2 dec. 2012

Stjärnan

Inget är för mig lika magiskt som att titta upp på stjärnhimlen. Stjärnorna får mig att känna mig oändligt liten och Ödmjuk. Jag känner av det magiska i Livet, hur fantastiskt allt fungerar, dessa oändligt många Stjärnor som alla ingår i ett ofantligt mönster, som ett väl fungerande maskineri, en Fantastisk Skapelse! Och där med blicken på stjärnhimlen förnimmer jag hur Livet pulserar Under mina fötter, i varje liten del av vår jord myllrar det av Liv, stort Liv, litet Liv, som allt ingår i samma Underbara maskineri, känner hur Livet pulserar i mig.

Samtidigt som varje Stjärna får mig att känna mig oändligt liten och Ödmjuk så finns det inget som får mig att känna mig så oändligt Viktig och Värdefull, för liksom varje Stjärna, varje Galax, Nebulosa och Planet har sin Perfekta plats i den Perfekta Skapelsen, så har varje Liv, varje Gruskorn, varje Bakterie, Alg, Svamp, Växt, Djur och Människa sin Perfekta plats i den Perfekta Skapelsen. Jag har min Perfekta Plats i den Perfekta Skapelsen!

Varje Stjärna får mig att känna att Allt är ETT! och JAG är ETT med ALLT!

Baksidan av Stjärnan är betydelselösheten som vi också kan uppleva när vi ser hur små vi är i ett oändligt Universum, hur utan mening vi kan uppleva vårt agerande i det stora hela. Som en "piss i Missisippi"
Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar