi bli
Den vi Är

Var och en
Sätter sina gränser
Fattar sina beslut
Utan att kliva över
Någon annans gränser

18 maj 2011

Vila hos mig (av Sebastian Andersson)

En Underbar text skriven av Sebastian Andersson


Vila hos mig

Bortom hopp och förtvivlan

Du kan vila hos mig

Där tårar torkat och där leenden spruckit

Du kan vila hos mig

Där hjärtan krossats och där drömmar brustit

Du kan vila hos mig

Där grunden krossats och där toppen för länge sedan rasat

Du kan vila hos mig

Där mod har försvunnit och där hjälplöshet tagit plats

Du kan vila hos mig

Där sorg och vemod djupt grävt sina rötter

Du kan vila hos mig

Där endast tomheten av det som aldrig fanns finns kvar

Du kan vila hos mig

Jag är ditt hjärta och jag erbjuder dig plats

Vila hos mig

[Sebastian Andersson]

16 maj 2011

Mind over matter (av Susanne Löfgren)

Texten är lånad från Susanne Löfgrens fina blogg.

I morse gick det inte snabbt på promenaden kan jag säga! Fötterna kändes alldeles svampiga, fulla med blåsor och varma. Fick nästan lust att hoppa i storsjön och svalka dem!

Gick första biten och bara tänkte på de där fötterna - lade all fokus där! Sen tänkte jag om. Kan jag förflytta fokus? Tänka på något annat?

Där du väljer att lägga din energi/ det du göder med dina tankar - växer sig större!

Jag menar inte att vi inte ska lyssna på våra kroppar. Men tillfällen i livet då det går lite tungt, vare sig det gäller träning eller andra områden - är utmärkta tillfällen för att öva sig! Då allt är enkelt, då allt flyter på, då är det bara att glida med och njuta.

Det är när vi trampar lite i uppförslut som den verkliga utmaningen kommer! Det är då vi har chansen att bygga pannben! Chansen att finna ännu mer styrka än vi redan har! Chansen att utvecklas och växa!

Det gick sådär i början. Jag försökte tänka på en massa roliga saker, fokusera på blåsipporna längs vägen, solen i ansiktet, allt det underbara i mitt liv. Jag lyckades inte riktigt, så till slut valde jag att rabbla ett mantra i mitt huvud istället: "Frisk, stark, pigg!", "Frisk, stark, pigg!", "Frisk, stark, pigg!", "Frisk, stark, pigg!", "Frisk, stark, pigg!"

Jag lät det mala och mala tills inga andra tankar fick plats. Å till slut funkade det! Jag malde på i samma långsamma tempo, men jag glömde bort mina onda fötter! Det gick så mycket lättare!

Å istället för att gräva ner mig över mitt långsamma tempo, valde jag att förflytta fokus där också. Okej, det går inte så fort idag. Då väljer jag att fokusera på min hållning den här rundan istället! Stark rygg, stark mage, fin bålstabilitet! Hela tiden fokus på anspänningen i magen och att nypa till mellan skulderbladen! Detta tänkte jag på igår när jag var ute också och det KÄNNS i ryggen idag! Det gör så mycket mer än vad man tror!

Alla rundor har sitt syfte!

Den mentala inställningen är så otroligt viktig och kan göra så himla mycket!

För att göra det enkelt och konkret: Du har säkert varit med om att du varit ute någon gång och knallat omkring och blivit så satans jäkla kissnödig. Du kan inte tänka på något annat, Det enda du tänker på är hur förbannat kissnödig du är och att du nästan kommer att storkna, alternativt kissa i byxorna om du inte får komma till en toalett SNART! Så möter du en god vän du inte har träffat på länge och som du blir jätteglad över att se! Din vän berättar en massa roligt som har hänt och ni pratar och skrattar länge.

När ni sedan skiljs åt knallar du vidare hemåt med ett stort leende på läpparna! När du väl kommer hem, kommer du sedan på att just ja fan, jag var ju kissnödig!

Du har förflyttat fokus! Du började tänka på något annat - och vips, som i ett trollslag - var den där nöden "borta"!

Eller när du varit sjuk någon gång. Du känner dig verkligen sjuk, ligger och tycker lite synd om dig själv, för det är verkligen inte kul att vara du när du mår sådär. Hela kroppen värker, du har feber och känner dig allmänt mosig. Så ringer en vän och berättar glada nyheter för dig! Toppen tänker du och rycks med i det glada härliga! När du sen lägger på luren inser du att du knappt känner dig sjuk längre! Du uppfylldes av sådan glädje och positiv energi att du knappt känner det där onda längre!

Du har förflyttat fokus!

Det handlar som sagt inte om att vi ska sluta känna saker, vi ska inte vara något slags robotar. Vi är människor - med allt vad det innebär. Det du kan känna - kan du även läka.

Men det är rätt häftigt att utmana sig själv såna här gånger, se om jag kan vända en tanke, flytta något en nivå upp, å en nivå till, å sen en nivå till...!

Du kan använda det på andra områden också. Om du har "en dålig dag" och ser dig själv i spegeln och genast börjar granska dig och leta efter skavanker. Istället för att ge de tankarna mera "bränsle", lägg fokus på något annat. Lägg fokus på dina vackra ögon, ditt fina glansiga hår, sånt som gör dig glad!

Testa! Du har inget att förlora och allt att vinna! :-)

[Susanne Löfgren]

15 maj 2011

Närhet

Vaknade av kliande myggbett idag. 40 mil bort vaknar kanske en kvinna av myggbett också hon. i skogen blandas vårt blod i buken på en mygga.

I går låg vi i en vacker glänta i skogen och höll om varandra, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så.

När jag lade mig igår kväll kände jag ett hopknökat täcke på andra sidan av sängen, en svag doft av dig. Kunde känna att du låg där nära liksom natten innan, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så.

Vi hade pratat i timmar. Du tog med dig den du Är och satte vid bordet. Jag satte den jag Är på andra sidan, så pratade vi med varandra, Villkorslöst, Kravlöst, Nära, "bara" så. Utan roller och masker. Ärligt!

Åhhh!!! vad jag vill ha mer av denna Öppna, Ärliga, Villkorslösa närhet på alla plan. Det nakna samtalet, den fysiska Närheten.


Det känns som det är ont om den varan. Varför är det så? Ser vi oss omkring bland djuren så sover de oftast tillsammans Nära varandra, hundar, katter, grisar... Finns det en endaste anledning att tro att stenåldersmänniskan gjorde annorlunda? Tror inte det. Så varför har vi slutat med det? Varför kramas vi så lite kvinna och kvinna, kvinna och man, och framför allt man och man?

Allmänt tror jag, och åtminstone för mig personligen handlar det om rädsla för sexualiteten. Jag är rädd att det ska tolkas "fel" med den fysiska närheten. Jag är annars väldigt bekväm med min sexualitet, men i detta hittar jag en rädsla, och det slår mig plötsligt var den kommer ifrån.

Den härrör från det pinsamma ståndet som kunde drabba mig och alla andra pojkar i puberteten vid de mest olämpliga tillfällen. Som så klart spädde på ett redan befintligt tabu som jag ärvt från föräldrarna och samhället.

Är det därifrån rädslan för närhet generellt härrör, vår oförmåga eller åtminstone svårighet att kontrollera våra sexuella känslor. Märk väl att jag skriver känslor, sexualitetens uttryck kan vi mycket väl kontrollera om vi vill, men det är svårare med känslorna.

Nu har jag inga problem med detta idag. Skulle sexualiteten väckas, vilket lätt kan ske i ett fysiskt Nära möte, så finns flera alternativ. Endera om det är ömsesidigt och vi väljer det, så är det bara att fira sexualiteten tillsammans, är det ensidigt kan jag själv ta hand om min sexualitet, eller bara låta den finnas utan åtgärd som en naturlig del av ett nära möte.

Konstigare än så behöver det inte vara. Varför låta närheten begränsas av något så vackert som sexualiteten?

14 maj 2011

TACK! ♥♥♥

Vill bara med en liten notis Tacka för att ni läser min blogg!

För en stund sedan var den 10-tusende sidvisningen sedan jag flyttade bloggen hit, det är idag exakt 6 månader sedan. Det innebär ca 1667 sidvisningar i månaden eller ca 55 om dagen.

Tack för att ni finner mening i att läsa de ord som jag förmedlar!
Tack för att jag ibland får ge er något Värdefullt!

Jag är också mycket tacksam för att ni delar min blogg vidare så att fler får ta del av den!

*Berörd*

Kramar ♥

ps. det finns ett annat blogginlägg för dagen i registret nedan till vänster ds.

Viktiga beslut

Jag har trott att Tro handlar om att finna Sanningen, men kanske handlar det om att fatta ett fåtal beslut.

Är Livet gott eller ont?
Tar Livet slut efter döden?
Har vi en fri vilja?
Är människan god eller ond i grunden?
Finns det brist?
...och kanske någon fråga till.

Hur vi väljer att svara på dessa frågor kommer att forma vår Verklighet. Vilka val vi än gör så kommer vi att uppleva saker som pekar på att det Är så.

Mina svar ser ut så här:

Livet är Gott! Jag ser mig omkring i naturen och ser att det inte finns någon ondska där. Visst äter djur och växter varandra, konkurrerar om sitt utrymme, men det är bara Livet som övergår i en ny form och varje organism har sin platsoch sin uppgift. Livet tycks för mig inte bara vara Gott, det är Vackert. Ingen ond Kraft hade kunnat skapa något så Fantastiskt som naturen.

Att vår fysiska kropps Liv tar slut efter döden det vet vi. Men vi vet också att Liv hela tiden övergår i nytt Liv. Vi är inte vår förgängliga kropp. För mig känns det naturligare att identifiera mig med mitt medvetande, den delen av mig som kan kalla sig för "Jag". Ingen forskare har lyckats hitta var i kroppen medvetandet sitter, eller om det ens är en del av kroppen. Vi kan så klart inte veta vad som sker med vårt medvetande efter döden. Men om jag väljer att se Livet som Gott så förutsätter det att vi lever vidare i någon form annars blir Livet bara Gott för vissa av oss.

Livet ter sig ganska meningslöst utan en fri vilja, i synnerhet eftersom vi har vårt medvetande. Visst kan Livet var enbart en oändlig serie samverkande funktioner, evolutionen en slump, men vad skulle evolutionen med vårt medvetande till då? Det tycks mig som den skulle klara sig bättre utan det.

Jag ser människan som i grunden God av flera skäl. Dels så skulle ondskans förekomst begränsa min fria vilja betydligt, det skulle förekomma situationer då jag inte har makten över mitt Liv och alltså inget Fritt val. Dels skulle en i grunden ond mänsklighet aldrig någonsin riskera sitt eget Liv för att t ex rädda ett barn som springer ut i trafiken, vilket vi gör rent reflexmässigt.

Nej det finns ingen brist, kanske kan vi inte få allt vi vill alltid men allt vi behöver tror jag nog att vi alla skulle kunna få om vi bara tillgodosåg basbehoven först innan vi skaffade oss vår "guldkant".

Nästa fråga vi kan ställa oss är leder dessa svar till det jag vill ha av Livet? Leder de till en Hållbar Värld i fred och Harmoni? Om ej, då är det dags att ompröva våra svar!

13 maj 2011

När du inte är här

Jag vill börja med att tala om att detta är en erotisk novell, så vet du. Välkommen att läsa om du vill.

Jag ligger ensam i min säng, naken. Vi har precis avslutat vårt telesamtal och sagt god natt, men jag kan inte sova nu, jag har stånd. Som så ofta får jag stånd bara av att höra din röst och de kloka ord som du säger. Jag är kåt på din hjärna, kåt på din självkänsla. Du är så trygg i dig själv och så fylld av den visdom som livet gett dig. Det finns inget sexigare än självkänsla och livserfarenhet som landat i självkännedom.

Jag låter mina fingertoppar smeka mina armar lätt, det är dina fingrar jag känner och jag ryser, under mina fingrar känner jag din varma hud, jag hör hur din andhämtning ökar. Smeker mjukt längs med armens insida håret reser sig på kroppen när tre fingrar cirklar lätt i det känsliga armvecket. Så låter du handen leta sig vidare neråt insidan av min arm, fortfarande lika lätt och lika vällustigt. Till och med handflatan är känslig trots den grova huden där. du smeker mina fingrar och mellan fingrarna och jag förstår varför du stönar när jag slickar mellan dina fingrar.

En av dina händer leker med håret på mitt bröst, nuddar bröstvårtorna och jag känner hur jag blir hårdare. Du njuter av att smeka min bröstkorg och jag vrider mig under dina händer, jag andas häftigt nu. Jag flämtar till  när du nyper mig i bröstvårtan. dina händer letar sig ner åt mina sidor och greppar mig stadigt för att sedan oändligt lätt vända uppå längs sidan, upp på axelns rundning och in mot halsen. Mmmmm så fantastiskt att kunna känna dina händer fast du inte är här.

Så för du ett finger till mina läppar, följer dess konturer. Jag tar in fingret i munnen och du tittar fascinerat på när jag slickar och suger på det. Din ena hand smeker sig längs min sida ner på lårets utsida, återvänder uppåt på insidan , nu med naglar som försiktigt river min hud, du nuddar min spända pung och jag ryser av välbehag.

Du smeker min pung medan den andra handen greppar min stenhårda kuk. Du för handen upp och ner med ett stadigt grepp  och jag stönar högt medan jag stöter i din hand.

Jag fuktar mina fingrar och min hand med saliv. Med ena handen drar du tillbaka förhuden, din tunga smakar droppen som glittrar på toppen sedan fuktar du ollonet med dina läppar, din tunga slickar längs kanten och jag flämtar av njutning. Med mera saliv i handen kysser du och slickar mitt ollon medan din andra hand smeker skaftet allt snabbare. Jag andas allt häftigare och känner att jag är på väg att komma, men vill dra ut på njutningen.

Åter igen låter du dina händer smeka mina lår omväxlande med fasta tag, lätta fingertoppar och naglar, jag andas häftigt. du smeker den nedre delen av min mage runt min kuk utan att beröra den, så vandrar händerna uppåt längs sidorna för att igen landa i håret på mitt bröst, du cirklar mina bröstvårtor med lätta fingertoppar, kramar mina bröstmuskler och nyper i bröstvårtorna min andhämtning är tung och jag blundar och drömmer om dina händer på min kropp.

Så söker sig händerna åter ner mot mitt styva stånd smeker lätt mina ljumskar och insidan av mina lår. Du tar min pung i handen och smeker den, med andra handen runkar du min styva lem med långsamma mjuka tag, jag känner hur hjärtat bankar medan jag fyller min mun med saliv. Så fuktar jag min hand och med ett stadigt tag om roten sjunker du ner över min lem bara en liten bit. Du juckar försiktigt och jag känner hur din fuktiga fitta kramar och gnider över mitt ollon, jag stönar högt, fuktar handen en gång till och så sjunker du djupare ner och rör dig med långa långsamma tag över hela min lem. Jag känner ditt fuktiga sköte glida upp och ner över kanten på mitt ollon och med ett vrål sprutar jag kaskad efter kaskad i dig medan du fortsätter att glida upp och ner för min kuk som nu är våt av sperma.

Utmattad vänder jag mig på sidan, omfamnar ett täcke och somnar sked med dig.

11 maj 2011

Så mycket enklare

Tänk vad mycket enklare Livet skulle vara om vi i stället för att se det som en kamp, en resa, en skola eller en jakt efter Kärlek, Rikedom, Bekräftelse och att vara Duktig, såg det som att vi är här för att Uppleva. Punkt!

Allt är precis som det ska vara! Det finns ingen som kommit längre eller kortare på sin resa, tror jag, de har helt enkelt valt en annan upplevelse. Jag ser inte livet som en stege där vi befinner oss olika långt upp, utan snarare som ett hjul där vi befinner oss på olika platser helt enkelt.

Men varför uppleva övergrepp, varför uppleva att vi måste vända på varje slant för att ha  mat för dagen åtminstone de flesta dagarna i månaden, varför uppleva konkurrens, utanförskap, självskadebeteende, smärta och sjukdomar. Varför uppleva sig som offer? Varför? Om vi skulle kunna välja att uppleva bara Kärlek, glädje och Frid, Varför välja något annat?

Därför att det går inte att uppleva enbart det som vi kallar positivt. Det går inte att uppleva ljuset utan mörker. Snart är det sommar, tänk dig att du en riktigt solig varm dag på stranden tänder en tändsticka. Den lågan syns knappt fast du håller den i handen. Brinner den överhuvud taget? Kanske måste vi t o m känna efter om den är varm, för att veta. Skulle du däremot tända samma tändsticka en mörk vinternatt, så skulle någon kunna se det 200 m bort.

Vi kan inte uppleva ljus utan mörker, Glädje utan sorg, Överflöd utan brist, och vi kan inte uppleva hur det är att Förlåta om det inte finns något att Förlåta. Varje upplevelse är lika viktig. Alla har sin viktiga uppgift i Livet. "Mörkret" är lika viktigt som "ljuset".

Jag har inte heller rätt att ta någon upplevelse från någon, att försöka fixa och hjälpa oombedd. För mig är den stora utmaningen att Acceptera, Respektera och Älska alla precis som de är där de är. Ingen bättre eller sämre. Att bara välja Kärlek i alla möten utan drama, utan dömande, oavsett om den möter gensvar eller ej, och utan att gå in i dramerna,
utan behov av att förändra eller kontrollera, men gärna stötta och om någon ber om det

Och kan jag inte möta i Kärlek så kan jag välja att inte ta del, bara observera och uppleva på håll. Lika Tacksam över "mörkret" som över "ljuset". Bara vara i den uppleevelse som det ger mig.

Tänk vad mycket enklare Livet skulle vara om vi i stället för att funderade, planerade och agerade, bara ÄR , rent Varande, ren Upplevelse.

8 maj 2011

Helvetet

För mig är helvetet inte en plats vi kommer till i livet efter detta. Helvetet är en plats där vi kan befinna oss när vårt liv tycks rasa fullständigt, när allt är hopplöst och det inte tycks finnas något som vi kan göra åt det.

Jag tycker faktiskt att "Helvetet" är en ganska bra plats att vara på i alla fall någon gång. Där är vi fullständigt separerade, fullständigt maktlösa och helt och hållet offer.

Då finns det bara en sak att göra, ge upp, sluta kämpa och be om hjälp. Det kan inte bli värre, och även om det skulle bli det så kan det inte kännas värre, lika bra att släppa taget och sluta kämpa.
 
Jag är helt övertygad att vi alltid på något plan skapar allt vi upplever, kanske kan vi inte se det medvetet, men jag väljer att alltid ta ansvar för allt i mitt liv, är det mitt så ger det mig makt att förändra det, gör jag mig till offer har jag inget att säga till om.

Den delen av mig som skapat mitt "helvete" (om jag inte medvetet kan se hur jag skapat det) är mitt högre jag, den delen av mig som är ett med allt, med det vi kan kalla gud, eller skaparen mm. Den delen har skapat detta till mig som en gåva, men när jag befinner mig där i "Helvetet" har jag svårt att se gåvan. Men den delen som skapat gåvan får också hjälpa mig att ta emot den.

Aldrig är det så lätt att uppriktigt be om hjälp som då vi känner oss helt maktlösa och ger upp, inget annat finns ju kvar att göra. Och aldrig är det så lätt att ta emot hjälpen som då, och hjälpen kommer eftersom vi uppriktigt ber om den.

Och aldrig upplever vi så tydligt att vi är ett med allt och att vi aldrig är ensamma om vi inte väljer att vara det.

Så "Helvetets" gåva är för mig den största, ur den fullständiga separationen föds upplevelsen att vi all är ett, tydligare och klarare än någon annan gång.


Videoklippet har mycket lite med texten att göra, frånsett titeln.

7 maj 2011

Separation

Föreställ dig att cellerna i din kropp tror att de är självständiga individer, separerade från varandra. Att alla celler föds onda och att de måste tävla med varandra för att överleva, för att få vad de behöver.

Då kallas det för autoimuna sjukdomar och cancer. Cellerna börjar att attackera varandra och slåss med varandra, de tar näringen från varandra och tränger undan varandra. De gör allt för att ta kontrollen över varandra.

Men så är det ju inte, cellerna är inte självständiga individer som är oberoende av varandra. Alla spelar i samma lag, och är beroende av varandra för sin överlevnad. Varje cell har sin särart och sin aldeles speciella funktion och uppgift att fylla i kroppen. När cellerna börjar tro att de är individer som måste kämpa med varandra, leder det till allvarliga sjukdomar eller till och med till att hela kroppen dör.

Föreställ dig nu att allt levande är celler i samma kropp. Varje individ har sin särart och sin uppgift att fylla i kroppen, men vi är alla helt ömsesidigt beroende av varandra. Vi spelar alla i samma lag.

När vi tror att vi är självständiga individer, separerade från varandra. Att alla föds onda och att vi måste tävla med varandra för att överleva, för att få vad vi behöver.

Då upplever vi konkurrens, svält, miljöförstöring och krig. Vi börjar att attackera varandra och slåss med varandra, vi tar näringen från varandra och tränger undan varandra. Vi gör allt för att ta kontrollen över varandra.

När vi börjar tro att vi är individer som måste kämpa med varandra, leder det till allvarliga "sjukdomar" eller till och med till att hela arter dör ut.

Vi är alla delar av samma värld, samma Liv strömmar genom vår ådror. Var börjar du och var slutar jag? Jag tror inte att det finns någon punkt mellan oss där den ene tar slut och den andra tar vid. Även om det kan se ut som vi är åtskilda så har vi all upplevt sådant som tyder på att vi är förbundna med varandra. Vi har alla upplevt "telepati" och synkronicitet. vi har kanske hela dagen tänkt på någon och plötsligt så ringer han. Eller vi blir plötsligt oförklarligt oroliga för att senare få reda på att någon närstående råkade ut för något obehagligt precis då. Vi har alla upplevt hur "slumpen" har på ett otroligt sätt spelat oss i händerna.... eller slagit undan fötterna för oss när vi behövt en knuff för att komma tillbaka på banan.

Vi behöver inse nu att vi är ett, att vi all spelar i samma lag. Vi behöver sluta att kämpa om resurserna och makten, och börja samarbeta. Vi behöver sluta att se en dold attack bakom varje ord vi hör innan vi tar Livet av hela vår art.

Vi är inte separerade och vi kan aldrig separera från varandra.

3 maj 2011

Vetenskap (6 Svärd)

Min vana trogen vänder jag på ordet. Vetenskap är att SKAPA VETANDE. Vetenskapen vill gärna tro att den besitter den absoluta sanningen om alltings beskaffande, men vad den i själva verket gör är att den skapar ett vetande sett ur et visst perspektiv. 

Alla vetenskapliga sanningar har, eller kommer att, förr eller senare omprövas. I grundskolan fick vi lära oss att atomen var uppbyggd av en kärna om given av elektroner enligt ett visst mönster, en "sanning" som fungerar ur de flesta perspektiv. Men så kom kvantfysiken och visade att trots att den modellen tycktes vara sann så var det i stället så att elektronerna var ett fällt av oändliga möjligheter utan någon särskild plats eller form. Man hade skapat ett nytt vetande. I framtiden kommer nytt vetande att skapas som visar att inte heller detta är sant, eller snarare att det utöver dessa "sanna" sanningar finns ytterligare sanningar ur ytterligare perspektiv.

Jag tror att den enkla sanningen är denna:
Den sanning vi skapar är sann - Det vi tror är sant är sant!

Så vår uppgift blir att skapa oss den sanning som gagnar det vi vill uppnå.
 

De flesta av oss är överens om att vi vill ha en värld i fred. Många har genom historien trott på "sanningen" att en stark krigsmakt är det som skapar fred. Verkar det fungera? Nej trots att vi i årtusenden har rustat så har vi ännu inte uppnått en värld i fred, trots att nästan alla önskar sig det. Kanske skulle vi i stället skapa en sanning som säger att jämt fördelade resurser skapar en värld i fred, och pröva om den gagnar vår önskan bättre!

Många är de "sanningar" som inte tycks gagna oss. Vetenskapen ger oss friheten att förkasta dessa och Skapa ett nytt Vetande som gagnar oss. Och när vi finner det låta Vetandet bli Vetskap.

Baksidan av Vetenskapen är att fastna i den beskrivning av världen som kommer utifrån, att blint tro på andras sanningar utan att pröva dem i oss själva och mot det vi önskar oss uppnå.


Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

2 maj 2011

Slöhet (8 bägare)

Slöhet är för många ett negativt laddat ord, men för mig är slöhet och lathet en dygd. Vad hade mänskligheten varit utan slöhet? Hade vi ens uppfunnit hjulet?

Det finns absolut ingen anledning att göra någonting som vi inte vill göra, och finns det några "måsten" utöver det så föredrar jag att lägga så lite tid och energi som möjligt på det.

Jag har gått genom en stor del av livet i tron att jag måste prestera och vara duktig för att duga och ha ett värde. Men det är inte genom att prestera vi får vårat värde, värdet är ngt som vi alla har i lika hög grad oberoende av vad vi gör, bara genom att vara! Att göra har inget värde i sig, det är att uttrycka vår längtan och att skapa som är värdefullt. Det är inte att vi gör som är viktigt utan varför vi gör! Och att slöa är klart underskattat idag, jag tror att antalet utbrända hade varit betydligt lägre om vi hade värderat slöandet högre.

Ge dig tid att ta det lugnt och njuta av livet så blir livet mkt enklare och vi har kraft att göra det vi längtar efter i stället.

Slöhetens baksida är förstås orkeslösheten/viljelösheten, att inte ha den psykiska kraften att göra det vi längtar efter.


Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!