Det fria valet

För mig blir Livet meningslöst utan vårt Fria val.

Att vi väljer själva hur vi tänker och reagerar på det vi Upplever är inte så svårt att förstå, det är hela tiden våra tankar som skapar vår Upplevelse.

Inte heller är det svårt att förstå att min migrän är kroppens sätt att tala till mig, och när jag bröt benet så kunde jag se att det var ett resultat av mina val, jag hade mera fokus på att prestera och vara "duktig" än på  säkerhet och att göra ett Bra jobb.

Det är inte lika enkelt att förstå vårt egna Ansvar och Val när t ex ett barn dör eller vi förlorar vårt jobb på grund av världsekonomin eller när vi på annat vis skenbart är offer för något som ligger långt bortom vår uppenbara kontroll.

Då behövs det ett annat större perspektiv, en större del av oss själva som vi inte har medveten kontroll över.

För att i alla lägen ha ett Fritt val så krävs det att vi har odelad Makt och Kontroll i varje situation, först då kan vi ha ett odelat Ansvar för våra Val och dess konsekvenser. Då kan vi Aldrig någonsin vara "offer" för något utanför oss.

För att få ihop detta så Väljer jag att Tro att vi alla har ett "högre jag", en "Gudomlig del" som faktiskt har odelad Makt över allt i vårt Liv som vi inte Medvetet kan påverka med våra Val. Jag Väljer att Tro att vi är Gudomen själv som Väljer vad den vill Uppleva av sig själv genom oss.

Jag tänker mig det så här: Innan vi föds så skapar vår Gudomliga del en plan för vad vi vill Uppleva i detta Livet. Den delen av oss kan ses som en kombinerad manusförfattare, regissör och producent som sätter upp ett skådespel där alla scener och alla rollfigurer har som enda syfte att skapa de önskade Upplevelserna.

Kanske är vi väldigt hårt styrda av manus och regi och saknar i praktiken ett Fritt Val, kanske har vi stor frihet att improvisera inom den givna ramen. Jag vet inte och det är inte heller viktigt för mig att veta, det enda som är viktigt för mig är att jag har Upplevelsen av ett Fritt Val (medvetet eller oemedvetet) och totalt Ansvar för Allt som träder in i mitt Liv, Att Jag och Min Upplevelse är Skapad av Mig och att det är Allt som Existerar.

Då blir Livet Meningsfullt för mig och Jag kan Fritt Välja att må bra eller att göra drama av det, beroende på vilken Upplevelse jag vill ha. Att jag inte Alltid ser meningen med det jag Upplever är inget problem, jag Väljer att se Allt som gott! och med enda syfte att skapa en Upplevelse av något slag.

Det var en gång...

Det var en gång ett Medvetande. Men det var egentligen inte mycket till Medvetande. För Medvetandet var allt som fanns och därför upplevde det ingenting. Det simmade bara runt i en behaglig intighet utan någon friktion, utan någon kontrast. Utan ljus och utan skugga. Ett rent Varande och eftersom det var det enda Varandet så var det ett Ingenting.

I begynnelsen var Ordet...

Hur skulle medvetandet kunna uppleva sig själv? En tanke tog form: "För att kunna uppleva det jag ÄR så måste också det jag inte är finnas. Jag måste bli också det jag inte är för att kunna uppleva mig "vara" det jag ÄR!

Jag måste dela mig själv....

och i samma millisekund exploderade hela medvetandet i en oändlig mängd kvarkar i en enda ursoppa!

"Shit pomesfrite!" tänkte medvetandet. "Det där blev lite väl häftigt, Lite väl många av mig." Jag måste börja samla ihop mig. Och i denna stund uppstod gravitationen. kvarkarna började klumpa ihop sig till protoner, neutroner och elektroner... som i sin tur samlade sig till väteatomer... som i sin tur när de blev många nog började slås ihop till heliumatomer...

Varde ljus!...

Den första Stjärnan hade tänts, men ingen, inte ens Medvetandet kunde se den Lysa eller uppleva dess Värme. Medvetandet var mycket väl medveten om att stjärnan hade börjat lysa, det var ju Medvetande och det var ju Allt, men hur skulle det kunna uppleva?

Hen skapade Man och Kvinna till sin avbild....

Medvetandet ville kunna Uppleva Ljuset och Värmen, och inte minst ville det kunna Uppleva Allt som det var dvs. Ren Energi, Ren Kärlek, Ren Livskraft. Medvetandet funderade över sensorer som kunde Uppleva Allt som det var. Hen tänkte Ögon, Öron, Känsel, Smak och Lukt, Allt förknippat med känslor och samma Medvetande som Gudomen själv hade.

De första stjärnorna exploderade i supernovor, tyngre grundämnen uppstod, materien samlades igen till nya stjärnor och planeter. På planeterna uppstod mer komplexa ämnen. På en del planeter uppstod vatten och t o m aminosyror: Liv började uppstå, först små ärkebakterier, sen större och större varelser, mer och mer komplexa, som människor och andra däggdjur.

Och på 7e dagen vilade Gudomen....

Gudomen skapade mekanismerna som ledde vidare genom evolutionen till den plats vi är idag. Det var tanken Hen skapade, allt annat sköter sig självt, steg för steg. Idag är vi gudomens ställföreträdare på jorden. Våra tankar är skapande, och det är också vi som står för Gudomens upplevelser av sig själv, av Alltet.

Bara JAG!

Jag har den senaste tiden ofta somnat omfamnande mitt inre barn, Jag har burit med mig honom genom dagen i en bärsele. Jag har hållit honom i famnen när han har varit ledsen och rädd.

Jag kallar honom för Lille Ingmar, eftersom det var mitt namn som barn. Jag har tyckt att det har varit "praktiskt" att jag och mitt inre barn har olika namn, kanske har det också gjort det lättare för mig att bli, och vara ,"vuxen" och låta honom finnas.

Men mitt inre barn är också Jag, det är ingen annan person vars känslor och handlande som jag inte behöver ta ansvar för. När jag ger mitt inre barn ett annat namn än mitt namn så separerar jag mig från honom.

Det är inte Lille Ingmar som är ledsen, arg eller rädd, det är Lille Sigfrid! Även om han en gång hette något annat så är han en del av mig idag, och vad han känner och gör är vad JAG känner och gör, det är MITT Ansvar.

Jag har i många år haft ett Kraftdjur, en Hjälpare och en Vägledare som jag ofta sökt råd och vägledning från. Det är en örn som heter Aquila. Men det är ingen annan person, det är mitt högre Jag. Det är den delen av MIG som Alltid vet exakt vad jag behöver.

När jag ger honom ett annat namn än mitt namn separerar jag mig från honom. Det gör det svårare att fullt ut ta Ansvar för och känna Stolthet för min inre visdom.

Det är inte Aquila som vägleder mig genom Livets svåra stunder och bekymmer, det är den Högre Sigfrid! Även om jag inte fullt ut har medveten tillgång till den delen av mig, så är det ändå den delen av mig som "regisserar" allt som sker i mitt Liv idag. och vad han planerar och räknar ut för skeden i mitt Liv är vad JAG planerar och räknar ut, det är MITT Ansvar.

Jag har trott på en Gudom som jag oftast kallar för Livet, som likaså vägleder mig på min resa här. Men det är ingen yttre Gudom som styr och ställer i mitt liv. "Livet" är snarare namnet på på den akt som min resa genom Livet utgör. Genom att se Livet som en yttre Gudom så separerar jag mig mig från min roll i skeendena, då tar jag inte fullt ut Ansvar för det som händer mig.

Den Högre Sigfrid är en del av Gudomen, Ett med Gudomen, där finns ingen separation dem emellan. det är ingen gudom som regisserar min resa genom Livet, det är JAG som både skrivit manus, regisserat, tillsatt alla roller, som agerar och som är Åskådare. Livet är MITT Ansvar och MIN Stolthet.

Det finns inga andra, det finns bara SIGFRID! 
Bara JAG!
ALLT Ansvar är MITT!

Den Romantiska Kärleken

Originalbilden är "stulen" från Cirkus eros

I dag är det Sommarsolståndet, en tidpunkt som traditionellt har firats med ett Hieros Gamos, "Det gudomliga Äktenskapet", föreningen mellan det Manliga och Kvinnlga, mellan Yin och Yang, mellan Himmel och Jord.

Kanske är Den Romantiska Kärleken ett enda stort Hieros Gamos Föreningen av det separerade till ETT

Kanske är Romantiken den största Andliga Läromästaren. den som gör att vi kan Uppleva något annat än separation.

Romantik är väl det där som gör hela tillvaron ljusare, när man Älskar någon, De små (eller stora) Kärleksgåvorna, detta att man alltid har den Älskade med i tankarna i vad man gör och det gör allt så mycket roligare... att laga en enkel middag men man gör det för den Älskade, eller en liten oansenlig sten som man hittar på stranden och bara vill ge till sin Älskade... Att gå i affären och handla vardagsmat och hela tiden titta efter något vackert att ge den Älskade... Allt det där som gör tillvaron ljus (och lite rosaskimrande) när man Älskar. Därför att den Älskade är en del av oss, som alltid finns med oss. Jag och den Älskade är delar av ett större Vi.
Det är Underbart att leta efter små Kärleksgåvor till en Nära Vän, men det är och förblir en Vängåva och inte romantik. för mig. Skillnaden ligger någonstans i graden av Anknytning, graden av Intimitet, graden av öppet Hjärta och i VI- känslan. som jag önskar mig finns mellan mig och partnern i hög grad, men som aldrig blir den samma i en Vänskapsrelation. om än den kan ha väldigt mycket av detta.

Allt är ett, allt annat är en Illusion, men varför finns då denna Illusion? Varför skapades den? Kanske skapades den just för att "Alltet" skulle kunna uppleva den "Etthet" den är. För att kunna uppleva något så måste dess raka motsats upplevas, om solen var allt som fanns, om Allt var ljus och värme, skulle den kunna uppleva det då? Om det inte fanns något mörker och någon kyla runt ljuset och värmen skulle den kunna uppleva sig själv då?

Jag tror att illusionen om separation är till för att kunna uppleva "Etthet". Vi är här i den separerade kontexten med vårt separerade Ego för att kunna uppleva just att vi inte är separerade. Jag tror också att just Kärleken mellan två separerade egon, är den ultimata upplevelsen av detta, när två separerade egon väljer att skapa ett VI med alla delar, med Kroppen, Intellektet, Själen och Känslorna, när vi väljer att fullständigt öppna vårt Hjärta och nakna och sårbara knyta an till en annan människa, den fullständiga Intimiteten och Närheten, där vi verkligen upplever att Vi är ETT, Enhet, Etthet. Det är inget beroende, det är något annat, två separerade individer som är fullständigt kapabla att klara sig själv men som väljer att Uppleva Ettheten. Det är inte att vara ofri, det är att vara fri att uppleva den storslagna Enheten, Ettheten. Och det är något helt annat än att tänka, säga och tro på orden "Vi är Ett" Det är att Uplleva "Vi är Ett"

Måhända kan solen tänka, tro på och förstå att den är Ljus och Värme, men den kan inte Uppleva det utan mörkret och kylan.
Vi Är "Ljus och Kärlek" Vi Är "Alla ETT", men det blir bara ord om vi inte Upplever det. Kanske kan man då Uppleva denna ETTHET med flera, med Alla och Allt, men jag tror inte det. Om vi lever i den separerade kontexten för att Uppleva detta, då måste vi också vara i separationen, i Egot, för att förmå Uppleva det. Och Hur kan vi få Upplevelsen av att Vi är ett oskiljaktigt Ett om den andra delen av Vi också är delar av ett annat Vi med samma dignitet, då är ju jag separerad från deras Vi, från den delen av vårt Vi som jag är Ett med.

Är inte just Illusionen om Frihet, att vi kan vara Fria, den största Illusionen om separation! Kanske är "Friheten" Egot och separationen utlevt till sin yttersta gräns?

Men det innebär inte att de Älskande är ofria, bara att vi väljer att hela tiden vara ett Vi oavsett om vi är tillsammans eller om vi är var för sig med andra människor.

Stjärnan

Inget är för mig lika magiskt som att titta upp på stjärnhimlen. Stjärnorna får mig att känna mig oändligt liten och Ödmjuk. Jag känner av det magiska i Livet, hur fantastiskt allt fungerar, dessa oändligt många Stjärnor som alla ingår i ett ofantligt mönster, som ett väl fungerande maskineri, en Fantastisk Skapelse! Och där med blicken på stjärnhimlen förnimmer jag hur Livet pulserar Under mina fötter, i varje liten del av vår jord myllrar det av Liv, stort Liv, litet Liv, som allt ingår i samma Underbara maskineri, känner hur Livet pulserar i mig.

Samtidigt som varje Stjärna får mig att känna mig oändligt liten och Ödmjuk så finns det inget som får mig att känna mig så oändligt Viktig och Värdefull, för liksom varje Stjärna, varje Galax, Nebulosa och Planet har sin Perfekta plats i den Perfekta Skapelsen, så har varje Liv, varje Gruskorn, varje Bakterie, Alg, Svamp, Växt, Djur och Människa sin Perfekta plats i den Perfekta Skapelsen. Jag har min Perfekta Plats i den Perfekta Skapelsen!

Varje Stjärna får mig att känna att Allt är ETT! och JAG är ETT med ALLT!

Baksidan av Stjärnan är betydelselösheten som vi också kan uppleva när vi ser hur små vi är i ett oändligt Universum, hur utan mening vi kan uppleva vårt agerande i det stora hela. Som en "piss i Missisippi"

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Spirituell

För mig betyder Spirituell att vara "in Spirit", i Anden. "Vi är inte fysiska varelser med en andlig upplevelse, Vi är Andliga varelser med en fysisk upplevelse"

Vår Ande är det som upprätthåller vårt fysiska jag, Vår Ande är en holografisk del av Alltet, varje del innehåller Allt! Att vara i kontakt med Anden är det samma som att vara i Flow, att vara sann mot sig själv och följa den "högre" sanningen. I grunden är Alltet som vi är en del av Livsenergin som flödar genom Allt. Denna Livsenergi visar sig för oss på de sätt som vi personligen kan uppleva den, en del ser den som änglar eller avlidna släktingar, andra låter den tala till sig genom djuren eller naturväsen osv... men för mig är det samma Livsenergi som manifesterar sig på olika vis i våra sinnen.

Mitt andliga intresse består i att hitta min egen sanning, att utvecklas till att vara sannare och sannare mot "Den Jag Är" och att Älska och acceptera mig själv 100% För mig går personlig utveckling och Andlighet hand i hand båda syftar till att hitta tillbaka till vårt Sanna Jag, tillbaka "In Spirit"

Det har egentligen ingenting med Spiritualism, Medier, eller någon annan religiös inriktning att göra, men alla olika religioner kan vara en väg att hitta "Hem", fast lika ofta försvårar de vår vandring till oss Själva.

Stabilitet (4 mynt)

Vi behöver en stadig grund att stå på, både inom och i det yttre, materiella. Det yttre kan vi aldrig veta hur det ter sig i morgon, så stadigast blir grunden om vi finner den inom. Dock underlättar det mycket om vi finner en materiell trygghet. Jag försöker finna den yttre tryggheten genom att se till att ha små utgifter med låga lånekostnader och så hög grad av självförsörjning som jag kan och orkar åstadkomma. Det krävs inte så mycket mark för att vi själv ska kunna odla en del av vår mat,visserligen så tjänar vi inte så mycket på det, men vi vet att vi har mat även om vår inkomst skulle minska, dessutom så vet vi att vi får juste mat och har roligt under tiden. En syssla som däremot lönar sig ganska bra är att baka sitt eget bröd, och göra eget pålägg, särskilt om man som jag har matsäck bestående av mackor med till jobbet en stor del av året.

Om vi hushållar med våra resurser och håller våra kostnader nere så har vi skapat en bra yttre grund att stå på, då blir det så mycket lättare att finna också den inre tryggheten.

För mig handlar inre trygghet om att finna en Tillit till att Livet alltid ger mig precis vad jag behöver, den Tilliten finner jag lättast då jag ser mig själv som en viktig del av precis Allt som finns.

Baksidan av Stabiliteten kan handla om att fastna i materiell strävan. Det är lätt att glömma bort alla andra viktiga värden i Livet när vi fokuserar på att bygga upp en materiell trygghet.

 

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

"Älskar du allt levande, eller finns det kryp som du också kan slå ihjäl utan att tveka?" (av Sofia Elenäs)

 Texten lånad av Sofia Elenäs

Som ni kan se i rubriken har jag fått en ny fråga från en läsare. Kul! Redan sommaren 2006 skrev jag faktiskt om detta ämne "Döda eller dödas" kallade jag det inlägget, då beskrev jag mitt aggressiva beteende mot myggor... Det är något som mirakulöst förändrades förra sommaren! Jag låg i hängmattan omsluten, vaggandes i vila, totalt avslappnad...jag såg hur hon landade på min arm...o till min förvåning gick inte min fientliga, försvarsinställda sida igång som den automatiskt brukar, när en inkräktare börjar kalasa på mig...jag vilade kvar i kärlekens vagga...o jag blev upprymd o glad över denna nya sinnesfrid. Medvetet tillät jag myggan suga i sig av mitt blod. Var så god kära fru mygga! Myggan behövde en droppe av mitt blod, för att överleva o fylla sin uppgift i samverkan här på jorden, o själv skulle hon kanske bli mat åt en svala nästa dag. Medan hon sög i sig tänkte jag på min far som brukade mata myggen o lugnt säga att om man bara låter dem suga färdigt blir det inga myggbett. Jag upptäckte att min far hade rätt, det går att samarbeta med myggor! Jag fick inga myggbett o ännu bättre jag slutade störas av myggornas surr om natten. Jag fick frid. Efter denna nya erfarenhet var det dags för nästa utmaning. Med en trädgård full av aggressiva, anfallande skogsmyror som hoppar på mig o nyps, hade jag tidigare haft för vana att lägga ut bekämpningmedel. Nu kom tanken till mig, att går det att samarbeta med myggor, så borde det gå att samarbeta med myror för det är ju vad myrornas släkte anses bäst på. Kan jag bli myrornas vän istället för deras fiende? Vad händer om jag bara ändrar inställning? Om jag går ut barfota i trädgården under vit flagg o säger att jag ska sluta kriga mot dem, att vi kan leva tillsammans i frid. Ja, jag vill samverka med universum! Och JA, det funkade! Resten av sommaren gick jag barfota o myrorna kilade ibland över mina fötter o upp på mina ben men de nöp mig inte längre! Allt får finnas. Vi får vara tillsammans! Tilläggas ska att jag efter 4 år som vegetarian börjat äta kött igen. Ibland innebär samverkan att jag blir någon annans föda och ibland är det andra som blir föda åt mig. Jag vill inte ta någon annan varelses liv, men jag vill tacksamt ta emot vad livet ger mig.

[Sofia Elenäs]

Yin eller Yang? - Yin och Yang!

Vi är 4 nära vänner som tillsammans utforskar Livet, Döden och oss Själva. Vi kan kalla oss A, B, C & D.

Jag är Så glad att de finns i mitt Liv, de är så Fantastiskt Värdefulla! De hjälper mig att se den Gudomliga Storheten genom att spegla den storhet som finns i mig, men som jag ser först i dem! ♥

Vi har alla olika roller och egenskaper, vi har olika fördelning av Yin och Yang i oss:

A Är Moder Jord. Hen är Yin-ytterligheten, hen upplever sig som helt och hållet av denna världen och för hen är den Andliga världen alltid till viss del en intellektuell konstruktion som hen inte innerst inne riktigt kan tro att den finns, men hen väljer att tro på den för att hen måste.

D är den andra ytterligheten, hen är Yang-ytterligheten. Hen Upplever sig som helt och hållet av den andliga världen och för hen så är denna världen alltid till viss del en intellektuell konstruktion som hen inte riktigt kan tro finns , men som hen väljer att tro på för att hen måste.


B och C befinner sig någonstans mitt emellan,

B är övervägande åt Yin, hen upplever denna världen, anar den andliga världen och upplever den ibland men i det stora hela är den en intellektuell konstruktion.
C är mer åt Yang (än B). Hen upplever mer av den Andliga världen, hen upplever även denna världen, men hen befinner sig inte helt och fullt i någon av världarna, kanske är hen den som är mest balanserad av oss, kanske har hen lättast att röra sig mellan världarna? Men hens issue är kanske att hen inte egentligen tror helt och fullt på någon av världarna?

Samma issue har också B

Detta påverkar våra liv i hög grad, för A så innebär det att hen är totalt fast i sin kropp, den jordiska verkligheten p g a sjukdom, så fast att hen för att överleva tvingas att sätta sin lit till den andliga världen. Den dagen hen faktiskt Upplever och fullt ut accepterar den Andliga världen då kan hen bli frisk för då behöver hen inte längre sin sjukdom för att tvingas se ur ett Yang-perspektiv.

På samma sätt försöker denna fysiska världen hela tiden tvinga D ner i den jordiska dyn, gång på gång drabbar den här världen hen med STORA värdsliga bekymmer, som till synes hen saknar ansvar för det kan vara bostadslöshet, krångel med försäkringskassans utbetalningar osv hela tiden världsliga problem som Livet skickar hen rakt i ansiktet, gång på gång försöker Världen bevisa för hen att den finns. först när hen börjar Uppleva och Acceptera denna verkligheten fullt ut kommer hens världsliga strul att upphöra.

Tror att detta egentligen är Allas våra (egentligen ALLAS i högre eller mindre grad) Issue... Att kunna omfamna bägge världarna.... att omfamna hela Yin-o-Yang-cirkeln... kanske inget vi kan göra samtidigt.... men att bekvämt kunna röra sig längs "S-et" i mitten, med en fot på varje sida... kunna vara ute på den svarta kanten enbart Yang (eller vilket som är vilket?) men med den vitapricken inom oss... kunna stå i mitten lika mycket Yin och Yang.... eller gå vidare ut till den vita kanten , enbart Yin men med den svart pricken inom oss...

Båda Världarna är lika viktiga, och vi hade inte funnits här om vi inte skulle haft fötterna nerstuckna i jorden... vi hade levt under jorden om vi inte skulle haft huvudet uppe i himlen. ...Vi är ämnade att leva i denna världen men inte av denna världen?

När vi har balans, när vi bekvämt kan röra oss mellan världarna, när vi kan se båda världarna utifrån samtidigt och ändå vara i båda samtidigt, när vi utifrån kan se oss själva i båda världarna samtidigt som vi är i dem samtidigt... när vi är Ett med ALLT, Ett med båda Världarna då VET vi i varje stund Vad vi ska göra och Var vi ska befinna oss, hur mycket i vilken värld.

Eller är vårt issue, vars och ens, att hitta sin speciella plats, som är ämnad för "mig" längs med "S-et" med så mycket Yin respektive Yang som är ämnad åt just "mig" i detta Livet... somliga mycket Yang andra mycket Yin eller balans... och en del (shamanerna) omfamnande hela cirkeln med fri rörlighet och full tillhörighet på varje plats.

I "S-et" finns sprickan mellan världarna, där kan vi befinna oss i båda världarna samtidigt.

Just nu står jag med ett ben på varje sida om "S-et" ganska långt mot Yang, och skaffar mig överblick... funderar på hur jag ska ta mig ganska långt mot Yin där jag också behöver vara just nu... men med "svärtan" kvar (eller kanske snarare ljuset)... börjar gå helt enkelt... Kan gå själv! ... behöver inte kastas hit och dit utan kontroll.... Nice!

Resonans

Om vi slår på ett oscilloskop (elektriskt mätverktyg, med en liten skärm där det blir en kurva) så har det sin egen själv-svängning, det ritar en kurva utifrån inget. Om vi slår på 30 oscilloskop i ett rum så har de var sin egen kurva, men.... om vi sedan går ifrån rummet och tar en lunch eller något, då har de när vi kommer tillbaka efter en tid börjat svänga i takt!

Om ett antal kvinnor lever nära varandra en tid då börjar deras menstruations-cykel att harmoniseras och de har snart alla mens samtidigt, lever de också nära naturen, så kommer menstruations-cykeln också att komma i takt med månens cykler!

I hjärnan har vi nervceller (neuroner) som speglar det vi ser ske utanför oss som om vi verkligen utförde samma handling, s.k. spegelneuroner. Om vi t. ex. griper en frukt ur en skål så kommer vissa nervceller i vår hjärna att vara aktiva under handlingen, men det intressant är att dessa celler också är aktiva om vi stillasittande ser på när någon annan griper en frukt ur skålen. Det är dessa spegelneuroner som gör att skratt och gäspningar smittar, samt att om vi ser någon t ex klia sig i ansiktet ofta gör samma sak. De får oss att känna smärta när någon gör sig illa och glädje när någon är lycklig. De hjälper oss att förstå varandra och uppleva gemenskap.

Vetenskapen har observerat att två elektroner som en gång interagerat med varandra och sedan skilts åt fortfarande på något vis är förbundna med varandra. En elektron har sin rotation, och om rotationen hos den ene åtskilda elektronen förändras så förändras också rotationen hos den andra elektronen samtidigt på samma vis. Spooky!

Runt om i världen så har forskarna placerat 65 små slumpgeneratorer som alstrar en slumpmässig rad av ettor och nollor. Man har observerat att då dessa befinner sig i en miljö med mycket starka mänskliga känslor så slutar raden av ettor och nollor att vara slumpmässig. Störst utslag hittills gav dessa slumpgeneratorer den 11 september 2001 då terordådet mot World Trade Center ägde rum. Vad som är intressant är att utslaget i hela världen avvek och det långt innan man visste att det skett något, faktum är att avvikelsen påbörjades redan ca 4 timmar innan terrordådet skedde!

Vad handlar allt detta om? För mig handlar det om resonans. Alltings vilja att svänga i harmoni med vartannat. Kanske är denna resonans det som är själva Livet. Det är den kraft som motverkar alltings sönderfall och i stället får det att ordna sig och skapa.

Fenomenen säger mig också att vi är förbundna med allt. Vi är inte enskilda individer, vi är delar av ett enda gigantiskt energifält, som hela tiden strävar efter att komma i resonans med alla andra delar av energifältet.

Vårt medvetande lurar oss och får oss att uppleva oss som åtskilda, men på ett djupt omedvetet plan vet vi att vi är Ett med Allt.  Däri bottnar vår strävan efter Gemenskap och Kärlek, för är det inte just vad Kärlek är upplevelsen av resonans med andra varelser. När vi upplever Kärlek då upplever vi stor gemenskap, vi upplever att vi är Ett med någon annan.

Kärlek blir då = upplevelsen av den Resonans som är det Livet är.

Varje del av Livet svänger med sin speciella frekvens, det är vad som skiljer oss åt, men allt som sker och allt som vi möter är ämnat att få vår svängning att komma mera i resonans med själva Livets svängning, den ursprungliga frekvensen.

Vi strävar hela tiden mot resonans... svänger med varandra... våra svängningar justeras... Resonerar... Ju mer Resonans som finns i ett möte desto mer kommer vi att gå mot ändå mer Resonans. Då upplever vi Gemenskap/Kärlek/Livet. Kanske ska vårt  möte bara förändra vår svängning en smula, mot mera Resonans med Livet.... och sedan ska vi gå vidare mot nya möten som vrider vår svängning ytterligare mot mera Resonans... Kanske är det ett möte där vi kan svänga med varandra under en längre tid, kanske resten av livet, mot mer och mer Resonans, mer Kärlek, mer Liv.

Ibland vill vi konservera upplevelsen av gemenskap... Resonans... Ha den kvar alltid... så klart! men vi är levande, föränderliga, vår frekvens varierar ständigt likt hjärtats slag, likt andningens rytm... när vi möter en annan människa som befinner sig i samma tonläge just här och nu så uppstår Resonans, känslan av gemenskap, samhörighet, Kärlek. Underbart så klart när vi möter någon som i stort har samma rytm som vi, där resonansen är ofta återkommande, men Kärleken är lika fin varje gång den inträffar, den kan ändå bara existera i nuet.

Trots det så väljer vi ibland i vår strävan efter upplevelsen av gemenskap att hålla fast vid en relation som är disharmonisk Vi anpassar oss själva, försöker kontrollera den andre, dysfunktionella relationer, med beroende och medberoende, makt och uppgivenhet som största ingredienser. I vår strävan efter Resonans försöker vi förändra oss själva eller den andre bara för att vi en gång har upplevt denna Gemenskap/Kärlek/Resonans, då våra frekvenser under en kort tid var i harmoni.

Men resonansen är en funktion som finns i flödet, ju mer vi strävar att förändra något, desto längre från Resonansen för det oss, Längre från Kärleken och Livet. Och ju mer vi är sanna mot oss själva, lyssnar till livet och vårt inre desto mer Resonans kommer vi att uppleva. Mera Kärlek, mera Liv. För Resonansen är något som är vårt medfödda arv. Den verkar naturligt inom oss.

Också tänker jag på en dikt som jag skrev 1986:

HARMONI

Du slår an en sträng i mig
Det är inget allvarligt
Men jag vill gärna veta

Om nästa ton
Skälver i Harmoni

Slumpen - Försynen

Häromdagen satt jag med några vänner, vi konstaterade att 4 av oss och ytterligare en gemensam vän hade connection till en liten ort med ca 100 invånare 140 mil härifrån, och det är inte vår anknytning till orten som fört oss samman. Visst är det märkligt, flera av oss har ingen anknytning till någon annan ort i närheten av denna. Vad meningen med denna "slump" är vet vi inget om, men märkligt är det.

Dock finns det en mängd andra tillfällen i mitt och de flesta andras liv då "slumpen" spelat stor roll för den vändning som vårt liv har tagit. Det kan vara människor som dyker upp i vårt liv som "vägvisare", böcker som plötsligt pockar på vår uppmärksamhet, som visar sig ha liknande funktion.

Ganska ofta får jag höra från människor att bloggen handlat om just det de behövde höra just nu... så klart händer det inte varje dag och inte samma människor alltid, men det händer påtagligt ofta. Likaså möter jag själv ofta texter och annat som säger just det jag behöver höra just nu.

Hur det fungerar och varför detta händer kan vi inte veta, men för mig är slumpen ingen slump, för mig är det snarare FÖRSYNEN, som om vi ingår i ett väldigt avancerat system av oändligt med sammanlänkade händelser, som ständigt förändras och uppdateras, och att faktiskt inget som händer saknar mening och funktion. Om det är vi själva som med våra energier påverkar det som händer runt oss, eller om det finns en högre plan vars energiväv vi ingår i spelar egentligen inte någon större roll för mig, det enda som är viktigt för mig är att allt hänger ihop och att allt har en mening.

Under några dagar kommer jag att vara borta från nätet. Passa på att använda detta tillfälle till att slumpa ditt eget blogginlägg för dagen, och fundera över vad det har att säga dig, vad har det för mening för dig?

Följ länken nedan, och klicka på "Inspiration" i menyn, så får du just det inlägg som du behöver just nu. Alternativt så kan du dra ett eller flera tarotkort med min högst personliga tolkning.

Tycker du om vad du läser så får du gärna länka texten på Facebook eller andra sociala medier.

Lycka till!

Klicka på bilden för att
slumpa "din egen" text!

Vägar korsas av en anledning (av Kalle Johansson)

Text och bild lånad av Kalle Johansson

 

Det bästa med att hålla av någon är att jag känner mej

som en ”hel” människa. Mitt behov av den personen,

den känsla av att ”jag är en del av dig, du är en del av mig”

som två människor delar, den gör dem oumbärliga för varandra.

Och den känslan är relativt ny för mej, det gäller alla relationer,

kärleksförhållanden har jag inte kommit så långt i men jag har

inte bråttom, det händer när det är dags för det.

.

Men relationer till andra medpassagerare i livet, kända

som okända, när våra vägar korsas och det bara känns

i hela kroppen att "den människan betyder något för mej".

Och idag känner jag så till de flesta jag möter, för jag har den

inställningen att alla våra vägar korsas av någon anledning.

Jag behöver inte fatta det på en gång idag, utan jag vet att

jag kommer att få reda på det under tidens gång. OM...

.

OM jag inte avfärdar alla som idioter, som inte håller med mej,

tycker som jag och alltid ger mej rätt. Det krävde jag i det

aktiva missbruket och kriminalliteten, och de som inte stämde

in på "min" (skeva) bild, tog jag bort ur mitt liv. Och som resultat

av det fick jag inte reda på vilken anledningen var att vi träffats.

.

Idag har jag tålamod och tolerans till andra, tillsammans med

en nyfikenhet vad mina möten med andra kommer att ge mej

och dom. Och de som jag irriterar mej mest på idag lyssnar

jag MEST på och lägger lite extra energi på för att ta reda på

anledningen. För det är dom som jag kommer att lära mej

mest av, för de har oftast träffat en punkt i mej som jag

behöver bearbeta eller få bort och min irritation kommer

ifrån att jag troligtvis ser en likhet i dom undermedvetet,

en likhet som jag inte tycker om hos mej själv och därför

projicerar min irritation på dom eller ilska. Eller jag utagerar

inte den längre, utan iritatioen stannar vid en tanke innan

jag kommer på vem det jag egentligen är irriterad på.

.

Så därför älskar jag den här känslan av samhörighet.

Att jag kan älska min omgivning, utan krav. Och samtidigt inte

vara så blåögd att jag eller den blir skadad. För ibland är det

meningen bara att korsa våra vägar och sen gå vidare åt

varsitt håll. Men jag kan gå åt mitt håll idag utan att försöka

nedvärdera den andra eller få den att se "sämre" ut än mej.

Vad skulle det ge mej? ingenting mer än att jag behöver be

om förlåtelse till den.

.

Det enda livets möten begär av mej är att jag ska

älska andra så som jag vill bli älskad, eller i alla fall bemött,

och det gäller ALLA, det fungerar inte att välja ut dom jag

själv vill. För jag vill ju inte tex att den som jag går skilda vägar ifrån

ska snacka skit om mej, och med all sannolikhet så vill inte den

att jag gör det om den.

.

Om jag har svårt för att hålla av en viss person, så gör jag så

helt enkelt som så att jag bestämmer mej för att inte göra

honom eller henne illa. Om alla kunde låta bli att göra någon

annan illa bra under en enda dag, skulle livet bli annorlunda

för många. Vi skulle få en helt ny syn på tillvaron. Det tror

jag i alla fall. Och jag vet att det kanske är en omöjlighet,

men eftersom jag tror på det kan jag agera så, och vad vet

jag? Någon annan kanske oxå börjar göra det och sen.....

.

Ju mer jag tycker om andra, några andra, på något vis,

desto mer kommer jag att kunna tycka om alla andra.

Kärleken gör mej lätt till sinnes och lättar livets bördor.

Vardagens tristess kan förbytas i ett lyckoskimmer

när kärleken bor i mitt hjärta. Kärleken uppfyller mej,

och ju mer jag skänker bort, desto mer har jag kvar.

Och får tillbaka... Det kommer jag inte ifrån...

.

Var och en är oss knutna till varandra, och till alla andra.

På ett eller annat sätt. Alla är vi oumbärliga för helheten.

Den vore ofullkomlig utan mej.... och dej...

.

När jag träffar någon av mina vänner, eller en främling idag ska jag

vara tacksam för vad han eller hon har att ge mig.
[Kalle Johansson]

Det kom ett Fantastiskt mejl...

Även om det vände redan då jag skrev gårdagens blogginlägg, så är jag ändå oändligt tacksam över allt stöd jag fått. Tack, tack tack! ♥

Det Vackraste och Viktigaste jag fick var detta mejlet från en Älskad Vän. Eftersom jag förstod att många kände igen sig i de ord jag skrev i går så vill jag delge det här, fler behöver läsa det.

Hej min vän.
Läste din blogg i dag och kunde till viss del känna igen tanken att inte finna någon mening i att fortsätta leva om man inte får leva fullt ut. Känslan att få frihet genom döden.
Det senaste året har för mig varit det mest intensiva året av själslig smärta och det tar aldrig slut.
Tanken att få avsluta har i bland givit mig ett lugn och ett hopp om att få bli fullkomligt lycklig och få ett lugn i mitt liv utan att behöva smärta.
Jag har nog aldrig varit så nära att ta livet av mig som för ca 4 veckor sedan.
Jag fick ha mina närmaste hos mig eftersom det inte gick att vara ensam.
En vän stod vid min sida och höll en kamp för min överlevnad och jag kommer alltid vara henne tacksam för hennes kärlek.
Men en händelse vände min tanke.
Mitt i detta så hamnade en gemensam vän i en djup svacka och skrev att hon nu bad gud om att hämta henne till himlen och hon gav upp sin livskamp och ville bara dö.
Hon skrev precis som du: "Jo jag vet att det finns massor av människor som jag bryr mig om, men ni har så många andra...." !!Fast hon skrev "Jag vet att jag betyder mycket för dig, men du har så många andra omkring dig" .
Det fick mig att vakna!!
Jag insåg att det hon skrev är helt galet.
För den pusselbit hon fyller i livets pussel kan inte bli ersatt av någon annan. Just hennes del är så unik.
Utan den vackra delen så tappar de andra bitarna sin glans.
Alla har så stor betydelse på olika plan, och då måste även du och jag ha ett större syfte för andra och världen.
Vi är ju alla en viktig del av andra också och vi påverkar varandra i allt vi gör.
Även om man känner att man inte har så stor del i andras liv så har man större funktion än man förstår.
För mig har du en av de största delarna i mitt liv.
Vetskapen om att du finns får mitt pussel att glänsa.
Även om du inte hör av dig och även om du skulle vända mig ryggen helt, så har jag ändå vetskapen om att du vackra själ som givit mig så mycket på så många plan: DU FINNS!!
Du existerar och lyser även upp andras liv på någon annan plats just nu bara genom att gå förbi med den energin du lyfte mig med.
Du är en del av mitt pussel vare sig du vill eller inte.
Vi är ju alla ett.
Så om du ger dig själv kärlek och värderar livet så ger du även mig och många andra chansen att värdera livet och du ger oss kärlek.
Vi påverkar alla varandra.
Så när jag sakta börjar förstå att jag måste vända tanken till att vilja leva så gör jag det inte bara för mig själv utan jag gör det för helheten och helheten är livets cirkel.
Livets cirkel inkluderar alltet.
Tar du bort något ur systemet så rubbas flödet, och vårdar du inte dig själv så rubbas flödet, och alltet blir påverkat, så som moderjord blir påverkat när vi rubbar hennes livsflöde med all förstöring. förstörs en organism så rubbas en annan, som påverkar den tredje osv.
Så till dig och mig och vår vän så vill jag säga att vi måste se till här och nu.
Här och nu så lever vi som jordmänniskor, och vi har blivit satta här för att vårda våra liv med kärlek och tacksamhet för allt vi går igenom, lära oss av våra känslor som tar oss på livets "berg o dal banor" .
Låt oss tillåta oss att för en stund vara i känslan att finna lugn i att dö men låt oss inte tappa värdet över att vi fått ett jordeliv och fastna i tanken och sluta att vårda oss själva.
Vi kan vara i känslan för en stund eftersom den vill få oss att förstå vad vi har att jobba med hos oss själva, men vi får inte följa tanken fullt ut genom att sluta vårda och värdera vårt liv som vi har just nu.
Jag är glad att du går till din läkare.
För när du vårdar dig själv så vårdar du även mig, för du är en viktig del av mig.
En stooooor viktig del.
Jag ser din text, jag ser din tanke, jag ser ditt lilla barn, jag ser dig.
Jag älskar allt jag ser och jag tittar på dig med alltets och kärlekens ögon.
Du är en del av alltet och jag är en del av alltet.
Om du blundar så ska jag vara dina ögon, precis som du har varit mina när jag blundat.
Jag ska andas åt dig när dina lungor inte bär luft precis som du andats åt mig när jag tappade förmågan att finna luft.
Jag ska göra detta utan att du noterar det, jag ska inte tränga mig på, jag ska bara sända dig den kärlek du behöver för att du ska klara finna det du söker inom dig.
Jag ska och kan inte ersätta din egen förmåga att hitta kärleken till dig själv, ditt inre barn och livet; jag ska bara förgylla den så du kan se dig själv ur mitt perspektiv eftersom du är en del av mig och jag är en del av dig och vi är alltet.
Jag gör detta för alltet, jag gör detta för dig, mig och alla andra. Jag gör detta eftersom jag har fått gåvan att kunna älska.
Jag älskar dig.
När jag skriver dessa ord så menar jag det från botten av mitt hjärta och det är inte ord som missbrukas, utan det är ord och mening som expanderas för varje gång jag säger det till dig eftersom min kärlek till dig och till alltet bara växer ju mer jag ger utav det.
För jag har fått gåvan att känna kärlek och det är det största i livet.
Du är en gyllene pusselbit i mitt liv vare sig du vill eller inte.
Även om jag har 1 000 000 andra i mitt liv så är ingen lika vacker och unik och har sin givna plats så som du har i mitt liv.
Var i nuet och bär vetskapen om att allt du upplever är viktigt så länge du ger det hälsosam energi.
Om mina ord inte givit dig något så radera meddelandet och glöm bort dom. Dina behov är det viktiga i detta nu.
Ingenting annat. ♥♥♥ NAMASTÉ

[M.E.]

Ekonomi, Politik, Andlighet och Grekland

Ibland skriver jag om ekonomisk politik här i bloggen. Någon undrar kanske vad dessa ämnen har i denna bloggen att göra. Kanske har en del lagt märke till att jag taggar även dessa inlägg med "Andlighet", varför det?

Andlighet är för mig "Det vi Tror om Livet och Döden". Politik är samhällets  Tro om Livet och döden uttryckt som styrelseform och lagstiftning. Vårt Finansiella system är ett uttryck för den rådande Politiken, samhällets rådande Tro.

Ta detta som händer i Grekland. (Jag ska rakt inte påstå att jag är särskilt insatt men lite hör jag ju på radion). De åtstramningar som sker där i dag bygger på trosatser som t ex "Den enes bröd den andres död", Darvinismens "De starkares överlevnad" och dyrkan av mammon. Man inför lägre minimilöner, vilket innebär att de som redan har det svårast ska betala Greklands skuldkris genom att få det ändå sämre. Man kräver att Grekland privatiserar en mängd olika verksamheter, vilket innebär att man realiserar sitt kapital och därmed gör sig av med potentiella inkomster, med mera lån som följd. Jag väntar bara på att få höra att någon av de mest populära semesteröarna har sålts till Kina, vad händer då? Jo Grekland går miste om alla de intäkter som turismen på denna ö genererar. Vad som sker i dag är att de "starka" trampar ändå hårdare på den "svagare" Grekland, och pressar ut det sista av livskraften ur landet. Kvar kommer det att bli ett förslavat land utan självstyre som genererar inkomster till de som redan har mer än de behöver, grekerna kommer att bli billig arbetskraft som turnerar runt i Europa för att mot dålig betalning utföra de arbeten som ingen annan vill göra. Inte konstigt att grekerna protesterar!

Om man hade en Tro på "Allas lika Värde", så skulle åtgärdspaketen se betydligt annorlunda ut. Det första man skulle göra vore att göra alla Greklands skulder räntefria, räntan är pengar (energi) som inte finns, som skapas ur intet, ingen skulle förlora på detta, det enda som skulle hända skulle vara att storfinanserna inte kunde tillskansa sig mera pengar (energi) ur tomma intet på grekernas bekostnad. Om man måste sänka minimilönerna så skulle man samtidigt införa maximilöner för att låta även de som inte finns i samhällets botten vara med att betala för krisen, (Om inget annat så skulle det göra trovärdigheten enormt mycket bättre och grekernas vilja att bidra och betala skatt skulle förbättras betydligt.). Om man Tror på "Allas lika Värde" skulle man också ändra skatteskalan, man skulle införa ett grundavdrag som innebar att ingen behövde betala skatt förrän man först tillgodosett sina dagliga grundbehov så som mat och bostad (översatt i svenska förhållanden så skulle det kanske innebära ett grundavdrag på minst 100 000 kr/år. Dvs för de pengar som vi behöver till mat, bostad och andra dagligvaror, sådant som alla behöver, skulle vi inte behöva betala skatt). För inkomster därutöver är det rimligt att tänka sig att alla betalar procentuellt sett lika mycket för varje intjänad krona, utan en massa skattetekniska kryphål som de mest bemedlade kan smita genom, (vilket skulle slå hål på argumentet (mot progressiv skatt), att det måste löna sig att tjäna pengar).

Nog är politik och ekonomi Andlighet!

Vägledning

För mig finns det en plan i Livet, Jag tror att vi har ett syfte för vårt Liv som vi stakat ut riktlinjerna för innan vi kom hit, det är vårt alldeles unika syfte som bara vi själva kan veta något om.

Tyvärr så är en av förutsättningarna för att vi ska kunna uppleva Livets alla aspekter att vi inte har 100% koll på vår Livsplan.

Jaha! Så vad gör vi då? Om enbart vi själva känner till vår Livsplan, men vi har glömt bort den, hur ska vi då få veta något om den?

Nu tror jag ju att det finns en del av oss, som har koll, den delen av oss som kan kallas för Själen, Anden, vårt Gudomliga Jag eller något annat liknande. Det är den delen vi ÄR, det som blir kvar när vi skalar bort alla våra roller och masker, själva Jaget. Så det finns trots allt någon att fråga, vi måste lyssna inåt för att få vägledning på vår färd.

Nu är det ju inte så enkelt så att vi kan sätta oss ner och skicka ett mejl till vårt Gudomliga Jag och be om råd i olika situationer, och det är ju inte heller självklart enkelt att känna igen den där rösten i vårt inre bland alla andra röster som hörs där.

Jag tror att det är så här: Vårt Gudomliga Jag, Den Vi ÄR, är Ett med Allt. Vi är Ett med varandra, Ett med Gudomen, med Allt som finns, allt som funnits och allt som kommer att finnas. Därför har vi också tillgång till All Kunskap Nu och Alltid. Och jag tror att själva Livet gör allt för att vägleda oss på vår vandring. Allt vi möter och upplever har en gåva och ett budskap till oss. Livet talar till oss genom Allt, djur vi möter, böcker som kommer i vår väg, låten som spelas på radion, möten med människor, horoskop, tarotkort, mediala budskap, samtal, fantasin, intuitionen... Det är kanaler som hjälper oss att få kontakt med vårt Gudomliga jag, som Är Allt, som Vet Allt och som Skapar Allt.

Vår uppgift blir att pröva det vi möter mot vår inre sanning och se om det klingar i resonans med den. 

Det finns redskap och metoder speciellt utformade för att hjälpa oss att kommunicera med vårt Gudomliga Jag, en sådan metod är att på måfå slå upp en bok och låta det som står där tala till oss. Ett annat sådant redskap är Tarotkort.

På den här sidan kan du antingen slumpa en av över 400 artiklar på mina bloggar eller dra ett eller flera tarotkort: Svarta-Tavlans Vägledning

Jag hoppas att mina ord kan vara till vägledning för dig.

Lycka till!
Sigge

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

I samma stund

I samma stund vi ser någon som bättre eller sämre så har vi accepterat tanken att vi kan ha olika värde.

I samma stund börjar vi döma oss själva och andra.
I samma stund börjar vi jämföra.

Hur kan någon vara mera värd?
Hur kan någon vara mindre värd?

Är kon mera värd än gräset?
Vad skulle kon vara utan gräset?

Är läraren mera värd än eleven?
Vad skulle läraren vara utan eleven?

Är fågeln mera värd än myggan?
Vad skulle fågeln vara utan myggan?

Är säljaren mera värd än fabriksarbetaren?
Vad skulle säljaren vara utan fabriksarbetaren?

Är räven mera värd än kaninen?
Vad skulle räven vara utan kaninen?

Är statsministern mera värd än den sjuke?
Vad skulle statsministern vara utan den sjuke?

Är stenen mera värd än vattnet?
Vad skulle stenen vara utan vattnet?

Allt har sin plats i Livet.
Allt behövs för Helheten.

I samma stund vi dömer något börjar vi döma oss själva