Det finns mycket feltänk och bristande insikt om hur odling fungerar i debatten.
Jag är definitivt motståndare till rovdriften av både djur och odlingslandskap. Men det är inte mängden boskap som är problemet utan sättet som vi föder upp och behandlar dem. Jag är också helt överens med att andelen animalisk föda i vårt näringsintag är för stor.
Men...
Tack vare djuren så går det att bedriva ett jordbruk i balans utan att importera något utifrån.
En aspekt som ofta eller alltid (jag har aldrig sett den) tycks saknas i debatten, är den gödning som krävs för att odla vegetabilierna.
Utan boskap så kommer vi inte att ha vegetabilier att äta eftersom dessa kräver gödning. Någon invänder att vi kan använda konstgödsel för att odla våra vegetabilier. Men detta är åter igen ett feltänk, produktionen av konstgödsel kräver stora mängder av både energi och begränsade fosila resurser. Dessutom släpper denna produktion ut stora mängder växthusgaser (främst koldioxid).
Om vi inte äter boskap så kommer de så småningom enbart att göda den mark som de själva betar, eftersom det finns i stort sett en balans där. En koenhet (ko med kalv) behöver ca 77% av näringen på den mark som den själv gödslar.... då återstår ca 23% av marken att odla vegetabilier för människoföda (Uppgifter från en gemensam forskning om alternativa odlingsformer, från SLU i Ulltuna och Biodynamikerna i Järna 1979).
Det kan ju tyckas vara en ok andel, men om vi inte slaktar av djuren så kommer de att kräva större och större betningsbar mark för sin egen överlevnad. Och så småningom kommer det inte finnas några resurser över åt oss människor.
1911 gick djuren på skogsbeten, våtängar och annan svårodlad mark, man tog även hö och löv från sådana marker för att föda djuren på vintern, och i gengäld fick man gödsel till sina odlingar av spannmål, rotsaker och grönsaker både till foder och egen föda.
Det är inte antalet djur som är problemet, det är inte heller köttätandet i sig. Problemet är hur vi föder upp våra djur och mängden kött vi äter.
I ett balanserat jordbruk är köttet en nödvändig biprodukt som måste nyttjas och inte syftet.
En Tailandsresa under en livstid kan möjligen ingå i en hållbar framtid, men knappast en om året.
Självkänsla tror jag är det viktigaste av allt för vårt välmående och för att vi ska kunna fungera väl socialt.
När vi tittar oss omkring både innom och utom, i det lilla och i det stora så är det dålig självkänsla som sabbar våra relationer alltifrån relationen med oss själva till relationen mellan nationer.
Utan en bra självkänsla behöver vi ständigt tävla med varandra, hävda oss och på olika sätt få bekräftelse utifrån. Vi går in i ständiga dramer och konflikter och blir helt beroende av hur omvärden agerar mot oss. Vi dömmer varandra och inte minst oss själva.
Hur får man då en bra självkänsla? Det är ju ingenting som vi kan få utifrån utan måste byggas upp innifrån.
Idag har jag en bra självkänsla, men det har inte alltid varit så. Det fanns en tid då hela mitt liv präglades av ständigt bekräftelsebehov, en känsla av att aldrig vara bra nog. Som barn hade jag upplevelsen att jag inte dög som jag var, allt som räknades och som gav mig värde var prestationer av olika slag. Jag jämförde mig alltid med andra och det fanns alltid någon som var bättre. Vid andra tillfällen så upplevde jag mig tvärtom som lite bättre än alla andra i min omgivning, vilket så klart snart motbevisades.
Eftersom jag alltid har varit intresserad av djur och natur så fann jag min självkänsla där. Jag har sett hur intrikat allt i naturen samspelar, hur alla delar påverkar varandra och hur varje del är lika nödvändig. I naturen finns ingen som är bättre eller sämre, varje organism har sin plats och sin funktion att fylla.
I naturen är ALLT RÄTT! Varje individ är Viktig och Värdefull därför att "Skaparen" (Vad du än väljer att kalla alltings upphov) har gett dem en viktig uppgift som födslorätt. Alla är en Viktig kugge i maskineriet och saknas någon så märks det i hela Väven...
Visst kan jag ogilla t ex myggen och bromsarna som älskar att äta av mig, men människans misstag visar att också de är Viktiga: Uppfinnaren av DDT fick Nobelpriset i medicin då det begav sig, man trodde att man funnit en väg att utrota malarian genom att bekämpa malaria-myggen, men ganska snart upptäkte man att det var inte bara malarian som påverkades, giftet spred sig i näringskedjan och mängder av fåglar förgiftades också. Ett annat sådant misstag som visar på hur hela livsväven hänger ihop är när Engelsmännen för att ha något att jaga införde kaniner i Australien. Kaninerna förökade sig explosionsartat för de hade ingen naturlig fiende i landet, någon kom på idén att införa rävar för att hålla tillbaka kaninerna, men det visade sig att man försökt att bota pesten med kolera, rävarna åt nämligen inte bara kaniner utan även kängurus som snabbt minskade i antal....
Också vi är en del av naturen, en del av Skapelsen och som exemplen ovan visar så hur Allt hänger ihop och samspelar i Skapelsen, Vi kanske inte kan se vår uppgift, men vi kan vara säkra på att Vi liksom alla andra levande individer har en Viktig Uppgift i väven.
Ingenstans i naturen finner jag någon organism som är fel eller saknar värde. Hur kan jag tro att jag är så annorlunda och speciell att just jag skulle sakna Värde!
Vi är Alla Viktiga och Värdefulla! Det är vår födslorätt!
Vi bär hem vår mjölk från affären
Men när såg vi en ko sist?
När kände vi den varma kodoften?
Vi äter våra grönsaker
Men när stack vi fingrarna i jorden sist?
När kände vi doften av jord?
Vi åker från plats till plats i bil eller buss
Men när gick vi sist för att komma någonstans?
När kände vi marken under fötterna?
Vi ser filmer från världens alla vildmarker
Men när såg vi en äng sist?
När kramade vi ett träd?
Vi köper grillbrickor och chorizo
Men när såg vi en gris sist?
När kände vi fårets ull mellan våra fingrar?
Vi går på Coffe House och köper esspresso
Men när plockade vi vårt örtte sist?
När kände den fina smaken av klöverblomste?
Vi har ständigt människor runt oss
Men när satt vi tillsammans och såg solen gå ner sist?
När kramade vi varandra?
Vi stänger TVn och datorn och mediterar
Men när hörde vi fåglarnas kvitter och vindens sus?
När hörde vi tystnaden?
Vi lever våra liv var och en på sitt sätt
Men när har vi kontakt med Livet?
När känner vi Livet i oss?
