Tankar om pengar, jämlikhet och varför Världen ser ut som den gör idag

Mycket av det som händer idag och som det pratas om i debatten upplever jag grundar sig i ett enda stort hittepå. Det är möjligt att jag har fel men det beror i så fall på att jag inte begriper bättre, upplys mig i så fall.

Som jag ser det så finns det först och främst en stor missuppfattning om pengar och vad som ger dem dess värde. Jag vill påstå att egentligen så får pengar sitt värde av mänskligt arbete.

Idag är det bankerna som fått överta rätten att skapa majoriteten av pengar (från staterna), de gör det genom att låna ut pengar som inte tidigare finns. Men vad är det som ger de utlånade pengarna dess värde? Jo mänskligt arbete, om ingen är beredd att jobba för att betala igen lånet (och ränta) så kommer pengarna att sakna värde. Och det spelar ingen roll om det är en rik kapitalägare som lånar pengarna, det är ändå i slutänden mänskligt arbete som ger hens kapital dess värde.

Om min tes är rätt så innebär det minst två saker:

1 Staten skulle kunna avlöna alla funktioner i samhället genom att skapa nya pengar. Vill vi ha fler lärare, mera vårdpersonal, folk som underhåller infrastrukturen, ungdomsverksamhet etc. så kan staten finansiera det med nya pengar, praktiskt taget obegränsat, så länge arbetet är produktivt.

2. Ett lands rikedom grundar sig på att det finns människor som vill, och kan, arbeta. Flyktingar är alltså ingen kostnad utan en resurs, även om det initialt krävs en mängd investerat arbete (språkinlärning, omsorg om ensamkommande barn och unga etc.) för att vi ska kunna tillgodogöra oss den resursen. (Ett arbete som kan finansieras med nyskapade statliga pengar). Likaså är utbildning av våra barn och unga ingen kostnad utan en investering som behövs för att frigöra den resurs som deras framtida arbete innebär. Samma sak gäller för sjukvården i de fall då den krävs för att återställa arbetsförmågan hos patienten....

Vad man ”låtsas” skapar pengars värde idag vet jag inte säkert, men jag tror att det är konsumtion och handel. Men återigen om ingen är beredd att arbeta för att kunna t ex köpa en Iphone så kommer den inte att konsumeras, alltså skapas också konsumtionen och handeln av viljan och förmågan till mänskligt arbete.

Det enda mervärde som kan skapas är det som grundar sig i den nettoenergi som solen tillför oss, vilken ger upphov till allt det som själva Livet producerar med dess hjälp. Så som mat (som i sin tur kan förädlas till mänskligt arbete, kött etc.) och timmer mm. Hit hör också den energi som kan utvinnas ur sol, vind och vatten.

Detta torde innebära att konsumtion av begränsade resurser, så som sällsynta jordartsmetaller, fossila bränslen, mineraler överhuvud taget.... är just KONSUMTION och inte som det idag kallas: Produktion. Man producerar inte t ex järnmalm på LKAB man konsumerar den, och järnmalmen saknar värde om ingen är beredd att arbeta för att betala den.

Utifrån ovanstående påståenden så behövs egentligen inte skatter annat än till statens icke produktiva investeringar, som t ex äldrevård, försörjningsstöd samt finansieringen av välfärdsförsäkringar som sjukpenning och garantipension.

Så till jämlikheten:

Det vi ser hända idag: krig, flyktingströmmar, bilbränder, gängkriminalitet.... och i förlängningen rasism och framväxande populistiska partier i olika bruna nyanser, påstår jag, grundar sig i ojämlikhet som i sin tur grundar sig i den finansiella och politiska världsordningen (jag kallar den finansiell och inte ekonomisk eftersom ekonomi handlar om hushållning vilket är så långt man kan komma från dagens verklighetsfrånvända världsordning). Pengarna som maktmedel och som värdemätare gör att både s k svaga grupper inom vårt land, och globalt låses fast i en hopplös situation där de saknar makt över sitt liv. Till på köpet så tillerkänns de av makten inte samma värde och respekt som andra mera gynnade grupper, och deras trosuppfattningar misstänkliggörs ofta....

Summa summarum: En stor del av världens befolkning åtnjuter inte respekt, värde och möjlighet till att påverka sin tillvaro på fredlig och laglig väg, då återstår bara krig, terror och kriminalitet eller flykt till en för hoppningsvis gynnsammare tillvaro.

Bl. a Brittisk forskning visar (vilket t ex redogörs för i Stefan Jarls film ”Godheten”), att ALLA mår bättre i ett jämlikt samhälle. Och jag är helt övertygad om att mycket av allt elände idag skulle kunna upphöra om det fanns en politisk vilja att skapa jämlikhet lokalt och globalt, om det fanns en vilja att tillerkänna alla människor samma respekt och värde samt se till att alla människor får samma möjligheter att styra sin livssituation.

Jag har några idéer om hur det skulle kunna gå till (säkert krävs det mycket mer men här är i alla fall några vägar till förändring):

Förändra skattepolitiken på så sätt att det införs ett grundavdrag som innebär att de allra flesta kan tjäna in sitt livsuppehälle skattefritt, exakt hur mycket det skulle vara veta jag inte, men kanske ca 180 000 kr om året skulle var och en kunna tjäna obeskattat. Inkomster utöver detta skulle ha en rak beskattning med samma procentsats för varje krona därutöver, och lika beskattning för alla typer av inkomster. (vilken procentsats som skulle gälla avgörs av de behov vi har för statens icke produktiva kostnader). Samtidigt täpps alla kryphål till som gör det möjligt för inkomsttagare att undkomma skatt. (Vid beräkningen av grundavdraget utgår man enbart från de livsnödvändiga kostnaderna, ej någon form av lyxkonsumtion så som dyra semesterresor, eller kostnaderna för icke hållbar bostadsstorlek mm)

Inför ett barnavdrag som på motsvarande sätt skulle göra det möjligt att försörja ett barn skattefritt, dvs den inkomst som motsvarar kostnaden för ett barn skulle vara skattefri. (naturligtvis skulle detta avdrag multipliceras med antalet barn som man har försörjningsplikt för, möjligen upp till en viss maxgräns).

Inför en studielön på nivå motsvarande grundavdraget för studier som genomgås efter att föräldrarnas försörjningsplikt upphört. Samma nivå gäller för pension, sjukpenning och försörjningsstöd, för de människor som av olika själ inte är förmögna att arbeta, eller som uppnått pensionsåldern.

Inför lagstadgad rätt till 30-timmars arbetsvecka.

Inför möjlighet till asylprövning i närområdet vid konflikthärdar och vid samtliga svenska ambassader även i övrigt.

Vad skulle detta innebära? Jag saknar kunskap för att kunna avgöra det men jag kan gissa:

Många skulle välja att arbeta mindre (åtminstone i perioder av livet) eftersom de inte skulle behöva arbeta lika mycket för sitt livsuppehälle. Därmed skulle arbetslösheten minskas eller troligen t o m utraderas.

Eftersom det troligen skulle uppstå en brist på arbetskraft skulle fler kunna byta jobb och färre skulle jobba med sådant som de inte trivs med.

Samtidigt skulle många välja att jobba mer för att finansiera icke grundläggande behov, eftersom det skulle löna sig bättre att arbeta så mycket man vill med den raka skatteskalan.

Kanske skulle också löneskillnaderna minska eftersom löntagare där behovet är stort (t ex vård, skola och omsorg) skulle ha en bättre förhandlingsposition.

Många flyktingar skulle komma hit och dels skapa ett behov av arbetskraft för mottagandet, samtidigt som de skulle kunna fylla stora delar av behoven i sinom tid.

Om flera länder också skapade samma möjlighet till asylprövning i konfliktområdena skulle flyktingsmugglarna bli arbetslösa och flyktingarna skulle inte behöva riskera livet på medelhavet och andra områden.

Säkert skulle många andra åtgärder krävas för att skapa en fredlig och jämlik värld, och säkert finns det massor av effekter som jag inte tänkt på. Men det hade varit mycket intressant om någon med mera kunskap räknade på dessa idéer.

Måhända är jag helt ute och reser med mina tankar, men något måste göras det är helt klart, något måste förändras, för dagens världsordning fungerar inte, det är helt uppenbart. Något nytt måste prövas.

Läs även mitt inlägg om Medborgarlön och näringssök

Monopol

För ett par dagar sedan kunde vi börja rösta i valet till Riksdag, Landsting, och Kommunfullmäktige. Av någon anledning kommer jag att tänka på familjespelet Monopol som jag, kompisar och syskon spelade på 70-talet. Spelet känns som en ganska relevant bild av dagens samhälle och att rösta på vilket parti som ska styra vårt land känns ungefär lika meningsfullt som att rösta på vilken spelare som ska sköta banken i Monopol.... så länge ingen förändrar reglerna i spelet så spelar det i stort sätt ingen roll vem leder det.

Monopol är ett spel som handlar om den ohämmade kapitalismen, alla som har spelat spelet lite vet att det är ett sluttande plan, det är alltid så att de flesta pengarna rullar till den som har mest pengar och från den som har minst, obönhörligen. Så är reglerna. Och tyvärr är det som sagt en ganska bra bild av det samhället vi lever i idag, för politikerna har abdikerat och lämnat över makten till kapitalet, det enda de kan påverka är kosmetiska förändringar i samhället.... så länge de inte väljer att förändra spelets grundregler.

Reglerna ser ut så här:

§ 1. Det enda styrmedel som finns är pengar. (Det är i budgeten som det avgörs hur hög skatten ska vara, vad som ska beskattas, vad skatten ska satsas på, och vad den INTE ska satsas på).

§ 2. 96% av alla pengar som finns skapas ur tomma intet av bankerna (Kapitalet).

Således har de styrande inga egna pengar att förfoga över (utöver de ca 4% som består av mynt och sedlar), utan måste endera gå till samhället och begära in pengar från medborgare och företag, (Skatter) alternativt låna pengar av Kapitalägarna (Statsskuld).

Det innebär att det är den skattebörda som accepteras av medborgare och företag som sätter gränsen för vilka utgifter samhället kan ha. Blir skattebördan på medborgarna för hög så röstar de bort dig vid nästa val, blir den för hög för företagen så flyttar de utomlands.

Således finns det en ganska begränsad mängd pengar att satsa på saker som skola, vård, omsorg, infrastruktur etc. Vilket innebär att det ser ut som det gör idag, med allt sämre resultat i skolorna, lägre bemanning inom vården... etc.

Det finns egentligen enbart ett enda politiskt beslut som skulle kunna förändra detta (som jag ser det) och det är att ändra på § 2 i regelverket. Om staten återtar makten över skapandet av pengar, då skulle man kunna transferera ut pengarna i samhället genom att betala för sådant som man vill ha (t ex. en vettig, skola, vård, omsorg och infrastruktur), i grund och botten får ändå alla pengar i slutänden sitt värde genom mänskligt arbete, så varför inte skapa dem ur detta i stället för som nu ur tomma intet. Då skulle bankerna om de ville låna ut mer pengar än de inlånade pengarna få gå till staten för att låna pengar, och därmed skulle de styrande även få kontroll över finansmarknaden och  kunna förhindra t ex bostads- och andra -bubblor.

Härmed skulle de styrande även kunna förändra sådana saker som den lagstadgade arbetstiden och få bort arbetslösheten, samtidigt som man skulle kunna ge jobb åt invandrare (och därigenom underlätta integrationen och motverka rasismen) och ändå ha kvar en bibehållen lön. Idag är det kapitalet som har den verkliga makten, och kapitalet vill ha en hög arbetslöshet (och gärna invandrare och gästarbetare som accepterar låga löner) för att hålla nere lönerna, så en arbetstidsförkortning skulle inte accepteras av de verkliga makthavarna.

Av de nuvarande riksdagspartierna finns det INGET parti som är intresserade av att återta makten  från kapitalet enligt ovan (och därmed ge den åter till oss väljare). Var FI står i frågan har jag inte riktigt koll på men jag finner det troligt att de inrättar sig med de andra riksdagspartierna i denna frågan. Det enda man är intresserade av är vad som ska beskattas, hur mycket det ska beskattas, om det eventuellt ska lånas några pengar  och hur dessa futtiga pengar sedan ska fördelas.

Mig veterligen finns det bara ett enda parti, som vill återta makten från kapitalet genom en monetär omställning, och det är ENHET.

Det innebär inte att jag är överens med allt vad partiet vill men utan att återta makten från kapitalet så är vi väljare maktlösa och  demokratin är lika kosmetisk som de beslut våra folkvalda fattar.

Framför allt finns det en punkt i Enhets valplatform som jag är skeptisk till, och det är detta med basinkomst. "Partiet vill att man ska få sina pengar utan att ens behöva gå runt på spelplanen och passera 'GÅ!'" Födosök är och har alltid varit en grundläggande del av människovarandet, och jag tror att det är väldigt viktigt att känna att man är ansvarig över sitt liv och sin försörjning. Likaledes tror jag att det är viktigt att känna sig delaktig och ansvarig i vårt gemensamma samhälle t ex genom att vara med och betala för t ex skola, vård och omsorg, liksom att försörja de som av olika skäl inte kan stå för sitt eget födosök.

Däremot finner jag det djupt orättvist att de som har minst inkomst i praktiken är de som betalar mest till vårt gemensamma. Jag skulle vilja ha ett rejält höjt grundavdrag (den del av vår inkomst som vi får tjäna utan att betala skatt) motsvarande ca 15 000 - 20 000 kr/månad i dagens penningvärde. Således skulle var och en kunna göra sitt "födosök" utan att beskattas för den delen som motsvarar allas våra dagliga behov, vill man sedan tjäna mer så skulle jag föredra en rak ganska låg skatt på kanske 10 - 20 % på ALLA övriga inkomster oavsett om de kommer av arbete eller kapital. (Att tjäna pengar på kapital är för övrigt något som jag starkt ifrågasätter om det inte handlar om ren handel med varor).

Rätta mig om jag har fel

Så här i valtider så funderar jag mycket på vad vi behöver för att skapa en bättre Värld. Vem har den bästa politiken, för denna bättre Värld? M a o: "Finns det överhuvud taget något vettigt alternativ att rösta på i alla de stundande valen?

Under mitt grubblande så har jag skissat lite på vad världen skulle behöva för att vridas åt rätt håll (enligt min mening).

Låt oss börja med Pengarna. Pengar är till syvende och sist något som representerar mänskligt arbete, eller egentligen den energi som vi använder i vårt mänskliga arbete. Jo så är det om vi tänker efter! Alla pengar idag skapas genom utlåning av banker. Ja du läste rätt, det är inte länder och regeringar eller deras riksbanker som skapar pengarna längre, utan det är bankerna som skapar dem genom sin utlåning. Det finns visserligen ett litet undantag: De papperspengar och mynt som fortfarande finns i omlopp skapas fortfarande av staterna, men de utgör mindre än 10 procent av alla pengar som flödar i samhället. Huvudparten av pengarna skapas av bankerna ur tomma intet när någon tar ett lån.

Låt oss säga att jag lånar 20 000 kr idag, (då skapas det alltså 20 000 kr ur tomma intet) då måste jag betala tillbaka dem. Och hur får jag tag på 20 000 kr? Jo genom att jobba ca en månad. Visserligen kan jag ju alternativt sälja något i stället, men detta något kommer i så fall att betalas med andra pengar som någon annan i slutänden har arbetat för att få ihop.

Då har vi fastslagit 2 saker om pengar:
1) Pengar skapas av banker ur tomma intet.
2) Pengar representerar energin i mänskligt arbete.

Och nu kommer vi till hur detta hör ihop med min beslutsångest i valtider.

Valen handlar om att välja hur vårt samhälle ska se ut och fungera. Jag skulle vilja ha vissa saker av vårt samhälle. Först och främst vill jag att samhället ska tillhandahålla vård och omsorg åt våra barn, sjuka och gamla. Jag vill att samhället ska utbilda våra barn. Det samhälle som jag vill ha ska också så långt det är möjligt vara självförsörjande och oberoende. Dessutom vill jag att samhället ska skapa lagar om hur vi behandlar varandra, våra medvarelser på Jorden, Jorden självt, samt upprätthåller dessa lagar.

Detta är nog i stort vad jag vill ha av samhället.

Men vi vet alla hur det är med de första punkterna på min önskelista.... Vård, omsorg och skola haltar för "Vi har inte råd" med bättre. Likaså håller svensk matproduktion på att dö ut eftersom våra regler om arbetskraft, miljö, och djurskydd gör produktionen dyrare än i andra länder. Det samma gäller nästan all annan produktion vi har i landet, den outsourcas till länder där det är billigare att producera. Vi har alltså "inte råd" att bli självförsörjande och oberoende. Följden av detta är att vi inte kan skapa några vettiga regler som skyddar arbetarna, djuren och miljön. Eller jo det kan vi, men vad hjälper det när allt produceras under andra regler någon annan stans.

WHAT IF!

Då har jag tänkt lite....

Vad skulle hända om staten (vi) återtog rätten att skapa pengar, och använda dem för att finansiera det samhälle vi önskar oss? Men, invänder kanske någon, var det inte ungefär så tyskarna gjorde under mellankrigstiden med galopperande inflation som följd? Man kan inte skapa pengar ur intet för det leder till inflation. Fast vänta nu här, har vi inte nyss konstaterat att det är just det som bankerna gör idag, och varför leder då inte det till inflation? Tekniken bakom och vad skillnaden är som gör att det inte blir inflation trots bristande täckning vet jag inte något om, måhända handlar det om förtroende för valutan. Men så vitt jag kan se så finns det ingen skillnad på om staten i stället för bankerna skapar pengar ur intet, i detta fallet skulle det dessutom vara så att statens pengar skulle ha en täckning i form av redan utfört arbete i samhällets tjänst.

Rent praktiskt så skulle varje kommun och landsting kunna få en månatlig summa pengar av staten (låt oss kalla det för Lön för att skilja dem från de nuvarande kronorna), relaterat till befolkning. En summa som helt enkelt skulle finansiera månadens arbete inom omsorg, vård och skola, samt inköp av lokalt, regionalt eller nationellt producerade produkter så som skolmat, energi, etc. som kommunen behöver.

Vad skulle hända? Någon som vet något hinder mot att genomföra denna idé? Diskussion önskas.

Jag skulle kunna gissa att den internationella finansvärlden skulle rata vår valuta liksom de gjorde med rubeln som sovjet skapade, men behöver vi den internationella storfinansen?, har den överhuvudtaget något annat syfte och funktion än att suga ut världen och dess befolkning?

Som följd av detta så skulle vi kanske inte kunna köpa den senaste I-phonen, men då undrar jag behöver vi verkligen ständiga uppdateringar av ny teknologi? och kan vi inte i stor utsträckning själva skapa den teknologi vi vill ha (det var inte många år sedan Ericsson var ett av de världsledande företagen i branchen )?

Vad skulle hända om vi lät Kronan finnas kvar oförändrad, skapad av bankerna, vid sidan av den nya statliga valutan (Lönen) och Euron. Alla 3 som gångbara valutor som fungerar i varje sammanhang, skulle det underlätta handeln med omvärlden, eller skulle även Kronan smittas av dåligt förtroende?

Vad skulle hända med sysselsättningen i landet om vi plötsligt hade råd med den personal som vi behöver inom vård, omsorg, skola och om lantbrukets lönsamhet plötsligt ökade? Kanske, skulle vi inte ha så många arbetslösa kvar då?

Men mer om sysselsättning och fördelningspolitik i kommande blogginlägg.

Som sagt diskussion om denna idé och dess följder önskas. =)

Jag är rik

Intellektuellt kan jag lätt se att jag är rik. Jag har en Fantastisk relation med en Underbar Kvinna, jag har en Trygg, vuxen son som fungerar väl socialt, jag har ett jobb som försörjer mig, jag har ett boende och mat på bordet varje dag, jag har en god hälsa. Miljoner eller kanske nästan miljarder människor på vår jord har inget av detta. Så vad har jag att klaga på! Egentligen inget!

Likväl så känner jag mig ofta inte rik för jag lever ofta på marginalerna ekonomiskt. Jag vet att rikedom inte handlar om pengar, men ändå behöver jag en ekonomisk buffert för att känna mig rik, har jag inte det så känner jag mig begränsad och ofri, eller rent av fattig.

Nog vet jag att det är min tanke som föder min känsla, och Tacksamhet för allt det som jag nämde i inledningen, och mer därtill, kan visst få mig att känna mig rik. Men när jag betalar mina räkningar och pengarna tar slut innan kostnaderna är slut, då finns det bara en sak som kan få mig att känna mig rik.

Jsg är så lyckligt lottad att jag har makt över min ekonomi, vi har nästan alltid en del kostnader som vi kan dra ner på, men oftast är det utrymmet begränsat och många kostnader är en följd av tidigare beslut som vi inta kan påverka i brådrasket. Men min stora lycka består i att jag har ett arbete där jag själv bestämmer hur mycket jag jobbar och därmed min inkomst. Jag kan välja att jobba en eller två dagar extra i månaden och se hur ekonomin går i rätt riktning månad för månad.

Då känner jag mig Rik! och kan Njuta fullt ut av alla de Rikedomar som jag besitter

Den felande länken (Jord, Arbete, Kapital del 2)

 Tidigare publicerad på Det Enkla Livet den 7 augusti 2012

För någon vecka sedan skulle jag berätta en vacker historia, men det blev en annan betydligt sorgligare historia.

Kanske var det denna historien jag ville berätta....

Tänk dig en begränsad värld i form av en by där alla yrkeskategorier finns, där finns snickare, skogshuggare, flyttkarlar, frisörer, jordbrukare, osv. Byn har tillgång till en viss areal jord, det är det kapital som Livet tillhandahåller oss alla gemensamt, ingen i byn kan äga denna jord utan den är allas (nu levande och kommande generationers) gemensamma Livskapital. Så måste det vara för man kan inte köpa något av Livet.

Livet tillhandahåller åt oss kapital i form av jord och energi i form av Livskraft som ytterst kommer från solen som driver vindar, regn och fotosyntesen, samtidigt som den värmer oss. Ingen i byn kan säga att den äger solen, det är allas gemensamma resurs, som bedriver sitt arbete med jorden, idag och i framtiden.

Jorden och  solen är inte enbart en resurs åt oss att utnyttja, det är även en resurs som vi måste ta ansvar för.

Låt oss stoppa där

"Livet tillhandahåller åt oss alla gemensamt kapital i form av jord och energi i form av Livskraft"
Men utöver detta så tillhandahåller Livet oss kunskap, kreativitet och arbetsglädje, i form av snickare, skogshuggare, flyttkarlar, frisörer, jordbrukare osv.

Vi har alltså alla gemensamt försetts med 3 resurser: Jord, Livskraft och Varandra, och allt som har sitt ursprung i dessa 3 är vår gemensamma rättighet, och vårt gemensamma ansvar. Vi har allt vad vi behöver!

I den förra berättelsen skapade byinvånarna pengar, vilket visade sig vara ett misstag. I denna berättelsen kommer de inte att göra om samma misstag.

Om vi har allt vi behöver och inga pengar fanns, vad skulle du göra då? Skulle du arbeta? Ja det tror jag att du skulle men kanske inte lika mycket och kanske inte med samma saker som nu, kanske skulle du göra flera olika saker i stället för att göra det samma från morgon till kväll år ut och år in. Troligen skulle du göra det, men du skulle arbeta för att du tyckte det var roligt och med det som du ville jobba med, kanske skulle du rentav jobba för glädjen att göra något för någon annan. Låt oss säga att du älskar att klippa hår och skapa vackra, kreativa frisyrer. Du skulle förmodligen vara väldigt duktig som frisör eftersom det var vad du älskade att göra. Förmodligen skulle de andra byborna ganska ofta komma till dig och be dig klippa dem, och du skulle med glädje göra det, kanske inte just nu, men nästa gång du ville klippa hår skulle du välkomna den granne som bett dig klippa sitt hår.

Kanske skulle du klippa väldigt mycket hår, så pass mycket så att du inte hann att odla din egen mat, fast troligen skulle du odla något bara för att du tyckte att det var kul, kanske skulle du t ex odla dill och andra kryddörter, då skulle du när sommaren kom längta efter färska potatis till din dill, och ganska säkert skulle det finnas någon annan i byn som tyckte om att odla rotsaker och odlade mer än han behövde själv. Då skulle du gå till honom och be om potatis, och han skulle med glädje ge dig potatis.

Kanske skulle du i stället vänta till lördagen då alla samlas på torget med det överflöd som deras passion (det som i dag kallas arbete) har genererat. Där skulle du ställa dig på en upphöjning för ändamålet och ropa till de andra "Finns det någon som har potatis?" och troligtvis skulle det finnas någon med extra potatis, i annat fall så skulle någon säga "Just nu har jag inga potatis med nästa vecka får du gärna.

Någon annan skulle ställa sig upp på upphöjningen och säga "Jag gick ut i skogen och fällde ett träd, som jag sedan kapade och klöv ved av, finns det någon som behöver ved så har jag det här"

En man längtade efter att ha stora fester med musik och dans, han gick fram till upphöjningen och ropade "Jag skulle vilja bjuda er alla på dans finns det någon som vill hjälpa mig att bygga till mitt hus med en stor sal där jag kan ordna dans varannan månad?" Någon skulle fråga vad han skulle ha salen till mellan danserna, ska den stå tom så tycker jag att det verkar vara ett onödigt slöseri på timmer. Kan vi inte bygga ett hus med en stor sal här vid torget så kan vi byta våra varor där när det regnar och vi kan ha våra byamöten där på vintrarna samtidigt som du kan ordna dans där varannan månad, Vi skulle också kunna använda den till skola för våra barn och annat.

Kanske skulle någon som älskade att skapa saker av metall uppfinna en ny spis som gjorde uppvärmningen av husen och matlagningen lättare, Hon skulle ställa sig på torget och bertätta om sin nya uppfinning och erbjuda sig att göra spisar till alla som ville ha.

Ibland skulle du komma till torget och be om spenat eller något annat som ingen hade, då skulle någon berätta att hon hade rödbetsblast som du kunde få att koka i stället... eller någon skulle tala om att kusinen i grannbyn odlar spenat... eller skulle någon tala om att det borta i skogsbrynet växte massor med målla som ger den godaste spenat...

Visst låter det som en bättre berättelse än den vi alla tillsammans berättar om pengar!

Läs och signera The Free World Charter! om du instämmer

Ta gärna och titta på hela denna filmen någon gång när du har tid, eller bara början just nu =))

Tillväxt

Tänk vad svårt det är att få någon att förstå något man inte vill förstå. det spelar nästan ingen roll hur tydlig och pedagogisk man är och det spelar ingen roll hur självklart det är.

Vi är lyckligt lottade, vi är födda på en planet som tillhandahåller oss allt vi behöver, under årmiljoner har den skapat en perfekt värld för oss. Om vi sår ett frö så växer det upp till en blomma som vi kan njuta av, ett träd som vi kan klättra i eller en mängd tomater som vi kan äta. Det ÄR Tillväxt!

Var kommer tomaterna ifrån? 15 tomater ryms inte i ett litet tomatfrö. I fröet finns bara "ritningen", där finns instruktionerna för hur plantan ska använda näringsämnena i jorden, vattnet och solljuset till att göra nya tomater. Så väl är vår plats i universum ordnad, vi sår ett litet frö och får 15 tomater eller fler och det kostar inget, när vi skördat och ätit tomaten så finns ändå allt materialet kvar. Visserligen har plantan använt och bortfört lite av jordens näringsämnen, den har brukat vatten och solljus. Brukat! men inte förbrukat.

Vad det handlar om är kretslopp... näringen från jorden har sedan vi ätit tomaten via ett reningsverk återförts till jorden någon annan stans, med vattnet är det likadant. Solljuset är faktiskt reell tillväxt.

Men med pengar är det annorlunda. När jag var 5-6 år så planterade jag och en kompis några småmynt, vi hade ju hört att pengar växte på banken. Vi provade även att ympa in ett mynt under barken på ett träd. Lite tvivlande var vi dock till om det verkligen var sant att pengar kunde växa, för om det var så borde ju alla ha sin egen odling, men vi tänkte att kanske var det helt enkelt så att ingen varit dum nog att prova. Det hände inget, där växte inte upp något penga-träd.

Av detta drog jag slutsatsen att pengar inte kan växa. Idag vet jag varför, pengar saknar livsenergi, de lever helt enkelt inte och kan följaktligen inte växa. Den energi som pengar representerar är egentligen vår energi som vi lånat dem. I slutänden så kommer deras energi från solen, via den mat vi äter, och det är bara nettoinstrålningen från solen som är en reell tillväxt.

Kanske borde fler vara "dumma nog" att försöka odla pengar, för praktiskt taget hela vår värld tycks tro på och dyrka ekonomisk tillväxt, som det som får världen att snurra. Men det är inte sant, det är konstlad tillväxt som inte har ett dugg med verklig tillväxt att göra. Man kan likna det vid ett vattenhjul i en strömfåra, vattnet får hjulet att snurra, ibland fortare och ibland långsammare. men eftersom vi vill att hjulet ska snurra fortare, så använder vi olja till att pumpa upp mer vatten ovanför hjulet, och mycket riktigt snurrar det fortare, men den ökade energin i vattnet betalas av ökad oljeförbrukning, så egentligen är det inte en tillväxt utan tvärt om, ju fortare hjulet snurrar desto mer olja går åt, olja som inte går att ersätta enkelt med instrålande solenergi.

Skuldsedlar

För att förstå vad skuldkrisen handlar om så måste vi förstå vad pengar är och hur de skapas.

Pengar representerar energi, det är viktigt att inse att pengar inte ÄR energi, de bara representerar energi. Att det är så blir ganska tydligt om vi försöker värma huset genom att elda med pengar, om vi använder aldrig så mycket pengar så blir det inte mycket värme vi får ut av det hela.

Däri ligger också förklaringen till skuldkrisen ytterst. pengarna som inte besitter någon egen energi måste låna sin energi från något annat, det innebär att varje sedel är en skuldsedel som ytterst motsvarar en viss mängd arbete, arbete är nämligen den enda energi som vi människor kan använda för transaktioner. Vi kan ge av vårt arbete då vi t ex hjälper någon att flytta, och vi kan ta emot arbete när vi t ex tar emot en gåva. även om gåvan är materiell så är den ytterst betald med arbete.

När man började med pengar så bestod de av mynt präglade av ädla metaller, och de lånade helt enkelt sin energi från metallens värde, senare kom man på att trycka papperspengar eftersom det var lättare att hantera, men också då lät man ädla metaller låna sin energi åt pengarna, den som gav ut sedlarna var helt enkelt tvungen att ha guld eller silver motsvarande deras värde annars så fick användarna inget förtroende för pengarna och använde dem ej. och gjorde man som i Tyskland under mellankrigstiden, började trycka mer pengar än man hade täckning för i guld eller silver så förlorade de sitt värde, man fick helt enkelt inflation.

Så här långt fungerar allt ganska bra om det inte vore för räntan, som jag återkommer till senare. Men någon gång på 1900-talet började man glömma bort vad pengar egentligen var, man började se det som att de besatt ett värde i sig, därmed så kunde också det ena landet efter det andra överge sin guldmyntfot utan att befolkningarna förlorade sitt förtroende för pengarna, så skedde t ex i Sverige 1931, fram till 1971 fanns det dock fortfarande ett bestämt förhållande till den amerikanska dollarn vars värde lånades av en guldmyntsfot. I dag har våra pengar ingen reell bas och det är numera bankerna som skapar pengar enligt normen att varje inlånad krona ger dem rätt att låna ut 20 kronor ur tomma intet! Pengar skapas idag alltså utifrån skuld, men det är egentligen inget nytt, för pengar måste alltid låna den energi de representerar någonstans ifrån.

Pengarna skulle nog kunna fungera i det långa loppet om man återgick till guldmyntsfoten som garanterade dess reella värde, och om det inte vore för RÄNTAN!

Räntan innebär att det alltid finns en brist på pengar. Om vi lånar säg 1000 kronor till 2% ränta så kommer det i samma stund som vi lämnar banken att fattas pengar eftersom räntan börjat ticka, efter ett år så kommer vi inte att vara skyldiga bara 1000 kr utan 1020 kr. Dessa 20 kr måste med nödvändighet ha skapats någonstans genom att nya pengar fått låna sin energi någonstans ifrån, oavsett var du får dina 20 kr ifrån så bygger de ursprungligen på skuld. Det krävs alltså hela tiden mer pengar i systemet, man talar om en tillväxt i ekonomin.

20 kr på ett år är inte mycket pengar men även om det bara handlar om 2% ränta så gäller räntan ALLA pengar som skapats, och de blir bara fler och fler för att kunna täcka räntan. Föreställ dig att vi lånar (skapar) våra 1000 kr år 0 med ränta på ränta så har vi år 36 en skuld på det dubbla, och det låter inte så farligt, men för varje fördubbling är det dubbelt så många pengar som måste skapas, dvs på 35 år måste lika mycket pengar som redan finns i systemet skapas, alltså låna sitt värde någonstans ifrån. Om vi nu tänker oss att 1000 kr var summan av alla pengar år 0 och att räntan alltid har varit 2% generellt i hela systemet så innebär det i år måste finnas 200 triljoner (20 nollor!) i systemet. de närmsta 35 åren måste vi alltså skapa ett lika stort mervärde. Räknar vi på det på världens befolkning så innebär det att det för varje invånare på planeten dagligen måste skapas ett mervärde på otroliga 2,2 miljoner kronor. Det är naturligtvis omöjligt och det har det varit ganska länge.

Man kan tycka att systemet skulle ha kollapsat för länge sedan, och det skulle det också ha gjort om vi inte tillfört energi från annat håll än genom vårt arbete. Svaret på den gåtan finner vi i alla de naturresurser som vi konsumerat de senaste 300 åren, inte minst handlar det om olja. Oljeproduktionen i världen har ökat konstant sedan man först började pumpa upp olja i mitten på 1800-talet, det är den främsta orsaken till att vår ekonomi har kunnat fortsätta fördubblas vart 35e år. Men runt 2004 nådde oljeproduktionen toppen, fortfarande finns det massor av olja kvar att utvinna, men det blir allt dyrare att utvinna den för varje fat vi pumpar upp och den kan alltså inte längre tillföra energi till vårt ekonomiska system i ett ökande tempo.

Hur löser vi då skuldkrisen? Ja lösningen finns inte i nya lån som Europas styrande tycks tro.Vårt ekonomiska system har helt enkelt nått vägs ände och det hjälper inte vad vi gör åt det.

Men att ett ekonomiskt system kollapsar är inte någon katastrof, och att ett destruktivt system kollapsar kan väl närmast ses som positivt.
Lösningen är mycket enkel och består i två delar:

1) Räntan avskaffas
2) Inga nya pengar skapas utan att de motsvarar tillförd energi i form av mänskligt arbete.

TADA!!!

Livet kommer förmodligen att te sig ganska annorlunda ganska snart, men det är ingen katastrof, det enda som egentligen händer är att vi måste sluta leva över våra tillgångar.

För mer lättfattlig information i ämnet gå till www.chrismartenson.com/page/crash-course-one-year-anniversary

Riktiga pengar

Pengar i sig är inget ont, det är ett mkt bra hjälpmedel för att underlätta byteshandeln. Låt oss säga att jag odlar potatis. Potatis är min valuta. Jag vill gå till Carina och klippa håret. Hennes valuta är hårklippning. Men Carina har alla potatis som hon behöver, hon ber mig komma tillbaka om en månad för då behöver hon mer potatis. Men jag vill ha mitt hår klippt nu, så jag frågar Carina om det finns ngt annat hon behöver. Jo det finns det, hon skulle behöva lite mjölk. Oki Lars-Bertil har mjölkkor. Mjölk är hans valuta. Jag går till Lars-Bertil och byter lite av mina potatis mot mjölk som jag sedan byter mot en hårklippning hos Carina. Struligt inte sant! Jag kan behöva leta länge tills jag kan byta min valuta mot en valuta som Carina behöver.

Så låt oss i stället skapa pengar med ett reellt värde. Pengar som inte kan användas för att tjäna mer pengar. Pengar som inte är beroende av tillgång och efterfrågan.

Låt oss återvända till min drömby. Där inför vi en lokal valuta som bara går att använda i byn. Låt oss kalla den för Dagar (Dgr) och Timmar (Tim). På varje Dgr går det 8 Tim. Varje bybo har rätt att växla till sig maximalt 730 Dgr Till en kurs som fastställs av rådande medeltimlön. Det är också den maximala summan som man kan växla åter till ngn annan valuta.

Nu går jag till Carina och Klipper håret, låt oss säga att det tar en timme Av hennes tid, då kostar det också en Tim av mina pengar. Carina går sedan och köper mjölk av Lars-Bertil. Den mängden mjölk hon får för sin Tim motsvarar Lars-Bertils årsproduktion delat med 365 delat med 8. (I verkligheten blir det lite mer komplicerat än så, men detta exempel syftar till att illustrera principen.) Lars-Bertil går sedan med sin Tim och köper potatis av mig motsvarande min årsproduktion delat med 365 delat med 8.

Fördelarna med en sådan valuta är att det blir totalt meningslöst att lägga pengarna på hög. Du kan spara två årslöner (en siffra gripen ur luften för att ha ngt att räkna på) lägger du mer pengar på hög så blir de värdelösa eftersom du aldrig kan omsätta dom utanför byn. I teorin så kan du visserligen samla på dig mer pengar än så, men de pengar som tas ur systemet kommer om det blir för stor andel att få hela systemet att kolapsa eftersom det då inte finns några pengar kvar i systemet.

Varje produkt i byn får ett värde fastställt som motsvarar den tid som den tar att producera. Kanske håller Eleonor en kurs. Det tar henne totalt 40 timmar att förbereda och hålla kursen, hon har själv betalt 10 Tim för att utbilda sig för kursen. Med en avskrivningstid på låt oss säga 10 kurser, och med en lokalkostnad på 5 Tim så kommer Eleonor att behöva ha in 46 Tim. Det finns 10 kursdeltagare som betalar vardera 4,6 Tim till Eleonor.

Det är fullt möjligt att tänka sig flera sådana valutor som samexisterar Man fastställer då en fast växelkurs och en maximal mängd pengar för varje valuta. Man kan då tänka sig att jag växlar till mig SKr för att köpa bananer som handlaren i sin tur har köpt för en internationell valuta. Pengarna är inte längre det som styr utan enbart ett hjälpmedel för att upprätta välstånd.

Pengar finns inte på riktigt

Pengar finns inte på riktigt, de skapades för att underlätta byteshandeln och representerade ett visst reellt värde. Så länge det fanns ett reellt värde bakom pengarna fungerade de också ganska bra. Så var det någon som kom på idén med riskvilligt kapital och det var väl bra så långt, det innebar att man t ex kunde låna pengar till utsäde och betala tillbaka när skörden kom. Allt gott och väl.

Men så var det detta med tillgång och efterfrågan, några skapade högar av kapitalet, en del skapade större högar på de andras bekostnad. Fortfarande fanns det ett reellt värde i pengarna, och när någon lade pengarna på hög så blev det brist på pengar för de andra och pengarna hade blivit ett gissel. 

När du gick till den som hade den stora högen för att låna pengar till utsädet begärde han (för det var nästan alltid en han) att få dubbelt så mkt tillbaka till hösten, och han ville ha betalt i pengar, det dög inte med potatis. Så vad göra? Du var tvungen att sälja lite av dina potatis till ngn med pengar för att kunna betala tillbaka din skuld. De flesta hade ju inga pengar eftersom de låg i den stora högen, och de som trots allt hade pengar var inte intresserade av att köpa dina potatis, de hade så mkt potatis som de behövde. Den enda du kunde sälja potatisen till var mannen med den stora högen, eftersom han också var den som sålde utsäde köpte han gärna dina potatis. Men det var han som bestämde priset, han klarade sig bra utan dina potatis men du var tvungen att skaffa pengar till din skuld. I bästa fall betalade han så pass mkt för dina potatis så att du kunde betala skulden men du fick inte potatis kvar så det räckte till nästa års utsäde. Så till våren måste du åter låna till utsädet. Marknadsekonomin var född och pengarna hade blivit ett sätt att flytta kapitalet från de som inget hade mer än sin arbetskraft till de som ägde kapital.

Men vad är då kapital? I grunden är det naturresurser. Det kan vara mark, arbetskraft eller mineraler. För att citera Cheif Seatle "Hur kan någon äga marken? Hur kan någon göra anspråk på en del av vår gemensamma Moder som sin?" Jorden finns för oss alla att bruka och leva av inte att förbruka, missbruka och äga. Gör vi så så finns det ingen brist, i varje fall fanns det inte det innan vi människor hade fördärvat livsbetingelserna på stora delar av vår planet, i jorden, vattnet och själva luften som vi andas.

Men om det inte fanns någon brist varför då lägga kapitalet i högar? Det hela började när vi blev jordbrukare och bofasta, plötsligt så kunde vi försörja större familjer genom att tämja marken. Utsugningen hade börjat, och fortfarande var allt gott och väl. Men när familjerna blev större behövdes också större skördar och mer mark. Det gick att ordna, man bröt ny mark i skogen. Förstörde hela ekosystem i balans och ersatte dom med monokulturer som utarmade marken. Det fanns inte längre ngn skog som kunde hålla kvar vattnet och jorden och skördarna blev sämre. Mer mark röjdes och utarmades. Ur överflödet hade det uppkommit brist, genom människans vållande.

Hur kunde då detta gå till? Jo människan hade glömt att hon var en del av Livet och att vi är ömsesidigt beroende av varje annan del av Livet. Vi hade skilt oss från allt annat levande inklusive själva Jorden som vi bebor. Det har t o m gått så långt att många människor idag är engagerade i utforskandet av rymden, man letar på allvar efter en annan plats där vi kan leva vidare när vi för gott har gjort denna planeten obeboelig för människor. Enorma resurser läggs på detta i stället för att använda de resurserna för att 1) Sluta utarma Jorden och 2) Återställa balansen. Människorna tycks ha glömt bort att vi är en del av den här planeten precis som allt annat här. det enda som kan rädda oss är att vi återfår den insikten. Att vi alla är Ett, alla är lika viktiga delar i det som vi kallar Livet. Först då kommer vi att börja värna om det Liv som vi delar med Allt annat på Jorden.

Nu kom jag långt från Pengarna som från början var ämnet. Men faktum är att pengar idag är själva manifestationen på människans åtskillnad från  Livet. Pengar idag finns inte på riktigt, inte på ngt vis. De saknar reellt värde de har inte ens värdet av pappret som de är gjorda av, för den stora mängden pengar idag finns inte fysiskt, de existerar bara som digitala siffror på bankernas servrar runt om i världen.

Men trots pengarnas icke-existens så är det pengar som styr allt i världen idag. Vi har inte råd med bra barnomsorg, bra skolgång, bra sjukvård, bra åldringsvård eller invandring för det kostar för mkt pengar. Våra ickeexisterande pengar har alltså blivit det som minskar vårt välstånd, genom att vara den enda måttstocken på välstånd. 

Är inte bra barnomsorg, bra skolgång, bra sjukvård, bra åldringsvård eller att ta hand om de människor i världen som av olika anledningar förlorat sina livsbetingelser där de bor reellt välstånd så säg!