Utesittning

Utesittning är ett sätt att skapa förutsättningar för kontakt med det andliga. Det finns många sätt och var och en väljer det sätt som passar oss bäst, för mig är trumresa och utesittning favoritmetoderna. En utesittning är en form av retreat på egen hand ute i naturen, naturen har alltid talat till mig så för mig känns det mera naturligt att söka kontakt med det andliga där än t ex i en kyrka.

Höstdagjämningen skulle "firas", jag gillar att på något sätt göra en ceremoni vid varje solstånd, det hjälper mig att vara i kontakt med livets rytm. Denna gång kände jag också ett behov av att ta itu med min ofta återkommande rethosta.

För mig är ceremonier och ritualer ingenting som är fixt och färdigt utan något vi skapar och omskapar utifrån våra behov. Det handlar om att skapa en ram för det andliga mötet, en ram som inte begränsar det andliga men väl det ickeandliga. Ibland lånar jag en färdig ritual, men oftast skapar jag min egen variant på den.

Denna utesittning var speciell eftersom jag för första gången inte var ensam, utan med mig hade jag min Älskade. Ramarna var följande, jag fastade efter frukosten och sedan vid solnedgången sökte vi upp en ostörd plats i naturen, eftersom det regnade så valde vi att göra vår utesittning i ett vindskydd på Ryssberget. Efter en viss tidpunkt iakttog vi tystnad, beröring var tillåtet men enbart av ickesensuell natur.

Jag började med att kalla på Älgen. Älgen? tänkte jag, varför älgen? det var ju min Örn som jag hade tänkt kalla på! Men innan jag hunnit tänka tanken färdigt var Älgen där, han talade om vikten av att respektera mig själv. På vilket sätt respekterar jag inte mig själv? frågade jag. Du skapar din hosta, det är inte särskilt respektfullt mot dig själv. Men varför gör jag det då? frågade jag. Det vet du, du gör det för att bli sedd av de närmaste, liksom du gjort sedan din mor såg dig då hon trodde du hade astma som två-åring. Du kände dig inte Älskad och inte sedd, men när du hade "luftrörsproblem" så såg hon dig. Men idag Vet jag att jag är Älskad och sedd, idag behöver jag inte hosta för att bli sedd, invände jag, Varför hostar jag ändå? Du ja, Du Vet, svarade Älgen, men barnet i dig tvivlar fortfarande på att han är Älskad. Du har valt en relation utan band och beroende, och Du är trygg i det, men barnet i dig är rädd att bli övergiven om han inte hostar så att han blir sedd. Så vad ska jag göra? frågade jag. Du måste hela barnet i dig ytterliggare, du måste få honom att förstå att han är Älskad oavsett. Men hur gör jag det? frågade jag. Gör som du brukar, gör om din barndom, gör om dina minnen. Det förflutna som du minns det existerar bara så länge du ger det energi, om du läker och gör om dina minnen kan de inte längre påverka dig, då blir det ditt nya minne som präglar ditt Liv.

Jag tackade Älgen och Kramade om honom, sen la jag mig ner för att fundera över hur jag skulle göra om mitt minne. Men jag var för trött för att få ordning på mina tankar. Då kände jag något som kröp på min hand, i ljuset från elden såg jag att det var en Spindel, den påminde mig ytterligare om vad Älgen sagt: "Väv om din Livsväv!"

Nu kände jag att jag fått vad jag behövde under denna utesittning, jag var helt slut och vad jag nu behövde var att sova. Så jag la mig att sova.

I gryningen bröt vi lägret och åkte hem för att sova vidare en stund.