3 sep. 2012

Breivik

Att döma och straffa hänger ihop med tanken att det finns "rätt" och "fel" i naturen finns inget dömande, där finns enbart konsekvens, skiljer vi oss på något fundamentalt sätt från resten av naturen?

När vi dömer någon så dömer vi också oss själva, när vi dömer oss själva dömer vi också andra, finns det något bra med det? Är det inte just dömande som skapar människor som kan göra sådana saker som Breivik? Tanken " det är något fel på mig" (som mycket väl kan vändas till "det är fel på alla andra") tror jag är den mest destruktiva tanke som finns.

Däremot måste vi som individer och som samhälle hävda våra gränser och skydda vår integritet, naturligtvis har Breivik tagit ett stort steg över samhällets gränser och måste hindras att göra det igen, på något vis, Bäst vore naturligtvis om vi på något vis kunde hjälpa honom att läka det skadade barnet inom och därmed skydda samhället, men tills det är läkt så är väl just förvaring utanför samhället det enda möjliga, och den självklara konsekvensen av hans övertramp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar