30 apr. 2013

Ska du finna en måste du möta tusen åter tusen

Varför är man inte en vanlig människa med volvo, vovve, villa och barn, som nöjer sig med att jobba, grilla på sommaren, styla hemmet, titta på TV, bjuda hem några vänner då och då och prata om sport, TV-program, jobbet osv. Varför hyser jag inte drömmar som att köpa en husbil, eller åka på en flashig utlandssemester.

Och aldrig någonsin se på mig själv och vad som sker i mig.

Så mycket enklare allt hade varit.

Då hade jag vetat att jag snart skulle möta en ny kvinna som jag kunde tycka om, någon som hade samma intressen som jag, samma drömmar. Någon som var söt och som man kunde umgås med.

Varför kunde jag inte åtminstone tro fanatiskt på änglar, healing, medialitet, eller varför inte kyrkans gud.
Drömma om en karriär som healer, coach, kursledare, författare av självhjälpsböcker eller något sådant, Åka runt på mässor, hålla kurser ta emot klienter och diskutera vilken färg på healingen som är den bästa.

Och aldrig någonsin se mig själv, för allt är energier och bara jag tänker ljus och sätter skydd (på det enda rätta sättet) så blir det bra igen.

Då hade det funnits mängder av kvinnor som hade avgudat mig och gärna blivit min partner. Någon som trodde som jag eller som kunde dyrka mig, någon som jag kunde tycka om och dela livet med.

Eller jag kunde ju iaf vara vegetarian och envis självhushållare, slita med jorden varje dag, kanske ha en ko att mjölka, bygga ett nytt bättre växthus. Diskutera gifter och kemikalier i maten som vi äter och storfinansens hemliga diktatur.

Och aldrig någonsin se mig själv för allt blir nog bra om jag bara ändrar min diet lite grann, slutar att använda något annat salt än himalayasalt, och äter mera bönor och mindre kål. Kanske borde man sälja traktorn och skaffa en häst för det är nog avgaserna som ger mig huvudvärk.

Då skulle jag kunna hitta en söt likasinnad kvinna som jag kunde tycka om, som kunde sträva vid min sida, mala säden för hand och väva korgar av vidjor att skörda maten i. någon som jag som tror på morötters magiska kraft.

Men så är det ju inte jag vill möta en kvinna som vågar möta sig själv, se sina sår och möta sina rädslor, Någon som vågar känna alla känslor och som drömmer om ett enkelt liv utan att för den skull vara religiös med det. Någon som tycker om naturen och stjärnhimlen över våra huvuden. Någon som kan och vågar diskutera livets största hemligheter utan att behöva en bok att läsa ur hur allting är. Någon som jag kan Älska.

Var finns hon? Det känns verkligen som att leta efter en nål i en höstack. Av alla människor jag mött så är det bara två som varit i närheten. Och visst vi behöver inte vara lika i allt, men om jag har mött 10 som jag skulle kunna leva med så är det max, och så var det ju det där med attraktionen...

Känns rätt hopplöst måste jag säga, inte precis "förlorar du en så står dig tusen åter" snarare "ska du hitta en så måste du träffa tusen, åter tusen"

Nåja hon dyker väl upp en dag?

29 apr. 2013

Den stora utmaningen

Jag är inte "perfekt" Jag är inte utan "fel" och "brister". Jag har rädslor och sår som gör att jag inte alltid är Ärlig mot vare sig mig själv eller andra. Det finns saker och beteenden som jag ogillar.

Särskilt svårt blir det när jag ser dessa saker och beteenden hos dem jag Älskar.

För mig är Kärlek att Acceptera och Älska någon precis som den är. Kärlek kan inte vara begränsande.

Den stora utmaningen för mig är att Älska någon i alla dess delar även de delarna som jag inte Älskar i sig.

Hur gör man det?

Även om jag inte är "perfekt" så är jag Perfekt precis som jag är och jag är precis där jag ska vara just nu. Naturligtvis är min Älskade också Perfekt med sina "fel" och "brister" och precis där hon ska vara just nu.

De saker och beteenden som jag ogillar hos min Älskade är något som jag är rädd för, de är en Gåva som hjälper mig att bli varse och Vän med mina rädslor.

Vågar jag se på och möta mina rädslor, då blir den stora utmaningen till den stora Möjligheten.

28 apr. 2013

Otrohet

Jag har aldrig mött en människa som har precis samma Intressen och Behov som jag. Jag tror inte ens det är möjligt, lika stor är chansen att möta någon med exakt samma fingeravtryck. Det finns inte två människor med samma Erfarenheter och Bakgrund, inte ens två enäggstvillingar som vuxit upp tillsammans får uppleva detta för de måste ändå förhålla sig till varandra.

Därför tror jag inte vi kan vara Allt för någon annan människa, vi behöver flera människor ikring oss för att vi ska kunna vara oss själva fullt ut, växa och utvecklas som individer.

Jag kan ärligt säga att jag nog skulle ha svårt att dela en partner sexuellt med en annan människa, men om vi av någon anledning inte kunde ha ett bra sexliv tillsammans så tror jag att jag skulle fixa även det, hur skulle annars min partner kunna få alla sina behov tillgodosedda.

Otrohet handlar inte om sex, för mig utan det handlar enbart om Ärlighet och Respekt.

Kärlek och Relationer ska inte vara Begränsande utan enbart Vidgande och Tillåtande.

När partnern tillgodoser de behov som inte jag kan tillgodose utanför relationen gör det det möjligt för både henne och mig att växa och utvecklas, men om det sker bakom min rygg och i hemlighet upplever jag det som respektlöst och oärligt, jag känner mig lämnad utanför och förlorar förtroendet för henne. Jag tappar Tilliten och undrar vad det är jag inte får veta, varför jag lämnas utanför.

Jag behöver inte veta allt om det som sker, och vill det kanske inte ens, men jag vill inte att partnern har hemligheter för mig. Det upplever jag som respektlöst.

27 apr. 2013

Respekt

För en tid sedan skrev jag om vikten av att ha full tillgång till vår Ilska för att kunna sätta gränser, i samma veva beslutade svenska staten att satsa massor av miljarder på ett gäng nya JAS-plan, samtidigt som det satsas allt mindre på viktiga funktioner isom vård och skola i samhället. Jag kände att jag måste ta min tanke ett varv till och utlovade ett nytt blogginlägg om detta.

Ilska och vapenskrammel är inget bra sätt att sätta gränser, för oavsett om vi satsar hela statsbudgeten på militären så kommer vi knappast att kunna mäta oss med folkrikare stater i världen, bli starkast och därmed vara trygga. Inte heller hjälper det om jag lär mig allt om hur man dödar, min integritet kan ändå bli hotad och kommer kanske just därför att bli det =(

Men det finns ett annat bättre sätt. Om vi respekterar oss själva och andra så blir vi och våra gränser respekterade. Jag tänker på högstadietiden, då jag på rent trots skolkade en massa (jag gillade egentligen skolan och den möjlighet den gav mig att visa mig duktig), på lektionerna tramsade vi och bråkade. men det fanns en lärare på vars lektioner jag aldrig ville skolka, inte för att hans ämnen var vare sig roligare eller tråkigare än någon annans ämne, sant är att jag gillade hans ämnen men det fanns många andra ämnen som jag gillade lika mycket men som ändå fick se min bänk gapa tom allt som oftast.

Nej det handlade om respekt, han respekterade oss elever och sig själv och behövde aldrig höja rösten för att sätta gränser. Vi lyssnade självklart på honom.

Samma sak med nationen Sverige, innan mordet på Olof Palme så var vi en respekterad nation, jag har hört berättas om folk som varit på internationella toppmöten om bl a bistånd När Sverige talade så satt alla knäpptysta och lyssnade för man visste att vi stod för våra ord och inte hade någon dold agenda, vi ville ärligt hjälpa utsatta länder. Medan man när USA talade kunde höra folk som lekte med pennor och prasslade med papper, varför skulle de lyssna på dem, alla visste ju att det egentligen bara handlade om pengar till amerikanska företag.

Idag är det ingen skillnad ingen lyssnar på oss heller för vi är inte intresserade av att hjälpa någon mer än våra svensaka företag, och så är bistånd ju något som man åtminstone måste låtsas att man bryr sig om om man vill bli omvald.

Det hjälper inte med hur många JAS-plan som helst om vi inte är Ärliga i vårt uppsåt och vår vandel så brister vi i respekt för andra, då kan vi inte heller respektera oss själva och integriteten finns inte. Då blir vi inte heller respekterade. Det gäller både för nationer och på det personliga planet.

Gandhi satte gränser, Martin Luther King satte gränser, och det var inte med Ilska och vapen utan med Ärlighet, Respekt och Kärlek. Inga vapen i världen kunde gjort det bättre.

26 apr. 2013

Vad mer är möjligt...

Jag avskyr den meningen, som om det skulle vara förbjudet att vara Nöjd! Jag vet att jag tolkar den fel då men det är trots allt vad jag upplever att den säger till våra hjärnor: "detta är inte bra nog"

Fast det finns tillfällen när jag kan nästan tycka om och förstå meningen....

Länge har jag klacifiserat den goda vänskapen som idealrelationen, man vill varandra bara väl, respekterar varandra som man är och ställer inte krav eller försöker förändra varandra. Jag har tänkt att det borde vara möjligt i en parrelation också... men man har ju aldrig sett det och tanken har väl lite känts som en fantasiskapelse, inte riktigt på riktigt.

Men nu har jag mött det i en Underbar relation som var just så från början till slut, till och med avslutet var Vackert, Känslosamt och Kärleksfullt, dock var den kanske för trygg och blev tagen för given så att vi trots allt missade att var vaksamma för de av våra rädslor som alltid finns i ett nära möte. Så gick det som det gick trots allt....

Och självklart är jag Ledsen och även Arg, men mycket Tacksamhet, Hopp och Kärlek fyller mig också... Nu är det möjligt, min drömrelation finns på riktigt!

Och då känns meningen plötsligt rätt, Liksom när någon äntligen efter några tiotal år gjorde "det omöjliga" slog världsrekordet på 8.90 meter i längd, då blev det plötsligt möjligt och det började nästan hagla resultat över 8,90 m.

Är detta möjligt så vad blir nästa steg, vare sig det blir omstart eller en i en ny relation så småningom, så kommer jag inte att nöja mig med mindre... och jag kommer inte att behöva det heller, för nu är jag redo för nästa steg...

25 apr. 2013

Gräset är inte grönare på andra sidan...


Känner att jag för ovanlighets skull måste skriva ett ilsket blogginlägg....

Det handlar om gräset i täppan bredvid.

Visst är det så att när man går i sin täppa och betar dagarna i ända så tar till slut de frodigaste och grönaste tuvorna slut, eller rättare sagt om man bara plockar godbitarna ur kakan så kommer det till slut bara att bli de mindre smakliga torrare tuvorna kvar...

Och så klart är då gräset grönare på andra sidan stängslet. Så frestande då att sträcka sig in i täppan bredvid och nafsa åt sig de där godsakerna, kanske till och med hoppa över staketet och få tillgång till alla russinen i kakan.

Men det går inte att tanklöst gå omkring och mumsa på godsakerna och ta de för givna för då kan det hända att man en dag råkat utrota dem ur hagen, det behöver vi båda lära oss, och även om det
finns andra lika bra godsaker i hagen bredvid så hjälper det inte om vi inte ändrar vårt beteende och blir mera uppmärksamma och varsamma med alla goda gåvor som finns ikring oss, då kommer de också att utrotas rätt vad det är, det hjälper inte hur många staket vi hoppar över. 

Vi hade det ju bra här i hagen, det var tryggt och gott, faktiskt så Fantastiskt att vi glömde bort att vara varsamma....

Just nu är jag Ledsen och Arg för att du lämnade kvar mig här ensam i hagen, men kanske kan du komma hoppande tillbaka en dag och vi kan "göra om,  göra rätt" och kanske är du välkommen då... Vem vet?

Nåja inte mycket till Ilska men jag var iaf Arg när jag började på det....

24 apr. 2013

Livet målar (Tack Sanna Isaksson för inspiration)

Idag Accepterar jag allt som det Är, Livet självt Coachar och Vägleder mig. Mina Möten, min Inspiration och min Intuition Leder mig precis dit jag ska just nu. Mina tankar är min Bön.

Allt jag möter är till för mig, Det är färgerna på Livets palett som det använder för att måla upp det jag behöver se. Gång på gång målar Livet upp bilden som leder mig nästa steg ända tills polletten trillar ner och jag ser det som Livet försöker visa mig.

När jag kämpar för att må bättre eller för att finna svaren, när jag söker vägledning eller använder allehanda "verktyg" för att ta mig fortare fram i Livet, är det enda jag gör ofta att jag målar över bilden som Livet målar till mig.

Meditation, Terapi, Coaching, Självhjälpsböcker, Affirmationer, Ceremonier, Kurser, Healing, You name it... i all ära, det är viktiga verktyg och de behövs. Jag hade inte varit där jag är eller den jag är idag om jag inte haft alla dessa verktyg, och visst händer det att jag mediterar när jag har svårt att somna om eller gör en läkeprocess eller en lägereld när jag känner att jag sitter fast. Jag betraktar mina tankar och försöker undvika destruktiva formuleringar, 
men det är mera som medicin för att hjälpa läkandet på traven. Jag gillar att ge mig en stund ensam med Livet varje morgon, på solstånden gör jag ofta små ceremonier för att Hedra Livet och behålla kontakten med det,

Idag är mitt viktigaste verktyg Tillit till att Livet kommer att måla upp precis allt jag behöver se, och jag Accepterar och möter mig själv i det jag ser även om bilderna ibland inte är vackra, för jag kan väldigt sällan gissa vad den halvfärdiga bilden kommer visa mig till slut. Det som kan verka otrevligt brukar oftast sluta som en vacker bild för eller senare bara jag ger livet tid att måla färdigt, och nästan alltid är det så fantastiskt skissat att jag aldrig skulle kunna räkna ut det bättre själv, bara jag låter Livet hållas och tålmodigt betraktar bilden som växer fram och det den väcker i mig.

Det finns inget att förändra, det finns inget som jag kan göra bättre än Livet.

23 apr. 2013

Mina ord

Sedan 9 dagar nu går jag igenom en svår men Fantastisk process i mitt Liv. och det kommer att pågå en tid till.

Mitt främsta verktyg idag är kommunikationen, det är i orden jag ser mig själv.

Jag skriver för min egen skull, inte för någon annan, med orden reder jag ut mina tankar och Känslor, där ser jag mig själv och får insikter på insikter. 


Jag kommer att publicera det mesta jag skrivit här på bloggen under den närmaste tiden, inte för att bli sedd eller för att någon ska tycka synd om mig, utan för att jag vet att det finns människor som kan känna igen sig i mina ord. När ni får läsa mina ord så befinner jag mig redan många steg längre fram i min process.


Jag tror att det är i Ärlighet, Öppenhet och Genomskinlighet vi Möter och Ser varandra, det är i Nakenheten vi speglar oss själva.  Därför delar jag orden här när jag har något att säga. Jag är Tacksam när mina ord kan Inspirera och vara till Glädje för någon, men det är till mig själv jag skriver.

Jag tror också att det är när vi inte vågar visa oss själva, när vi döljer något, som problem i människors relationer uppstår.

"Man måste få ha några hemligheter" har jag hört sägas, men varför det? Vad har vi att dölja, mer än oss själva för oss själva. Vad är det vi inte vill ta Ansvar för?

De som det berör och de som verkligen bryr sig är välkomna att höra av sig till mig om ni vill veta var jag befinner mig idag. Jag svarar om jag har tid och lust.

De som engagerar sig i andras olycka för att slippa se sig själv, och de som vill ta ifrån mig min smärta för att slippa sin egen, får söka sin energi någon annanstans. Jag har några Underbara Vänner som finns för mig och som låter mig vara där jag är, de speglar mig och hjälper mig att se mig själv.

22 apr. 2013

Inte kan Livet väl spela mig ett sådant spratt!

Vad är viktigast i Livet?

Kanske kan jag svara "Mening och Mål!" på den frågan?

Men i så fall, Vad är meningen och målet med Livet?

Ännu en sådan omöjlig existentiell fråga.

På det stora hela Tror jag att den generella Meningen med Livet är att Livet ska Uppleva sig själv, och att vår uppgift är att vara de "celler" som Upplever allt som Livet gör möjligt.

Då väcks en ny fråga: "Vad är det Meningen att JAG ska Uppleva? Vad är Meningen med MITT Liv?

Kanske finns det inte ens en Mening på det personliga planet, kanske behöver vi inte ens veta vad vi är här för att uppleva, utan bara Leva våra Liv?

Vill jag söka en generell personlig mening med Livet så blir det: Vi är här för att må så bra vi kan!

Mina generella meningar med Livet får mig att må bra. De är tillåtande och icke-dömande. De tillåter mig att helt enkelt leva mitt Liv och Älska det som det Är.

Det jag hittills har upplevt i Livet som fått mig att må bättre och bättre är en vandring från rädsla till Kärlek, en vandring från avskildhet och utanförskap till Närhet, samt en vandring från dömande (av mig själv och andra) till Självkänsla, Tillåtande och Acceptans.

 För ett par-tre år sedan nådde jag en punkt på den vandringen där jag verkligen kunde må bra praktiskt taget alltid. Men ändå saknades något, det fanns inget personligt mål, inget som gav resan en riktning och ett framdriv. Jag stod stilla och mådde bra.

I hela mitt Liv har jag drömt om ett enkelt naturnära Liv i ett enkelt boende, och för snart ett år sedan började jag förverkliga det Livet.

I ungefär samma veva dök en Kvinna som jag kan uppleva är den jag är ämnad att vandra vidare på vägen mot ändå mera Kärlek och Närhet med, upp i mitt Liv. Hon delar dessutom i mycket mina drömmar.

Ändå så är det svårt för henne att bli helt delaktig på den resan mot mina drömmars Mål, det är Min Dröm inte Vår.

Inte kan det vara så att jag måste släppa min Dröm för att vandra vidare med Henne, inte kan väl Livet kräva det valet av mig!

Inte heller kan det väl vara så att jag måste släppa Henne för att Förverkliga min Dröm!

Det jag tror Livet vill säga mig, och det som får mig att må bra. Är att jag måste släppa kontrollen så att vi gemensamt kan göra Drömmen till Vår, om Hon vill.

19 apr. 2013

Därför att Livet vill ha oss här

En Vän frågade mig "Finns det en fråga som alla kan ställa sig på morgonen som får oss att må bra?" 

Jag har tänkt mycket på detta. Vad är orsaken till att vi mår dåligt?  Vad är grunden för att må bra? 

När jag tittar på Världen så tycker jag mig se att allt elände i grunden har sitt upphov i en enda sak: Brist på Självkänsla 

Människor mår dåligt, människor jagar bekräftelse, människor berusar sig med droger, beteenden och prylar, man gör sig själv och varandra illa... 

Och allt tycks bottna i en enda sak: Brist på Självkänsla.

Hur kan man hjälpa någon till Självkänsla? Finns det en "De vises sten"? Finns frågan?

Om jag på morgonen ställer dig frågan "Vad gör dig värdefull?" vad svarar du då?

De flesta skulle nog börja räkna upp saker som de presterar eller som gör dem behövda: Att man är viktig för sina barn, föräldrar, partner eller vänner, att man gör ett viktigt jobb eller att man hjälper någon annan. 

Men den som är ensam då? den som inte känner sig viktig och behövd eller älskad? den arbetslöse? uteliggaren? Är de inte viktiga och värdefulla? Eller den långtidssjukskrivne som bara "kostar" och kräver omsorger? Den Funktionshindrade som behöver assistent 24/7? Den barnlöse? Saknar de värde?

Men om det är så varför tar vi då hand om dem? Varför skapar vi härbärgen för de ensama, missbrukande uteliggarna? Varför sätter vi inte ut de handikappade till vargarna? eller knuffar de gamla utför ättestupan? Är det bara för att vi själva ska känna oss värdefulla som vi hjälper "de svaga"? Är deras enda värde att göra någon annan värdefull?

Eller är det kanske för att de saknar värde som vi i allt mindre utsträckning tar hand om dem? Har vi skapat ett samhälle där status, prylar, prestation och konsumtion ger oss tillräckligt värde så vi inte längre behöver vara behövda av de behövande? 

Men är vi inte fel på det då? 

Som vanligt så går jag till naturen. Finns det någon existens, någon organism i naturen som vi kan säga saknar värde eller är mindre värd än någon annan? Vi tycks gilla att tro det. Vi skjuter vargar för att de förefaller sakna ekonomiskt värde samtidigt som de river vår "värdefulla" tamboskap. Vi utrotar "värdelösa" växter och djur för att få plats med våra "nyttoväxter".

Men åter igen är vi inte fel på det då!

Har vi hela bilden? Vad händer om vargarna och andra rovdjur försvinner? I SydSverige ser vi en effekt nästan överallt i skogen och på markerna. Där finns spår av vildsvin som förstör våra "nyttoväxter". Men svinet i sig har ju ett ekonomiskt värde, den äter vi ju, så kanske är det bara bra att de blir fler. Fast åkerbrukarna och jägarna är inte alltid samma personer, av någon anledning tycker jägarna att det är roligare att skjuta rovdjur än grisar, trots att de saknar värde! och fodret till vår tamboskap förstörs och blir i slutänden dyrare. Kanske hade trots allt Vargen ett värde? Kanske behövs vargarna för att vi ska få foder till våra "värdefulla" djur! Kanske kostar det mer att bli av med vargarna än ett och annat tamdjur?

Nej vi har inte hela bilden, jag vill påstå att naturen är ett väl balanserat system där varje del är lika viktig, där alla behövs vare sig vi förstår deras uppgift eller ej. Det brukar visa sig när vi väl har utrotat dem. Livet vill helt enkelt ha, och behöver, alla delar i naturen.

Åter till ursprungsfrågan. Kanske finns de vises sten att söka i de stora existensiella frågorna? Om jag varje morgon ställer mig frågan: "Varför är jag här?" Då skulle svaret göra mig värdefull. Det vill säga om jag har ett svar. :-/ Tyvärr är det få förunnat att verkligen veta varför vi är här, jag vet det inte heller säkert, men jag tror mig veta en del av de uppgifter som Livet har ämnat åt mig, och i det stora hela behöver jag inte veta några detaljer, det räcker med att kunna, liksom i naturen, svara: "Därför att Livet vill ha mig här!"

I grund och botten är vi en del av naturen (även om vi fjärmat oss från den), Vi är en viktig del av ett en gång väl fungerande system.

Därför att Livet vill ha oss här!

Därför att Livet behöver oss!

Kanske finns svaret på ursprungsfrågan att söka i den lilla parentesen ovan?

Vi har fjärmat oss från naturen, Vi har fjärmat oss från Livet. Därför måste vi hela tiden bedöma vårt värde. Därför dömer vi hela tiden oss själva och varandra till att leva i värdelöshet, för vårt artificiella liv saknar långsiktigt värde, det har enbart ett värde i stunden.

Om några månader kommer en ny modell av värsta smartphonen och då blir vi värdelösa igen om vi inte köper den nya...

Imorgon förlorar vi kanske vårt jobb (eftersom det inte producerar något av "värde") och då blir vi värdelösa igen...

Om några år blir barnen vuxna och behöver oss inte längre, vad är mitt värde då...

Kanske står "de vises sten" att finna i naturen bland granarna, grässtråna och de andra stenarna. Kanske är det där vi blir delaktiga, viktiga och behövda av Livet igen?

För att Livet vill ha oss här!

16 apr. 2013

Alls dessa berättelser

Alla dessa berättelser som vi ständigt bombarderas med, vad tjänar de egentligen till?

På nyheterna hör vi om diktaturers övergrepp, ekonomisk kris, uppsägningar, miljöförstöring, myndighetsmissbruk, matfusk.... Problem som alla känner till men som ingen tycks göra något åt.

Vissa sprider konspirationsteorier om hur man för att göra oss tysta och lydiga sprider kemikalier i luften, maten, vattnet och våra tänder, om hur storfinansen regerar med en dold agenda och håller oss alla i sina grepp, om främmande existenser i rymden som använder oss som pjäser i ett sällskapsspel eller som forskningsobjekt som de experimenterar med, eller om hur vi kommer i kläm då djävulen driver sin kamp mot godheten.... Saker som bara får oss att känna oss maktlösa.

Andra pratar om att de påverkas av andras energier, fullmånen, årstiderna, dömande gudar, vädret eller makterna.... Något utanför oss själva

Somliga är rädda för epidemier, luftföroreningar och cancerogener som allestädes omger oss... och som gör oss sjuka.

Ytterligare andra pratar om hur barndomen eller skolan förstört deras liv, om hur de alltid möter fel kvinnor eller män som misshandlar, kontrollerar eller överger dem, hur vänner pratar skit bakom deras rygg eller hur kollegerna manipulerar och gör deras arbete till ett helvete... gör sig till offer för sin omgivning.

Måhända ligger det en del sanning i vissa av dessa sakerna eller kanske i allt. För de som tror på dessa berättelserna är det säkert sant, för det vi Tror på tenderar att bli vår verklighet.

Men jag väljer att inte tro på det.

Det enda dessa berättelser gör ar att flytta Ansvaret bort från oss själva. Utan Ansvar ingen Makt. Utan Makt blir vi till hjälplösa offer. Och som offer är det svårt att känna Självtillit och Självrespekt, vi blir värdelösa.

Jsg väljer att Tro på Godheten och att Livet vill mig Väl. Enbart det faktum att jag Finns, att jag vaknade idag gör mig Värdefull, för för mig innebär det att jag har en Viktig uppgift att fylla i Livet idag.

Måhända vaknar jag Ledsen och Ensam, kanske är jag sjuk och vädret är piss, kanske är pengarna slut och jag vet inte hur jag ska få det att räcka till räkningarna, men då Väljer jag att se det som Livets gåva till mig idag, något som jag får Uppleva och som hjälper mig att Uppleva mig själv och Livet.

Vad jag än möter så får det mig att Uppleva Livet och mig själv, det får mig att Känna mig Levande, det får mig att Finnas. Jag behöver inget utifrån som bekräftar mig, Livet självt bekräftar mig-

Visst är det så att jag har amalgam i mina tänder, visst finns det en massa kemikalier i maten jag äter, och visst har min barndom satt sina spår. Men jag väljer att tro att de som stoppar kemikalier i mina tänder och min mat, och att mina föräldrar, faktiskt vill mig väl och gör så bra de kan för mig enligt sin tro.

Jag väljer att tro att Livet det är också Jag, det är mitt Högre Jag som hjälper mig att visa vem jag är, och vem Livet Är. Så också "Livets Gåvor" är mitt Ansvar.

13 apr. 2013

Nålsögat (av Carola Liva Lind)


Text lånad av Carola Liva Lind

Av alla aspekter av allt som finns


Är det nuet som visar vad det är du minns

Vareviga instigning i ännu ett liv

Är oändliga marscher av sjumilakliv

Lärande varande görande kännande

Allt är ju mer än otroligt spännande

Ska jag bli en Gris, Fågel eller Fisk?

Det kvittar, bara jag blir frisk

Av alla aspekter av allt som existerar

Märker vi endast det jag i nuet praktiserar

Ängel, baron eller fattig på gatan

Kontorist, sjuksköterska eller självaste Satan

Alla lager av allt som skett

Allt du märkt av, fått och gett

I prydliga rader i ditt eget bibliotek

Allt om ditt liv och inget är fejk

Av alla aspekter som du någonsin kan tänka

Du är en del, dags att börja blänka!

Den du är nu, är den du är Idag

Varje aspekt, visar ditt Jag

Fyll ut din kostym, tag platsen du fått

Skörda de gåvor i livet du sått

Vem vill du vara hur ska du förklara?

Hur längtan den styr i den riktning bara

Som visar aspekten av den du är nu

Som gör dig helt hel och inte Itu

Av alla aspekter blir du den du är

Den du blev att vara i just detta här

Allt är lagrat inbäddat sparat

Det är nu i nya tiden det blir förklarat

Vi är alla ett och delar av allt

Av alla element, årstider varmt som kallt

Du är en del av mig jag en del av planeten

Vi är alla oss, nätverkande i enheten

Ingen är mindre, större eller mer

Vi är alla en del av det som sker

Skridande framåt i vårt personliga flöde

Delar vi alla det vi kallar öde

Liten som stor och hög såsom låg

Finns ingen begränsning bluff eller båg

Vi är den upplevelse vi tror på att vi är

Ingen kan säga sådär eller såhär

Du har din historia Jag äger min tro

Du är vad du vet, vi har olika skor

Du går på ett håll och jag går min väg nu

Ingen kan gå vilse, inte Jag, inte du

Av alla aspekter av allt som vi märker

Är gemenskapen alltid det som oss stärker

Tillsammans kan vi måla livets stora bild

Nyanserna är många ingen färg är spilld

Nyttja och samverka kontakter utan gräns

Universum speglar åter allt som för dig känns

Var den du är enligt högsta bästa önskan

Blomma ut till den du är i den frodigaste grönskan

Livet kommer åter men ej i denna form

Ej heller alls, enligt samma denna norm

Nu är nu i nuet och du är den du Är

Enda gången du kan vara den du är nu här

Öppna livets bok och bläddra dit du vill

Gör vad du känner för utan tidens spill

Inget kan värderas i statistikens smala nålsöga

Endast du kan bestiga bergen, de låga eller höga

Valet är fritt att hanteras efter behov

Nu är nu för alla och du kan ej få uppskov

Vill du leva eller känna, mår du som du bör

Aspekterna är dina fram tills dess du dör

Och döden ska oss visa att födelsen är nu

Fast på andra sidan av den du trodde var du

För nya aspekter att uppleva känna och må

Av livets mångfald åter, skörda och att så.

[Carola Liva Lind]

7 apr. 2013

Omsorg (3 mynt)

Omsorg är ett grundläggande nedärvt beteende bland oss människor och bland många av de andra djuren. Vi är sociala varelser som mår bra av att bry oss om varandra och samspela. Hjärnforskningen visar att vårt belöningssystem med dopamin mm går igång på socialt samspel. Och att vi inte mår bra när vi inte är sociala vet de flesta av oss. Likaså behövs det egentligen inte någon hjärnforskning för att vi ska veta att vi mår bra av att måna om varandra, få är de handlingar som är mer tillfredsställande och meningsfulla som att göra saker för varandra. Detta att sörja för varandra är vad detta kortet handlar om, vad kan du göra för dina medmänniskor idag? Bry dig om de du möter och må bra!

Baksidan av Omsorgen är risken att glömma bort sig själv, vi kan bli omsorgsmissbrukare som lever för andra och sätter våra egna behov i andra hand, då mår vi inte bra, sann Omsorg tar energi ur flödet och tillför lika mycket som vi ger ut, men om vi glömmer bort oss själva så tömmer vi oss på energi. "Älska dig själv såsom din nästa!" står det skrivet, jag frågar mig om det inte är felciterat, nog borde det vara "Älska dig själv, och din nästa lika mycket som dig själv!"


Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

1 apr. 2013

SvärdsPrinsen

SvärdsPrinsen har ett mycket aktivt och skarpt intellekt, han drar slutsatser och planerar. Det är SvärdsPrinsen som finner vägen till våra idéers förverkligande och det är han som löser problemen på vägen. Det är också SvärdsPrinsen som kontrollerar våra tankar, tanken är skapande och tänker gör vi hela tiden, ofta går våra tankar i samma spår som de alltid har gjort, om vi inte gör något för att förändra dem och de är inte alltid konstruktiva. SvärdsPrinsen kan hjälpa oss att knuffa destruktiva tankar  ur spåren och bryta nya vägar för dem.

SvärdsPrinsen uppmanar oss att analysera och planera situationen, samt att ta kontrollen över våra tankar.

Men Livet kan inte planeras, SvärdsPrinsens baksida varnar oss för att ha en övertro på tankens kraft och tro att vi kan styra Livet. Intellektet är bara ett redskap som hjälper oss på vår väg genom Livet, det styr inte Livet.


Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!