Varför?

Om jag inte finns för någon

Om jag inte kan Lära mig något

Om jag inte kan Fixa något

i mig själv eller andra

Om jag inte kan lära ut något

Om jag inte vet vad jag Vill

Om jag inte gör något alls

Varför finns jag då?

När vågorna lägger sig

När tystnaden lägrar sig

När allt blir stilla

Då skriker det inom mig

Då gråter det inom mig

SE MIG!

HÅLL OM MIG!

ÄLSKA MIG!

Hur ÄR man

om man inte vet

vem man ÄR

eller hur man ÄR

eller får VARA...

Det är lätt att vara i Varandet

i möten med människor

och med Livet...

Svårare när vi bara ÄR...

Då skriker egot

i rädsla att DÖ!

Att INTE Finnas...

Att se bortanför (av Susanna Isaksson)

Att se bortanför de Sårande orden.

Se bortanför föraktet i rösten.

Se bortanför den iskalla tonen.

De hånfulla ögonen.

Den förvridna munnen.

Att se bortom kniven i magen.

Bortanför Ilskan som väcks.

Bakom Försvaret mot det sagda.

Bortom den massiva lusten att såra.

Bortom dörren som vill slå igen inuti.

Förstå

Förstå att orden kom ur ett skrikande inre.

Skrikande och sårat som ett djur.

I paniken över livet som vände.

Över helt förlorad kontroll

Förstå att det sårade barnet.

Gråter och säger fula ord.

Ord som ska skada.

Som plåster på det oerhörda.

Plåster som skadar

Både den som ger och den som får.

Att istället känna kärlek.

Medkänsla och värme.

Lugnt vända andra kinden till

Titta ömt och ge en kram

Till den sargade själen i 1000 bitar.

♥

[Susanna Isaksson]

Mångfaldens Aspekt (av Carola Liva Lind)

Lånad från Carola Liva Linds Blogg

Av alla aspekter av allt som finns

Är det Nuet som visar vad det är du minns

Vareviga Instigning i ännu ett Liv

Är oändliga Marscher av sjumilakliv

Lärande Varande Görande Kännande

Allt är ju mer än otroligt Spännande

Ska jag bli en Gris, Fågel eller Fisk?

Det kvittar, bara jag blir Frisk

Av Alla Aspekter av allt som existerar

Märker vi endast det jag i nuet praktiserar

Ängel, Baron eller Fattig på Gatan

Kontorist, Sjuksköterska eller självaste Satan

Alla lager av allt som skett

Allt du märkt av, fått och gett

I prydliga rader i ditt eget Bibliotek

Allt om ditt liv och inget är fejk

Av Alla Aspekter som du någonsin kan tänka

Du är en del, dags att börja blänka!

Den du är nu, är den du är Idag

Varje Aspekt, visar ditt Jag

Fyll ut din kostym, tag platsen du fått

Skörda de gåvor i livet du sått

Vem vill du vara hur ska du förklara?

Hur längtan den styr i den riktning bara

Som visar Aspekten av den du är Nu

Som gör dig helt hel och inte Itu

Av Alla Aspekter Blir du den du Är

Den du blev att vara i just detta Här

Allt är lagrat inbäddat sparat

Det är nu i nya tiden det blir förklarat

Vi är Alla Ett och delar av Allt

Av alla Element, Årstider varmt som kallt

Du är en del av Mig jag en del av planeten

Vi är alla Oss, nätverkande i Enheten

Ingen är mindre, större eller mer

Vi är Alla en del av det som sker

Skridande framåt i vårt personliga Flöde

Delar vi alla det vi kallar Öde

Liten som stor och hög såsom låg

Finns ingen begränsning bluff eller båg

Vi är den upplevelse vi tror på att vi Är

Ingen kan säga Sådär eller Såhär

Du har din Historia Jag äger min tro

Du är vad Du vet, vi har olika skor

Du går på ett håll och jag går min väg nu

Ingen kan gå vilse, inte Jag, inte du

Av alla aspekter av allt som vi märker

Är gemenskapen alltid det som oss stärker

Tillsammans kan vi måla livets stora bild

Nyanserna är många ingen färg är spilld

Nyttja och samverka kontakter utan gräns

Universum speglar åter allt som för dig känns

Var den du är enligt högsta bästa önskan

Blomma ut till den du är i den frodigaste grönskan

Livet kommer åter men ej i denna form

Ej heller alls, enligt samma denna Norm

Nu är Nu i nuet och du är den du Är

Enda gången du kan vara den du är nu Här

Öppna livets bok och bläddra dit du vill

Gör vad du känner för utan tidens spill

Inget kan värderas i statistikens smala nålsöga

Endast du kan bestiga bergen, de låga eller höga

Valet är fritt att hanteras efter behov

Nu är nu för alla och du kan ej få uppskov

Vill du leva eller känna, mår du som du bör

Aspekterna är dina fram tills dess du dör

Och döden ska oss visa att födelsen är Nu

Fast på andra sidan av den du trodde var Du

För nya Aspekter att uppleva känna och må

Av livets mångfald åter, skörda och att så.

[Carola Liva Lind]

Stanna hemma mor!

Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.

[Hjalmar Gullberg]


Vi finns för varandra, bara så

Vi är en enda mänsklighet

Som behöver varandra 

liksom varje cell i vår kropp behövs

Att mötas i respekt

Öppet utan förväntningar

Utan krav eller berättelser

Bara se varandra där vi ÄR

Räcka varandra handen 

till stöd på vägen

"Alla människors möten 

borde vara så"

Men så blir det inte alltid. Ibland finns det flera som deltar i våra möten, människor som är närvarande men inte där.

Jag har många sådana möten som Hjalmar Gullberg beskriver i sin dikt. Men när någon kommer mig riktigt nära, när någon blir extra viktig för mig, när jag börjar drömma om en vardag tillsammans. Då finns min mor med i mötet.

Då börjar jag leta efter tecken på att jag blir avvisad eller utanför, jag tror att den andra ser en massa fel i mig. Jag börjar slingra mig för att vara till lags, för att duga och inte bli avvisad, samtidigt som jag blir trotsig för att visa att jag minsann är jag.

Då är det inte längre Henne jag möter, då ser jag inte Henne längre, då är det min mor jag möter igen.

Idag är jag tacksam för dig mor, idag kan jag se den Kärlek som du gav mig, och jag är så glad för det.
 

Men i mötet med min livskamrat där har du inte att göra! Du får gärna möta henne, men inte vandra med oss på vår väg genom vardagen! Hon är värd så mycket mer respekt än så, hon är värd att mötas som den hon ÄR och inte som en avbild av dig. Hon är värd att möta mig som den jag ÄR och inte den lille pojken som vill ha Kärlek och bekräftelse av dig.

Och jag är värd så mycket mer respekt. Jag är värd att möta min livskamrat som den jag ÄR, inte som en liten pojke som längtar efter mors Kärlek.

Nästa gång jag möter någon som får mig att drömma om en vardag tillsammans då får du stanna hemma mor! Så kommer vi och besöker dig där.

Helig Ko!

Ibland blir mina Sanningar till Heliga kor, utan att jag sett hela dess vidd!

Som detta med att:
"Var och en Sätter sina gränser och fattar sina beslut utan att kliva över någon annans gränser"

Det är nog vackert och bra och något som jag verkligen tror på.

Men jag har varit fokuserad på den första delen och glömt bort den andra. Har varit som en Buffel fast besluten att följa mina sanningar utan att precis se mig för. Så klart har jag inte medvetet klivit över någon annans gränser, men det har krävts ett träd eller liknande för att jag skulle väja.

Om jag vill respektera andras gränser är det kanske bra om jag kollar var de går.

Jag inser också Nu att det är genom att SE och KÄNNA andra som jag kan öppna mig för KÄRLEKEN.

En ny Sigfrid föds. En Älvlik Buffel som går SIN väg men som ser sig för. Ser och Känner de han möter.

Tacksam!

Våra inre rum

Vi har många rum i vårt inre, rum med olika inredning och olika resonans.

Jag lyssnar på dig och om orden landar i ett rum som ser likadant ut som det rum i dig där orden föds så hör jag vad du säger. Ibland ser våra rum olika ut, men jag hör ändå vad du säger. Andra gånger förändras ordens innebörd då de landar i mitt rum som har en annan resonans.

 När vi ser något landar det i våra rum, om våra rum ser likadana ut ser vi samma sak. Ibland kan vi se samma sak fast våra rum ser olika ut. Andra gånger ser vi helt olika saker då det vi ser landar i rum med helt olika resonans.

Ju mer vi besöker varandras rum desto lättare har vi att förstå vad vi säger till varandra. Och ju mer gammalt skräp vi kastar ut ur våra rum desto lättare har vi att förstå varandra.

Ibland sårar mina ord dig, ibland sårar dina ord mig. Men vi väljer inte att såra varandra medvetet det är bara något som händer när våra rum ser olika ut. Vi vill varandra bara väl. Ändå händer det ibland.