Ilskan är kanske vår Viktigaste Känsla? Nej så är det så klart inte, alla våra Känslor är lika viktiga. Men Ilskan är nog vår mest eftersatta och missförstådda Känsla.
Det hela började kanske med Jesus ord om att vända andra kinden till, som ofta i bibeln troligen är missförstått, Jesus kunde själv vara arg och sätta gränser vilket skildras flera gånger i evangelierna. Vad Jesus pratade om var förmodligen en effektiv form av ickevåld gentemot det mest förnedrande våldet (att slå någon på kinden med baksidan av handen). Om du slår någon på den högra kinden på det sättet så måste du använda höger hand, men på samma vis måste du använda vänster hand för att slå på vänster kind, men att använda vänster hand i Palestina på den tiden, till annat än toalettbesök och liknande innebar en stor skam. Den som förnedrade dig måste alltså förnedra sig själv om man vände andra kinden till eller upphöra med våldet.
I de kretsar jag ofta rör mig så är Kärlek det "vapen" som ska användas i alla sammanhang, Ilska anses som "lågt" och något för mindre "medvetna". Om våra barn tillgriper våld i en konflikt så säger vi åt dem att inte slåss. Det finns många exempel på tillfällen och sammanhang då Ilskan nedvärderas, den räknas praktiskt taget aldrig som ok mer än när det är staten/samhället som utövar den. Samhället har skaffat sig monopol på gränssättning och vi ska bara hålla oss innom de tilldelade ramarna.
Men vad händer när vi inte får använda vår Ilska? Hur går det med vår Självkänsla då? Och hur ska vi kunna sätta gränser gentemot andra? Kan vi över huvud taget ta Ansvar om vi inte har någon Makt bakom?
Vi måste inse att Ilskan är en rättighet och lika viktig som allt annat som Livet har utrustat oss med. Vi har fått våra fötter att gå med och våra ögon att se med, också våra Känslor har ett syfte och en funktion. Ilskan har vi för att skydda vår integritet, om någon kliver på vår fot, så ber vi vänligt men bestämt hen att kliva av, gör hen inte det så är det Ilskans sak att knuffa bort hen.
Jag brukar hävda att Ilskan ska kunna döda om den behöver det för att skydda oss själva eller våra närstående. Kan den det så behöver Ilskan aldrig bli våldsam utan bara Bestämd för då utstrålar vi Makt och ingen kommer att hota våra gränser.
När vi säger åt barnen att inte slåss. då gör vi deras Ilska impotent, hur ska de kunna lära sig att bli Trygga och sätta gränser om vi tar ifrån dem deras starkaste Maktmedel? Som barn finner man sin Trygghet i föräldrarna och andra vuxna, de behöver Trygga vuxna som kan skydda dem. Men efterhand som barnen växer upp och blir mera Självständiga behöver de hitta Tryggheten i sig själva, de behöver lära sig att sätta gränser och att slåss för att kunna bli det annars kommer de att finna sin trygghet i andra sammanhang som inte alltid är hälsosamma eller bra för dem, de blir beroende av den gruppen där de finner sin trygghet vare sig det handlar om fotbollslaget, mc-gänget eller nynasisterna....
Säger vi åt våra barn att inte slåss så gör vi dem till lydiga "undersåtar" i vilket sammanhang de än hamnar. I stället borde vi lära dem självförsvarstekniker och att använda sin ilska på ett bra sätt. Istället för att säga "Slåss inte!" borde vi säga "Använd inte övervåld!".
Jag upplever brist på Självkänsla som ett av de största samhällsproblemen idag. Människor vill ha en ledare att följa, många är dåliga på att ta Ansvar för vare sig det ena eller det andra allt från sig själv till Jorden vi lever på, människor blir förtryckta och förtrycker varandra och sig själv, man bränner ut sig under arbetslivets orimliga krav och jakten på alla måsten som hör till den moderna konsumtionskulturen, vi agerar medberoende och "tar hand om" andras känslor för att inte förlora vårt sammanhang...
Dålig Självkänsla är en viktig bidragande orsak till detta, tror jag. Hur kan vi ta Ansvar om vi inte kan sätta gränser! Hur kan vi stå på egna ben om vi inte kan sätta gränser! Hur kan vi lita på oss själva om vi inte kan sätta gränser! Hur kan vi sätta ner foten på jobbet om vi inte litar på oss själva! Hur kan vi värna om miljön om vi hela tiden måste ha dyrare och bättre bilar och bostäder för att inte vara utanför... vårt sammanhang!
(Lite kul att jag som gammal pacifist och totalvägrare skriver detta =) Tur att man utvecklas!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar