31 okt. 2010

Ränta på ränta

Tidigare publicerad den 31/10-10 på Sigges radioteater

Beställ din soffa nu, så får du hem den till jul... Betalningen delar du upp, helt utan ränta.... Eller?

Tänker du, "jag har inga lån så jag betalar ingen ränta" men ack vad du bedrar dig i så fall. För varje gång du köper en vara så är i medeltal ca 50% av kostnaden räntekostnader. Om du köper en liter mjölk i affären som har lånat till lagret, betalar hyra till fastighetsägaren som har lånat till fastigheten. Mjölken fraktades dit av ett åkeri som har lånat till bilarna, från ett mejeri som har lånat till sina fastigheter. Dit kommer mjölken med ytterligare ett åkeri, som har lånat till bilarna, från en lantbrukare som har lånat till Ko-besättningen och till fastigheten. Förstår du nu vad jag menar? Den som betalar all denna ränta är du som slutkonsument. (Och då har jag ändå inte nämnt Förpackningsindustrin som gör maskinerna till förpackningarna, eller alla andra maskiner i alla led) Ibland är andelen ränta av kostnaden så mkt som 75 - 80 %!

Vad räntan gör är att den per automatik flyttar över kapital från de som har mindre till de som har mer. De 80% av västvärdens befolkning som äger minst kapital Har en negativ ränta, dvs de betalar mer ränta än de får in. 10% av västvärdens befolkning har ungefär räntebalans, det går jämt upp. Medan de sista 10% håvar in den ränta som de 80% betalar. Och vad har vi för betalmedel, vi har inget kapital att betala med utan vi får betala med vår arbetstid, i bästa fall så blir det över tillräckligt för att leva på när vi betalt räntan till de 10 rikaste procenten av befolkningen. För hela världens befolkning är obalansen ändå större.

Hela idén med ränta är absurd och naturvidrig. Naturen strävar alltid efter balans. Det finns 3 sorters tillväxtkurvor Den naturen huvudsakligen följer, och också vi, ser ut som kurva A på bilden en ganska kraftig tillväxt till att börja med, som sedan planar ut när vi är ca 21 år. Balansen är uppnådd och bibehålls resten av livet. Men räntan följer en exponentiell kurva (C på bilden) En ganska blygsam tillväxt till att börja med blir med ränta på ränta så småningom en brant ökning. Denna kurva finns också i naturen hos vissa arter, t ex lämlarna, en sådan kurva slutar alltid med en kollaps. För lämlarnas del handlar det om att maten tar slut och de svälter eller stressas ihjäl i lämmeltågen. Som exempel på det omöjliga i systemet kan följande jämförelse användas: Om vi år 0 investerade en Penny med 4% ränta så skulle vi för kapitalet med ränta på ränta kunna köpa en "guldklimp" (klimp och klimp!) med samma vikt som hela Jorden runt år 1750. 1990 skulle kapitalet räcka till drygt 8 sådana "guldklimpar"!

Vårt ekonomiska system befinner sig nära kollapsen idag. Ca 1,5miljarder människor befinner sig under eller nära svältgränsen. Man kan ju undra vad de rika ska ta sig till när det inte längre finns ngn som kan försörja dem med arbetskraft och mat, då kommer de att upptäcka att man inte kan äta pengar, särskilt inte som största delen av världens pengar i dag endast existerar som digitala siffror i datorer.

Finns det ngt vi kan göra för att sluta föda detta destruktiva system? Ja ngt finns det även om det inte är lätt. För att i ngn mån ta oss ur detta systemet så måste vi nästa använda systemet, och hur enkelt är det när vi har en negativ räntebalans! Så klart, så är vägen att bli så självförsörjande som möjligt, men det kräver ju mark för odling. Och var får man pengar till det? det finns några alternativ till ränteekonomin idag. dels finns JAK-banken, som bildades 1965 och lämnade sitt första lån 1970. Jag har själv varit medlem sedan början på 90-talet och den fungerar utmärkt. därutöver finns möjligheten att starta ett sparbolag eller möjligen skapa en komplementär valuta, mer om detta kan du läsa t ex i Facebookgruppen: "Nätverket för komplementära valutor i Sverige"

Själv drömmer jag om att en dag bo i en Ekoby ngnstans i sverige, i stort sett självförsörjande.

Lycka till!

(fakta som jag utgått från i inlägget kommer från: Margrit Kennedy 
http://www.margritkennedy.de/pdf/BUE_ENG_Interest.pdf läs gärna mer där)

2 kommentarer:

  1. JAK-BANKEN:

    Kanske är så att folk skräms så mycket av pyramidspel att det spiller över även på vad man tänker sig JAK vara.

    Det är inte tillräckligt förtydligat att om man säger att man ska sätta in 200.000kr på 8 år (100mån), så får man 100.000kr redan från start, och de resterande 100.000kr efter att de 8 åren gått - och för att vara GARANTERAD de sista 100.000kr så betalar man 2,8% i försäkringsavgift (eftersom inte alla KAN betala tillbaka ALLA lånade pengar).

    Att det totalt, inklusive administrationsavgift, aviavgift, ränta, motsvarar ungefär en hundring under de månader som man befinner sig i "Lånesituationen".

    Och att man förlorar ungefär en hundring i inflationskostnad då man befinner sig i "Sparasituationen".

    Och resultatet blir att man skapat Två hjältar; både den som lånat ut till en, och en själv som lånat ut till nån annan.

    SvaraRadera
  2. Jadu, det är ju av ngn anledning väldigt svårt att göra JAK-modellen begriplig för flertalet, en synerligen föränklad beskrivning är att det är som en låne-ring. Låt oss säga att vi är 10 stycken som kommer överens om att varje månad betala 100 kr i en pott, medlemmarna får i tur och ordning potten då det är "deras" månad. Då JAK ju är så mkt större så blir det en viss administration och som du nämner en del "glömmer" att lägga sin hundring därav kostnaden, men annars är principen den samma som ovan.

    SvaraRadera