Kärleksparet

Kärleksparet står för föreningen av motpolerna , det manliga och det kvinnliga, det hårda och det mjuka, det snabba och det långsamma, det kalla och det varma, det andliga och det fysiska.....

Vi har allt inom oss både det manliga och det kvinnliga, först när vi kan bejaka båda dessa sidor blir vi hela, först då behöver vi inte en partner för att bli Hela och då blir vi paradoxalt nog redo för en väl fungerande Kärleksrelation, det yttre speglar det inre och när vi har mött partnern inom, kan också partnern i det yttre komma in i vårt Liv.
Det är inte meningen att mannen ska sluta vara man, och kvinnan sluta vara kvinna, utan mera som pricken i Yin och Yang. Den vita pricken i Yang är lika vit som Yin och vice versa, men de är mindre. Kvinnligheten i mannen har samma kvalitet som kvinnligheten i kvinnan, det är bara mängden av den som är olika.

Baksidan av Kärleksparet talar om en obalans, kanske förnekar vi den motsatta sidan inom oss.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Skuggan (av Zitassa)

Text och bild lånad av Zitassa

Alla har vi vår skugga som följer oss alltid, hur lång skuggan är beror på var vi står och var ljuset befinner sig, vi kan stå i skuggan av ett hus då vi faktiskt inte kan se vår egen, eller om man vill då existerar den inte, ser oss lite som i skuggan av ett hus då vi beskyddas av någon från oss själva, där vi inte behöver tänka själva eller följer en guru eller vad som helst i dennes skugga.

Men vi behöver vår egen skugga och inte någon annans, jag tror att om vi inte erkänner våra skuggsidor så går vi miste om en stor del av oss, visst det är bekvämt att slippa se alla våra sidor, gömma oss från ljuset och skuggan, men gåvan är att se den, acceptera den och du ser och accepterar hela dig.

Vi har alla bra och dåliga sidor men det är upp till oss att agera utifrån vår uppfattning och inte genom en annan persons tankar.

Vem vi är och hur vi tänker, är vem vi är och hur vi utvecklats.

Jag tror inte att det finns någon som inte har skuggsidor, men vi gör alltid vårt bästa att gömma dem eller förtränga dem, bäst kan vi se dem i människor vi möter, det vi gillar hos andra gillar vi hos oss och vad vi tycker mindre om hos andra är det vi inte har accepterat hos oss själva.

Jag har ofta blivit frågad - varför så svart och vitt 

Jag ser oftast saker som svart eller vitt men det har hjälpt mig framåt, att då behöver jag ta tag i saken, beslutet, tanken, vardagen.

en balans i svart och vitt är enligt mina tankar styrkan i att kunna säga ja och nej, istället för njaaa, kanske, vet inte .....

Styrka föder mod och mod föder styrka.
 

[Zitassa]

Hel (Av Sanna Nova Emilia)

Dikt och bild av Sanna Nova Emilia

I gryningens skumma ljus med slutna ögon

söker jag din hand och finner den

Håller den

Omsluter den

Omsluts av den

Vi flätar våra händer

En hand med tio fingrar

Hel i sin ensamhet

Hel i sin tvåsamhet

Oslagbar i sin naturliga självklarhet

I morgonljusets nyblivna tillvaro

I sömnens ofrånkomliga frånvaro

Låter jag mig fyllas av din uppenbara närvaro

Jag är hel med mig

Hel utan dig

Hel tillsammans med dig

Hel i min ensamhet

Hel i vår tvåsamhet

Oslagbar i vår gemensamhet...

[Sanna Nova Emilia]

Vägar korsas av en anledning (av Kalle Johansson)

Text och bild lånad av Kalle Johansson

 

Det bästa med att hålla av någon är att jag känner mej

som en ”hel” människa. Mitt behov av den personen,

den känsla av att ”jag är en del av dig, du är en del av mig”

som två människor delar, den gör dem oumbärliga för varandra.

Och den känslan är relativt ny för mej, det gäller alla relationer,

kärleksförhållanden har jag inte kommit så långt i men jag har

inte bråttom, det händer när det är dags för det.

.

Men relationer till andra medpassagerare i livet, kända

som okända, när våra vägar korsas och det bara känns

i hela kroppen att "den människan betyder något för mej".

Och idag känner jag så till de flesta jag möter, för jag har den

inställningen att alla våra vägar korsas av någon anledning.

Jag behöver inte fatta det på en gång idag, utan jag vet att

jag kommer att få reda på det under tidens gång. OM...

.

OM jag inte avfärdar alla som idioter, som inte håller med mej,

tycker som jag och alltid ger mej rätt. Det krävde jag i det

aktiva missbruket och kriminalliteten, och de som inte stämde

in på "min" (skeva) bild, tog jag bort ur mitt liv. Och som resultat

av det fick jag inte reda på vilken anledningen var att vi träffats.

.

Idag har jag tålamod och tolerans till andra, tillsammans med

en nyfikenhet vad mina möten med andra kommer att ge mej

och dom. Och de som jag irriterar mej mest på idag lyssnar

jag MEST på och lägger lite extra energi på för att ta reda på

anledningen. För det är dom som jag kommer att lära mej

mest av, för de har oftast träffat en punkt i mej som jag

behöver bearbeta eller få bort och min irritation kommer

ifrån att jag troligtvis ser en likhet i dom undermedvetet,

en likhet som jag inte tycker om hos mej själv och därför

projicerar min irritation på dom eller ilska. Eller jag utagerar

inte den längre, utan iritatioen stannar vid en tanke innan

jag kommer på vem det jag egentligen är irriterad på.

.

Så därför älskar jag den här känslan av samhörighet.

Att jag kan älska min omgivning, utan krav. Och samtidigt inte

vara så blåögd att jag eller den blir skadad. För ibland är det

meningen bara att korsa våra vägar och sen gå vidare åt

varsitt håll. Men jag kan gå åt mitt håll idag utan att försöka

nedvärdera den andra eller få den att se "sämre" ut än mej.

Vad skulle det ge mej? ingenting mer än att jag behöver be

om förlåtelse till den.

.

Det enda livets möten begär av mej är att jag ska

älska andra så som jag vill bli älskad, eller i alla fall bemött,

och det gäller ALLA, det fungerar inte att välja ut dom jag

själv vill. För jag vill ju inte tex att den som jag går skilda vägar ifrån

ska snacka skit om mej, och med all sannolikhet så vill inte den

att jag gör det om den.

.

Om jag har svårt för att hålla av en viss person, så gör jag så

helt enkelt som så att jag bestämmer mej för att inte göra

honom eller henne illa. Om alla kunde låta bli att göra någon

annan illa bra under en enda dag, skulle livet bli annorlunda

för många. Vi skulle få en helt ny syn på tillvaron. Det tror

jag i alla fall. Och jag vet att det kanske är en omöjlighet,

men eftersom jag tror på det kan jag agera så, och vad vet

jag? Någon annan kanske oxå börjar göra det och sen.....

.

Ju mer jag tycker om andra, några andra, på något vis,

desto mer kommer jag att kunna tycka om alla andra.

Kärleken gör mej lätt till sinnes och lättar livets bördor.

Vardagens tristess kan förbytas i ett lyckoskimmer

när kärleken bor i mitt hjärta. Kärleken uppfyller mej,

och ju mer jag skänker bort, desto mer har jag kvar.

Och får tillbaka... Det kommer jag inte ifrån...

.

Var och en är oss knutna till varandra, och till alla andra.

På ett eller annat sätt. Alla är vi oumbärliga för helheten.

Den vore ofullkomlig utan mej.... och dej...

.

När jag träffar någon av mina vänner, eller en främling idag ska jag

vara tacksam för vad han eller hon har att ge mig.
[Kalle Johansson]

Drömmens land (av Camilla Åhlfors)

En dikt av Camilla Åhlfors

När pennan vilar i min hand,

flyr jag in i drömmens land.

Dit reser jag för att bli HEL,

i mötet med min tvillingsjäl.

Tillsammans är vi yin och yang...

kompletta utan någon rang.

Hon ger min Ande av sitt ljus

och tar mitt mörker till sitt hus.

Jag är månen, hon min sol...

som ber mig om att vara cool.

För i våran kärleksdans...

råder det perfekt balans!

Ja, när pennan vilar i min hand,

flyr jag in i drömmens land...

För i den värld jag lever i

så fylls mitt liv av grubbleri.

Jag är inte någon stor poet...

och det finns inget, som jag säkert vet

Men jag skriver som ett inre tvång,

när natten min, känns alltför lång...

[Camilla Åhlfors]

Vi är Jag

Jag Älskar tankar som får mig att känna att jag är Ett med Allt för det gör mig Hel att tänka dom tankarna.

Vi har nog alla delar som vi tycker bättre och sämre om hos oss själva, bitar som vi Älskar och bitar som vi inte vill Acceptera som en del av oss.

Vi möter alla människor som vi Älskar och andra som vi inte vill ha i vårt Liv.
 
Men tänk om Vi Alla Är Ett, om Alla vi möter Är samma Jag. Tänk om vi Är Allt som finns. Samma Liv. Samma Själ. Samma Gudom. Samma Jag.

Ju fler sidor av oss själva vi Accepterar och Älskar desto Hel-are blir vi. Det är Hel-ande att Acceptera Alla våra delar.

Ju fler av de vi möter vi Accepterar och Älskar desto Hel-are blir vi. Det är Hel-ande att Acceptera Alla vi möter.

Allt vi möter är delar av oss själva. Vi är Alla ett mikrokosmos av vårt makrokosmos. Tillsammans Är vi Hel-iga.

Vi är "same, same, but same!"

Vi Är Livet.
Vi Är Själen
Vi Är Gudomen
Vi Är Jag

Vi Är Hel-iga

I see You - I see Me
 

One!

En HEL relation

Tidigare publicerat på Facebook den 2/10-10 och på Svarta-tavlan Sommaren 2009

Först när vi är hela själva kan vi ha en hel relation


För att kunna älska någon måste vi först och främst älska oss själva, det går inte att hitta sin saknade hälft utom oss, allt finns innom oss, vi är hela. Först när vi funnit helheten innom oss kan vi finna den helheten i ngn annan.


Ofta är vi som halva cirklar, som C, som går omkring och söker den andra halvan, ett annat C, så vi åter kan bli hela cirklar, ett O. Vi tror oss finna denna saknade halva och bildar tillsammans detta O, men ganska snart upptäcker vi att vi är ett O med två huvuden, två viljor, ett Ö. Vi börjar kämpa om herraväldet om vår gemensamma helhet, och striden är i gång. Vissa "dubbla halvor" hittar sätt att lägga ner striden, trygga vägar där de gemensamt kan gå utan att klampa in på farliga områden, men på bekostnad av livet, stigen blir allt smalare, och faktiskt tvingas de så småningom att hoppa på ett ben för att inte trampa ut i gungflyna. Andra åter spricker åter i tu som de halvor de är.


Vi behöver hela den andra halvan innom. När vi gjort det så kan vi mötas som två O, som ringarna på ett bröllopskort som glider in i och utur varandra.