Tidigare publicerat den 20/10-10 på Sigges radioteater
Tack Alla, för era fina och inspirerande kommentarer! ♥
Här om dagen när jag bloggade om Kärlek som tar slut fick jag detta fina av Nilla:
"..På engelska säger man "to fall in love" att falla in i kärleken...vilket underbart uttrycket jag tycker att det är!
För det är så som det är. Precis när man minst anar så trillar man dit. När kärleksrelationen sedan tar slut säger engelsmännen "to fall out of love", falla ur kärleken... Ergo, kärleken ÄR alltid, den omsluter oss från alla sidor, en evig kraft. Det är VI som antingen faller i eller ur kärlekstillståndet..."
Den senare delen "to fallout of love" var ny för mig.
Precis så är det verkligen, och inte bara när vi pratar om förälskelse och relationer. Som jag ser det så är kärlek allt som ÄR, Kärleken är synonymt med det Gudomliga, med vårt högre jag. När vi släpper taget, släpper kontrollen och faller in i Kärleken, vi ger oss själva åt Kärleken och den tjänar oss med Gudomlig inspiration, vi blir förbundna, med Alltet och kan plocka visdomen och kreativiteten ur det stora flödet.
När vi sedan förlorar kontakten med flödet av en eller annan anledning, faller ut ur Kärleken igen, då har vi bara vår egen begränsade fysiska person att försöka gräva visdom ur, men där finns ingen visdom, bara i bästa fall kunskap. Då finns det inget som tjänar oss, vi får slita förtvivlat för varje brödsmula som vi förvärvar. Och hur vi än planerar och räknar ut, så blir det aldrig riktigt bra ändå. För vi har fallit ut ur Kärleken.
Så hur faller vi tillbaka in i Kärleken när vi fallit ut ur den? Hur hittar vi tillbaka till inspirationen och flödet? Till oss själva? Där finns det kanske lika mångas sätt som det finns människor. För mig funkar det att andas, ta några djupa, långsamma andetag. Naturen och skogen är alltid bra, jag brukar försöka börja varje dag med en lugn stund utomhus i gryningen, känna att jag är ett med naturen. Att krama ett träd, som ett barn kramar sin mamma, med näsan mot barken, är bland det bästa som finns. Meditation, förstås, jag brukar göra små inre resor, föreställande mig att jag är en fågel.
Också min favorit: ett halvt fokus, allt som vi kan göra med en hand. Ngt som kräver så pass mkt fokus så att du inte kan tänka aktivt, men inte mer än att tankarna kan tänka sig själv. När jag går med röjsågen i skogen är ett sådant tillfälle då många blogginlägg föds ur Kärleken som jag lätt faller in i då.
Säkert har du din egen favoritmetod att falla in i Kärleken, annars är naturen, alla former av naturligt vatten och levande eld, heta tips.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar