26 juli 2011

Polyamorös?

Har insett att jag köpslår med mig själv när jag går in i en relation, främst handlar det om min dragning åt det polyamorösa.

Sedan några år har jag en dragning åt det polyamorösa som jag aldrig levt ut. Jag vill inte begränsa kärleken och närheten i en relation på något vis. Vet inte varför jag har den dragningen, kanske handlar det om att jag har begränsat så mycket i mig genom åren, Känslor, Närhet och Lust. Hela mitt liv har varit en resa mot att öppna upp mer och sluta begränsa dessa. Så klart kan det också handla om att jag har svårt att släppa någon riktigt nära, och att knyta an. Kanske kommer jag att upptäcka att jag inte alls kan leva på det viset i en eller flera parallella öppna relationer. Men det vet jag inte förrän jag lever ut det och låter det finnas.

Var jag än landar i detta så måste jag tillåta mig att leva ut det för att kunna landa. Eftersom detta finns här så är det en del av min resa som jag måste respektera oavsett vart det leder.

Många gånger har jag köpslagit med mig själv i relationer, trodde jag var färdig med det. Men jag kommer inte att köpslå med detta mer i alla fall.

3 kommentarer:

  1. JAg fick slå upp ordet .Polyamorös det var ett ord jag aldrig hört ,men inte känner mig främmandei inför. jag har svårt att se mig själv i ett nytt "stadigt " förhållande. kan inte tänka mig att bara älska en. man kvinna.- käleken känner inga gränser. jag mår bra av att älska. ,, hur-som-helst är det väldigt svårt att manifestera detta i ett samhälle. jag känner väldigt starkt för mina två män jag levt med men jag vet att det inte fungera att leva öppet med mina ideer,, dåligt egentligen.. vi är rätt lika egentligen du och jag SIgge, tror jag .hm,, funderar vidare. kram för att skriver mina ord, vännen - tänker på dej i kärlek,. kram,

    SvaraRadera
  2. värden vänds, och jg blir så förvirrad, mina ord i inlägget känns inte rätt längre , jag tror inte på mina egna ord. fen, vad allt är komplicerat ,

    SvaraRadera
  3. Jag kan inte förstå varför min man inte klarar sig utan andra kvinnor. Vi har varit gifta i över 20 år. Han har bedragit mig i 11 år. Jag måste bara bittert acceptera att han "måste" ha andra. Han tycker att det är helt fantastiskt och vill att jag också ska syssla med sådant. Jag är ointresserad av att söka efter en annan man. Jag har haft några affärer men har kommit till att jag vill vara enbart med min egen man. Jag älskar honom. Han säger att han älskar mig - men också de andra. Men vi har ett bra sexliv. Jag har hemska sömnproblem då jag ligger och grubblar över varför jag inte duger och hurudana de andra kvinnorna är. Han uppskattar dessa andra kvinnors "själsliv" och jämför ofta deras "själar" med min - och då är jag inte på första plats.

    SvaraRadera