Texten jag pratar om är "FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna"
I den första artikeln står det så här:"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."
Likväl är det praktiskt taget fullständigt accepterat i de flesta av världens länder att värdera människor olika med pengar!
Vem är värd mest, VDn på storföretaget eller den "enkla arbetaren på golvet", Läkaren, Undersköterskan, Läraren, Politikern, Sotaren, Lastbilschaufören, Lantbrukaren eller vem som helst?
När jag i min ungdom arbetade på en plastindustri, gjordes det en stor satsning på lönelyft för säljarna, de ansågs viktigt att vi hade en bra säljarkår i företaget och därför skulle de ha en högre lön än
t ex produktionspersonalen. Vad VDn tjänade i förhållande till de andra på företaget behöver jag inte ens nämna.
Men vad skulle säljarna sälja om inte produktionspersonalen producerade plastdetaljer, och om de på monteringen inte satte ihop dem? Hur skulle vi kunna producera något om inte verkstadspersonalen såg till att maskinerna fungerade? Hur skulle montörerna kunna sätta ihop sakerna om inte lagerpersonalen såg till att hålla ordning på bitarna så att de fick fram dem i rätt tid? Hur skulle vi och maskinerna kunna arbeta om inte lokalvårdarna såg till att det var rent i lokalerna, eller om inte Kökspersonalen serverade oss mat? Och vad skulle VDn göra om något av detta falllerade?
Sanningen är ju att varje kugge i maskineriet var lika viktig, varje anställd på företaget var helt beroende av varje annan anställd för att kunna uppfylla sin uppgift i det långa loppet. Likväl värderades vi olika!
Och så ser det fortfarande ut praktiskt taget överallt, människor värderas olika med pengars hjälp, trots att vi alla är lika viktiga.
Många invänder "jamen vi har olika ansvar och olika lång utbildning". Ja det är sant vi har olika ansvarsområde, men likväl är vårt ansvar för vår del i stort sett lika stort. Kanske kunde produktionspersonalen lämna sitt jobb när den gick hem efter 8 timmar, medan VDn tog med sig sitt jobb dygnet runt, men det det blir ändå bara en skillnad i ansvarsvolym på 1:3, inte ens VDns dygn har mer än 24 timmar och det är alltså inte rimligt att hen har väsentligt mer än 3 gånger så hög lön som någon annan i företaget.
Vad utbildningen beträffade så var det företaget som lärde upp oss eller skickade oss på kurser för att lära vårt jobb, så ingen av oss hade investerat mer egen tid eller pengar på vår utbildning.
Ser vi på sammhället i stort så är det lika dant där, vi är alla beroende av varandra och varje kugge är lika viktig. Måhända produceras det massor av saker som vi egentligen inte behöver eller som t o m är direkt skadliga för samhället och mänskligheten som helhet, med det är i så fall för att vi anser oss behöva dem. Likväl värderas t ex Lantarbetare, Skolpersonal och Undersköterskor väldigt lågt trots att de definitivt har en viktig uppgift att fylla.
Och vad utbildningen beträffar så står det i samma av nästan alla accepterade dokuments Artikel 26:1 "Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga."
Utbildning är en investering för samhället och borde bekostas av samhället liksom min forna arbetsplats bekostade min och övriga anstäldas utbildning, därför att den var en viktig investering för företaget.
Borde det inte vara dax att världen lever upp till "FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna"? och inför en minimilön för varje medborgare samt en maximilön som inte är oproportionerligt större! Borde det inte vara dax att världen investerar i kostnadsfri utbildning för de kuggar som den behöver! Borde det inte vara dax att vi värderar alla människor lika!
Jag är medveten om att det idag inte finns någon politisk acceptans för detta, men ett första steg som borde kunna vinna politisk majoritet är att kraftigt höja grundavdraget till en nivå som gör det möjligt för alla att leva på en inkomst som täcker basbehoven (säg ca 200 000 kr/år) utan beskattning (ett slags minimilön). Samtidigt beskattas inkomster upp till ca 5 ggr detta belopp (säg 1 miljon kr/år) med en låg rak skatt på ca 10%, vilket gör det möjligt för de som vill arbeta mer, eller ta ett dygnet-runt-ansvar att göra detta med en låg beskattning. För inkomster därutöver höjs skatten rejält till en rak skatt på mellan 50 och 70% (en slags maximilön).
Samtidigt införs fri betald högre utbildning till de uppgifter som anses väsentliga för samhället, och kraftig beskattning för kapitalinkomster (främst på bostadsmarknaden men även i övrigt) vilket skulle utgöra ett "ränte-/vinst-tak" Boendet uptar idag en oskäligt stor del av våra levnadskostnader men är samtidigt ofta omotiverat lyxigt och stort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar