Love the one you're with

Jag har under  min uppväxt fått lära mig att inte vara nyfiken på andra människor. Att "förveddas" som betyder just att vara otillbörligt nyfiken på andra människor, var något mycket ofint. Den gång som jag såg min far mest upprörd var ett sådant tillfälle då han ansåg att grannen hade "förveddats" på honom.

Jag är alltså inte, eller rättare, får inte vara nyfiken på andra människor. Så klart är det inte hela sanningen, jag kan visst vara nyfiken på andra människor, jag vet massor om de människor som står mig närmast och mycket om många andra.

Däremot har jag alltid varit nyfiken på Livet och kunskap, dock vill jag helst ta reda på saker själv. Detta hör samman med en annan prägling, i min uppväxt premierades att veta och att kunna men inte att fråga.

Tillsammans gör dessa präglingar att jag har bäst möten med människor som är trygga och bjuder mycket på sig själv. Jag kan önska att det vore annorlunda, att jag kunde ha barnets självklara nyfikenhet i mötet med andra och jag har också försökt att lära mig att vara så, men det funkar inte, för det är inte den jag Är och det blir en kamp mot och ett dömande av mig själv.

Några rader från en gammal låt dyker upp i mitt huvud:
"...If you can't get the one you love,
Love the one you're with..."

Oavsett vad jag önskar mig så är den jag alltid har med mig, mig själv. Om jag Ser mig själv och Älskar mig själv som jag är då blir Livet enklare och jag mår bättre.

Ibland kan också just att jag vågar se och acceptera mig själv som den jag är göra att jag förändras mot det jag önskar, för när vi tar ut trollen i ljuset så spricker de.