Spännande!
Jag mötte en kvinna för att leverera några böcker, vi tog en promenad och fika och pratade typ en timme eller två... Trevligt, kul....
Som alltid så har vi i varje möte en gåva att ta emot...
På vägen hem funderade jag på detta:
Vi har alla olika gränser "Hit men inte längre!" när det gäller att "klä av oss nakna" inför andra människor och de är olika med olika människor.
Vi har alla olika gränser "Hit men inte längre!" när det gäller att "klä av oss nakna" inför andra människor och de är olika med olika människor.
Jag har väldigt lite sådana gränser generellt, och de allra flesta har väldigt lite sådana gränser mot mig (det är en del av min magi), däremot har jag väldigt mycket sådana gränser gentemot min ursprungsfamilj, (dock, tror jag, mindre än de flesta inom familjen). Likaså (kom jag på) att jag har mera gränser gentemot en partner (Hmm?)
Bland de närmaste Vännerna har jag inga sådana gränser alls mer än de gränser som jag har gentemot mig själv, och även de, hjälper de mig gång på gång att kliva över.
Det är så klart att det handlar om Trygghet, hur trygga vi är i oss själva och hur trygga vi är gentemot de olika personerna vi möter. Generellt är jag väldigt Trygg i mig själv gentemot de flesta, Men paradoxen är (och det som är lite jobbigt) att gentemot de som är mig närmast (och som jag borde vara tryggast med) är jag mest otrygg.
Med hjälp av mina vänner kom jag på ett gammalt minne som blivit ett mönster.
för 20 år sedan gjorde min partner och jag någon övning i början av relationen, för att träna oss att vara ärliga mot varandra... Kommer inte ihåg exakt hur övningen var utformad, men vi skulle sitta mitt emot varandra nakna och kommentera varandras kroppar varpå jag på något sätt kommenterade hennes bröst på ett ofördelaktigt sätt upplevde iaf hon. Det förlät hon aldrig och det skapade ett avstånd mellan oss.
Tror att jag faktiskt omedvetet har letat efter saker som skulle vara svåra för partnern att ta i mina relationer, saker som skulle upplevas som dömande eller kritik, för att skydda mig mot närhet. men efter den missen så har jag hållit det för mig själv och därmed blivit och känt mig oärlig. Vilket säkert har skadat våra energier gentemot varandra.
Som min Vän Tobias så klockrent uttryckte det:
Så fort flirten förvandlas till relation, inventerar jag omedvetet dessa "ofördelaktiga" saker kring partnern för att inte göra om misstaget igen. Samtidigt har jag skapat hemligheter som aldrig får yppas...
Men idag tror jag mest det är ett mönster och medvetenheten om det hjälper mig nog att släppa det.
Tänk vilken stor gåva ett "Random" möte kan ha!
för 20 år sedan gjorde min partner och jag någon övning i början av relationen, för att träna oss att vara ärliga mot varandra... Kommer inte ihåg exakt hur övningen var utformad, men vi skulle sitta mitt emot varandra nakna och kommentera varandras kroppar varpå jag på något sätt kommenterade hennes bröst på ett ofördelaktigt sätt upplevde iaf hon. Det förlät hon aldrig och det skapade ett avstånd mellan oss.
Tror att jag faktiskt omedvetet har letat efter saker som skulle vara svåra för partnern att ta i mina relationer, saker som skulle upplevas som dömande eller kritik, för att skydda mig mot närhet. men efter den missen så har jag hållit det för mig själv och därmed blivit och känt mig oärlig. Vilket säkert har skadat våra energier gentemot varandra.
Som min Vän Tobias så klockrent uttryckte det:
Så fort flirten förvandlas till relation, inventerar jag omedvetet dessa "ofördelaktiga" saker kring partnern för att inte göra om misstaget igen. Samtidigt har jag skapat hemligheter som aldrig får yppas...
Men idag tror jag mest det är ett mönster och medvetenheten om det hjälper mig nog att släppa det.
Tänk vilken stor gåva ett "Random" möte kan ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar