Vaknade av en dröm igen...
En Vän skulle gifta sig med en annan som var min Vän för 30 år sedan.
Mannen som är en skådespelare spelade på alla olika vis upp rollen som "Mannen som fastnat på kroken och var på väg att förlora sin frihet", medan Kvinnan leende och med stoiskt lugn betraktade det hela, väntande i fast förvissning. Hon visste att det var hans ytliga spel, och var trygg i hans Kärlek under ytan.
Jag skulle vara vittne.
Det är min roll i mångt och mycket genom Livet, att vara vittne. Jag speglar de jag möter, talar om vad jag ser. Ytan lämnar jag därhän, den intresserar mig sällan, är mest patetisk. Jag vill ha möten under ytan, nära, naket och öppet, annars kan det vara... de som inte pallar det lämnar jag därhän, och de lämnar mig. Mina Vänner är och har alltid varit få, men mycket nära, ofta har de bara passerat genom mitt liv ganska snabbt och intensivt, men samtidigt så finns de verkliga Vännerna ändå alltid kvar , även om vi kanske inte har så mycket kontakt.
I en annan dröm för en tid sedan såg jag mig själv då jag smög för att grannarna inte skulle se mig. Det är också jag, fast jag eftersträvar det nakna mötet med de som kommer nära, så vill jag av någon anledning inte visa mig för de människor som jag tvingas ha runt mig utan att välja dem själv, de som bara vill ha yta får inte se mig under ytan...
Min Älskade frågade mig häromdagen varför mina Vänner aldrig kom och hälsade på och varför jag inte bjöd in dem? Jag vet inte riktigt, det är bara så det är. Kanske pallar vi bara med det nakna mötet i portioner? Det är så det alltid har varit, jag har tagit initiativet till mötena mest bara sällan har mina vänner kommit på besök.
Jag är ett Vittne med viss distans, även om jag är Nära?
Visar inlägg med etikett Avstånd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Avstånd. Visa alla inlägg
19 feb. 2014
7 maj 2013
Hit men inte längre
Spännande!
Jag mötte en kvinna för att leverera några böcker, vi tog en promenad och fika och pratade typ en timme eller två... Trevligt, kul....
Som alltid så har vi i varje möte en gåva att ta emot...
På vägen hem funderade jag på detta:
Vi har alla olika gränser "Hit men inte längre!" när det gäller att "klä av oss nakna" inför andra människor och de är olika med olika människor.
Vi har alla olika gränser "Hit men inte längre!" när det gäller att "klä av oss nakna" inför andra människor och de är olika med olika människor.
Jag har väldigt lite sådana gränser generellt, och de allra flesta har väldigt lite sådana gränser mot mig (det är en del av min magi), däremot har jag väldigt mycket sådana gränser gentemot min ursprungsfamilj, (dock, tror jag, mindre än de flesta inom familjen). Likaså (kom jag på) att jag har mera gränser gentemot en partner (Hmm?)
Bland de närmaste Vännerna har jag inga sådana gränser alls mer än de gränser som jag har gentemot mig själv, och även de, hjälper de mig gång på gång att kliva över.
Det är så klart att det handlar om Trygghet, hur trygga vi är i oss själva och hur trygga vi är gentemot de olika personerna vi möter. Generellt är jag väldigt Trygg i mig själv gentemot de flesta, Men paradoxen är (och det som är lite jobbigt) att gentemot de som är mig närmast (och som jag borde vara tryggast med) är jag mest otrygg.
Med hjälp av mina vänner kom jag på ett gammalt minne som blivit ett mönster.
för 20 år sedan gjorde min partner och jag någon övning i början av relationen, för att träna oss att vara ärliga mot varandra... Kommer inte ihåg exakt hur övningen var utformad, men vi skulle sitta mitt emot varandra nakna och kommentera varandras kroppar varpå jag på något sätt kommenterade hennes bröst på ett ofördelaktigt sätt upplevde iaf hon. Det förlät hon aldrig och det skapade ett avstånd mellan oss.
Tror att jag faktiskt omedvetet har letat efter saker som skulle vara svåra för partnern att ta i mina relationer, saker som skulle upplevas som dömande eller kritik, för att skydda mig mot närhet. men efter den missen så har jag hållit det för mig själv och därmed blivit och känt mig oärlig. Vilket säkert har skadat våra energier gentemot varandra.
Som min Vän Tobias så klockrent uttryckte det:
Så fort flirten förvandlas till relation, inventerar jag omedvetet dessa "ofördelaktiga" saker kring partnern för att inte göra om misstaget igen. Samtidigt har jag skapat hemligheter som aldrig får yppas...
Men idag tror jag mest det är ett mönster och medvetenheten om det hjälper mig nog att släppa det.
Tänk vilken stor gåva ett "Random" möte kan ha!
för 20 år sedan gjorde min partner och jag någon övning i början av relationen, för att träna oss att vara ärliga mot varandra... Kommer inte ihåg exakt hur övningen var utformad, men vi skulle sitta mitt emot varandra nakna och kommentera varandras kroppar varpå jag på något sätt kommenterade hennes bröst på ett ofördelaktigt sätt upplevde iaf hon. Det förlät hon aldrig och det skapade ett avstånd mellan oss.
Tror att jag faktiskt omedvetet har letat efter saker som skulle vara svåra för partnern att ta i mina relationer, saker som skulle upplevas som dömande eller kritik, för att skydda mig mot närhet. men efter den missen så har jag hållit det för mig själv och därmed blivit och känt mig oärlig. Vilket säkert har skadat våra energier gentemot varandra.
Som min Vän Tobias så klockrent uttryckte det:
Så fort flirten förvandlas till relation, inventerar jag omedvetet dessa "ofördelaktiga" saker kring partnern för att inte göra om misstaget igen. Samtidigt har jag skapat hemligheter som aldrig får yppas...
Men idag tror jag mest det är ett mönster och medvetenheten om det hjälper mig nog att släppa det.
Tänk vilken stor gåva ett "Random" möte kan ha!
4 juli 2011
Älskad på avstånd
Idag övergick gårdagens Längtan i saknad.
Utan Närhet ingen Längtan
Utan Längtan inget avstånd
Utan avstånd ingen saknad
Åter sitter lille Ingmar i gruset på gårdsplanen
Ensam
Utan Närhet ingen Gemenskap
Utan Gemenskap ingen åtskillnad
Utan åtskillnad ingen ensamhet
Jag har haft avstånd även när jag varit Nära
Allt för att slippa känna mig ensam
Låtsas jag att bara ytan finns då slipper jag känna
När jag nu öppnat mig för Närhet
Då vill det gärna bli som en gummisnodd
Drar mig tätt intill, Fast! För nära
När den sedan sträcks, Tänjs
Blir spänningen stor
Utan Närhet ingen Längtan
Utan Längtan inget avstånd
Utan avstånd ingen saknad
Åter sitter lille Ingmar i gruset på gårdsplanen
Ensam
Utan Närhet ingen Gemenskap
Utan Gemenskap ingen åtskillnad
Utan åtskillnad ingen ensamhet
Jag har haft avstånd även när jag varit Nära
Allt för att slippa känna mig ensam
Låtsas jag att bara ytan finns då slipper jag känna
När jag nu öppnat mig för Närhet
Då vill det gärna bli som en gummisnodd
Drar mig tätt intill, Fast! För nära
När den sedan sträcks, Tänjs
Blir spänningen stor
Nästan smärtsam
Och jag vill inget hellre än
Att fara tillbaka intill
Alternativt brista
Stänga
Låtsas att bara ytan finns
Slippa känna
För mig blir Gåvan
Och jag vill inget hellre än
Att fara tillbaka intill
Alternativt brista
Stänga
Låtsas att bara ytan finns
Slippa känna
För mig blir Gåvan
Att vara Nära
Även på avstånd
Utan spänning
Utan spänning
Utan Smärta
Och utan att brista
Eller stänga
Att veta att jag är Älskad
När jag sitter där i gruset och leker
Att veta att jag är Nära
Även när du inte är här
Ett med dig
Ett med Kärleken
Jag ÄR nära dig NU!
Vilar i din famn
Och låter dig vila i min famnEller stänga
Att veta att jag är Älskad
När jag sitter där i gruset och leker
Att veta att jag är Nära
Även när du inte är här
Ett med dig
Ett med Kärleken
Jag ÄR nära dig NU!
Vilar i din famn
Smeker din kind
KÄNNER du vår Omfamning!
KÄNNER du vår KÄRLEK!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)