8 aug. 2013

Jag och min

Jag såg en film där det sas att i Siox-indianernas språk finns inga ord för "jag" och "min" utan bara "vi" och "vårt".

Jag gillar tanken på att inte använda dessa ord, idag är det väldigt mycket "Jag" och "Min" i vår värld. Människor ser väldigt mycket bara till sig själva och bryr sig föga eller inte alls om andra, vare sig de i den närmsta omgivningen, de som vandrat före oss eller de som kommer efter oss. Mycket handlar om att ha saker som "mitt" utan någon hänsyn till andra.

Hela vårt konsumtionssamhälle är uppbyggt på "mitt", utan "mitt" stannar hela vårt ekonomiska system.

Men vad kan vi egentligen äga? Finns det överhuvudtaget något vi kan äga mer än vår egen upplevelse?

Och hur skulle världen se ut utan ordet "mitt"? Är inte just Generositet en väldigt viktig del av den mänskliga sammvaron?

Tänk om vi lade bara en femtedel av det engagemang som vi lägger på att jaga runt för att erövra saker som vi kan äga, på att engagera oss i andra människor och djurs välbefinnande, visst skulle världen bli en mycket trevligare plats då.

Och tänk om vi i stället för att engagera oss så mycket i "jag vill", "jag behöver", "jag vill ha" osv tänkte mer på vad vi i olika konstelationer behöver. Vad behöver barnen i skolan? behöver de mera betyg, fler prov och mindre bild och idrott, eller är det kanske mera personal?

Vad behöver vi egentligen? Vi behöver mat och vatten, vi behöver skydd för väder och vind, det är våra basala fysiska behov. Vi behöver Trygghet, vi behöver Mening och Mål i Livet och vi behöver Närhet och Kärlek. That's about it.

De här sista behoven är inget som vi kan få utifrån, de måste vi finna inom oss själva. Det är sådant som vi Är först och främst och när vi ÄR det då har vi det också. Dessa behoven vilar på vår Tro, tror vi att Livet ger oss allt vi behöver då blir vi Trygga. Har vi en Tro om vad meningen med Livet är då kan vi också finna ett Mål i Livet utifrån den tron.

Lika så är det med Kärleken och Närheten, Tror vi att det är något vi ska få utifrån då kommer vi också att lida brist på den. Men om vi tror att Livet är Kärleksfullt i sig då behöver vi inte Kärlek utifrån, då blir Kärlek något som vi först och främst Ger och därmed också kan ta emot. Samma sak med Närheten, det är inget som vi kan förvänta oss att få utifrån, i stället handlar det om att vi måste öppna oss och våga vara nära oss själva och andra, gör vi det, då kan vi uppleva närhet.

Med den insikten blir ord som "jag" och "min" meningslösa, Jag behöver inget! I stället blir det meningsfullt att vara Generös och Ge. Självfallet innebär det inte att vi ska bortse från oss själva och våra behov, men de behoven blir vårt eget ansvar och ingen annans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar