Gemensamvaro - Gemenskapa

Att vara en Human Being är lätt, att bara Vara i det som Är, Följa flödet, det som kommer till oss...

Men är det inte en del av människovarandet att också Drömma, att skapa en riktning och ett mål, Drömma och förverkliga våra Drömmar? Att vara en Human Doer?

Jag vet inte men för mig blir livet tomt utan en riktning, för mig innebär bara Vara att jag aldrig någonsin möter mina rädslor.

Tiden finns inte egentligen, och Förväntningar Begränsar och skapar Besvikelse. Men likväl så finns det Längtan och Drömmar.

Människovarandet, Tiden och Drömmarna må vara en Illusion som egentligen inte är verklig, men likväl är det i denna kontexten vi befinner oss, likväl är Illusionen nödvändig för att vi/Gudomen ska kunna uppleva det som är Verkligt.

Att Gemensamvara är Underbart, dela vår tid med varandra, vara Nära och Närvarande tillsammans Här och Nu, men frågan är om det leder oss Närmare varandra. Vi kan inte glömma oss själva vad som är viktigt för oss var och en, inte åsidosätta oss själva, för då blir Gemensamvaron en uppoffring.

Båda har vi våra Drömmar våra Längtor som på intet sätt får försummas för då blir det en uppoffring.

Båda måste vi så våra frön och se dem växa upp, vi kan hjälpas åt att vattna och vårda varandras frön i Gemensamvaro, vi kan skörda varandras drömmar tillsammans. I Närvaro och Härvaro, Här och Nu.

Men vi behöver också Gemenskapa, Drömma tillsammans. Så våra Gemensamma frön och se dem växa upp samtidigt som vi växer samman utan att bli ofria och begränsade.

Utan Gemensamma Drömmar kommer vi aldrig att ta oss förbi de rädslor som vi bär och som hindrar oss från total Gemensamvaro.

Ett val

Allt är ett val,
jag har Alltid
Förmågan att välja.
Jag kan välja
Att flyta med floden,
Utan att välja.
Oavsett vart floden leder
Så är den full med stenar,
Blockeringar, stora stenar
Som jag valt att lägga i dess väg
Leda om dess lopp
Förbi
Mina rädslor,
Mina gamla sår,
Min smärta.
Men den vänder alltid åter
Åter till huvudfåran

Lusten är en bra illustration
Den är som en flod som flödar
Som hela tiden vill vidare
Vill mer och mer
Tills den slutligen störtar ner i havet
Till orgasmen
Och stillnar.

Om jag inte väljer att stanna upp
Sätter ner fötterna mitt i Lusten
Och stå mitt i den
Utan att låta den föra mig vidare.
Hur mycket Lust uthärdar jag
Hur länge kan jag stå där
Utan att släppa taget
Och flyta med
Utan att kliva upp på stranden
Bort från Lusten.

Det är hela tiden ett val
Som jag kan välja att välja
Eller att inte välja

Likaså med Kärleken
Dess flod leder mig
Till den totala nakenheten
Den totala öppenheten
Gentemot en annan människa
Sakta ringlar den sig fram
Tills vi står där nakna
Bröst mot bröst
Med ett vidöppet Hjärta
Utan värn.

Två men ändå ett
Självständiga
Men ändå behövande.
Gemenskapande
För att vi väljer det

Men jag har lagt många stenar på vägen.
Som leder floden
Ur sitt lopp
Bort från Närheten
Bort från Gemenskapen
Bort från Sårbarheten

Jag har ett val
Alltid ett val
Som jag kan välja
Eller inte välja
Jag kan välja att låta floden leda mig
På den väg
Som jag har valt åt den
Med lagom lite närhet
Lagom lite gemenskap
Lagom lite sårbarhet

Eller jag kan sätta ner fötterna
Stanna kvar mitt i floden
Hur mycket Närhet uthärdar jag
Hur mycket Gemenskap uthärdar jag
Hur mycket Sårbarhet uthärdar jag

Vi har alltid ett val
Som vi kan välja
Eller inte välja

Vi kan välja att Tillsammans
Lyfta bort stenarna
Som vi lagt i flodens väg
En efter en
Baxar vi undan stenarna
Stödjer varandra
På vår Gemensamma väg
Mot större Närhet
Större Gemenskap
Större Sårbarhet
Öppnare Hjärta

Vi kan välja att Gemenskapa
Ett Vi
För att vi väljer det.

Eller vi kan välja
Att följa med flödet
Förbi alla stenarna
Längre och längre
Ifrån Varandra
Ifrån Närhet
Gemenskap 
Sårbarhet

Men floden strävar Alltid
Tillbaka till huvudfåran...

Karisma (9 bägare)

Karisma kommer från grekiskan och betyder egentligen "nåd", här handlar det alltså snarare om "instrålning" än den gängse tolkningen "utstrålning", fast egentligen handlar det om att låta Livets gåvor flöda igenom oss utan motstånd. Kortet säger oss att Livets gåvor kan förväntas komma vår väg i större mått än vanligt, i vilken form det vet vi inte men vi kan vara förvissade att vi kommer att få precis vad vi behöver.

Vi uppmanas att öppna oss för Livets överflöd utan att för den skull hålla kvar det, det ska flöda fritt. Lättast öppnar vi oss för Livets gåvor genom att fokusera på tacksamhet. Skriv en lista som svarar på frågan "Vad är du tacksam för idag?" stort som smått utan värdering. Allt är gåvor och Hela Livet är till för oss.

Baksidan av Karisma varnar oss för att bromsa Livets flöde genom oss endera genom att inte ta emot, eller genom att hålla fast Livets gåvor.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Överflöd (8 mynt)

Överflöd är själva essensen av Livet, Livet flödar över, Livet är energi som flödar.

Överflöd handlar också om oändlighet, den liggande 8an, möbius band, ett oändligt flöde

Att vara i "Flow" är det samma som att Leva, att låta livet flöda igenom oss utan motstånd. Allt vi behöver (inte nödvändigtvis allt vi vill ha) kommer till oss om vi är öppna för flödet. Att vara öppna innebär inte bara att ta emot det som kommer till oss, vi måste även släppa ut det som flödar genom oss, vara genomsläppliga, annars bromsar vi flödet och motstånd uppstår.

8 mynt talar därför om genomsläpplighet och acceptans, att låta Allt flöda igenom oss utan motstånd.

Baksidan av 8 mynt är ofta just detta att "vilja ha" när vi vill ha något dämmer vi upp och försöker styra flödet, vi tror att vi vet vad vi behöver och brister i Tillit till Livet.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

BägarPrinsen

Bägarprinsen pratar om att Leva Livet, Här och Nu! Han låter Känslorna flöda igenom sig och tar dagen som den kommer. Han är trevlig att umgås med och Älskar alla. Tillsammans med honom får man sällan en tråkig stund, även om han har nästan lika nära till gråt som till skratt. Han säger åt oss att inte vara så stela och stängda, Livet är till för att Levas! Livet är till för att Kännas! Livet är till för att Upplevas! Han bekymrar sig inte för morgondagen, och även om pengar flödar ut lika snabbt som de kommer in, så ordnar det sig alltid, så varför bekymra sig?

Baksidan av BägarPrinsen, handlar om flyktiga känslor och om att ta alltför lätt på livet och andra människor. Kanske är han en relationsmissbrukare, som snabbt flammar upp, men som lika snabbt glömmer dig för någon annan. Kanske glömmer han bort att livet har en annan sida, en vardag, som visserligen kan vara fylld av glädje, men som kanske ändå kräver ett visst mått av anpassning för att fungera.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Spirituell

För mig betyder Spirituell att vara "in Spirit", i Anden. "Vi är inte fysiska varelser med en andlig upplevelse, Vi är Andliga varelser med en fysisk upplevelse"

Vår Ande är det som upprätthåller vårt fysiska jag, Vår Ande är en holografisk del av Alltet, varje del innehåller Allt! Att vara i kontakt med Anden är det samma som att vara i Flow, att vara sann mot sig själv och följa den "högre" sanningen. I grunden är Alltet som vi är en del av Livsenergin som flödar genom Allt. Denna Livsenergi visar sig för oss på de sätt som vi personligen kan uppleva den, en del ser den som änglar eller avlidna släktingar, andra låter den tala till sig genom djuren eller naturväsen osv... men för mig är det samma Livsenergi som manifesterar sig på olika vis i våra sinnen.

Mitt andliga intresse består i att hitta min egen sanning, att utvecklas till att vara sannare och sannare mot "Den Jag Är" och att Älska och acceptera mig själv 100% För mig går personlig utveckling och Andlighet hand i hand båda syftar till att hitta tillbaka till vårt Sanna Jag, tillbaka "In Spirit"

Det har egentligen ingenting med Spiritualism, Medier, eller någon annan religiös inriktning att göra, men alla olika religioner kan vara en väg att hitta "Hem", fast lika ofta försvårar de vår vandring till oss Själva.

Fullbordan (4 stavar)

När något är färdigt så är det färdigt, då är det dags att släppa det och gå vidare. Men inte förrän det är Fullbordat.

En ek växer tills den är färdig, den stannar inte i växten på halva vägen, men den fortsätter inte heller att växa när den nått sin fulla höjd.

En byggmästare bygger huset tills det är färdigt, han lämnar inte det förrän varje bräda, varje takpanna är på plats, men han fortsätter inte heller att bygga ännu en våning sedan huset är Fullbordat.

Då går han vidare till nästa hus och ger det sin energi. Det färdiga huset står kvar, men det får inte längre hans energi. Eken står kvar men den växer inte längre. De har nått sin fulla potential, de är Fullbordade.

4 stavar uppmanar oss att ta Allt i Livet till sin högsta potential, till Fullbordan, men kortet manar oss också att gå vidare när något är färdigt.

Ofta är vi rädda för Fullbordan, när vi når vår högsta potential har vi inget att "skylla på" då måste vi ta ansvar för den vi är och vad vi gör fullt ut. Det är som att ställa ut en tavla till allmän beskådan, utan något skydd mot omvärldens domar. Det finns inget att lägga till och inget att dra ifrån, för nu är det färdigt oavsett vad omvärlden tycker om det.

Vi kan inte heller längre säga "Jag ska bara..." , vi måste släppa det gamla och gå vidare till nästa "projekt" annars förhindrar vi utvecklingen och bromsar Livets flöde.

Vi har gjort vårt bästa, mer kan vi aldrig göra, men inte heller mindre. Det är Fullbordat, och nu får vi ta ansvar för konsekvenserna.

Baksidan av Fullbordan varnar oss för att inte våga ta det sista steget, att inte våga hänga ut något i ljuset till allmän beskådan, eller att hålla kvar något som är färdigt och bromsa Livets flöde. I grunden handlar det om bristande Tillit, till vår förmåga, till vårt värde, till Livets flöde.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Höstdagjämning

Idag är det höstdagjämning, balans råder mellan natt och dag som just idag är lika långa. För mig är solstånden ett bra tillfälle att se över mitt Liv och var jag befinner mig just nu.

Höstdagjämningen handlar om balans. Råder det balans mellan ljus och mörker? mellan himmel och jord, andligt och materiellt... ? Balans handlar om Livets rytm och om andningen. Just nu har jag återigen problem med min andning, med en sönderhostad hals. Varför? Brister balansen mellan in och utandning i mitt liv?

Höstdagjämningen handlar också om skörd, om att ta emot livets överflöd, och skördar det gör jag, jag befinner mig i ett Underbart flöde där det bästa kommer till mig. Jag har en Underbar Kärlek som nyss kommit in i mitt Liv, i form av en fantastiskt Vacker människa. En Kärlek så fylld av Glädje, Frihet och Kravlöshet som jag aldrig förr har upplevt. Samtidigt har en dröm börjat nå sitt uppfyllande i mitt Liv, drömmen om det enkla oberoende Livet börjar ta form. Ett enkelt hus har på ett helt magiskt sätt blivit mitt och bara mitt, ingen bank äger merparten av det.

Trots friheten och kravlösheten tar dessa två Kärlekar upp och styr det mesta av mitt liv. Jag Längtar att vara i den flödande Kärleken som jag delar med en annan människa, att ta in den men också ge ut den. Jag Längtar att skapa vidare i mitt enkla boende. Dessa båda Kärlekar vill jag ge min tid, mitt engagemang, och min uppmärksamhet. men huset bygger sig inte själv, även om jag äger det så behöver jag resurser för att skapa mitt enkla Liv i det, resurser som jag i stor utsträckning måste skaffa genom att jobba ihop pengar till dem.

Stort fokus läggs på det materiella och på det känslomässiga, men det andliga får mindre utrymme. Där jag går med fötterna nerkörda i myllan och Hjärtat fyllt av Glädje och Kärlek behöver jag väga upp detta med att ge himlen och det andliga mer uppmärksamhet. Jag behöver konekta mig med Alltet och påminna mig om att jag är en del av Alltet. Föra ner Himlen i Hjärtat och Jorden.

Dags att fira höstdagjämningen med en utesittning.

Översteprästen

Översteprästen representerar den manliga aspekten av Gudomen, av Skapelsen, Han står för Den Store Anden, för idén bakom Alltet, för Planen. Han är den som får energin att flöda genom Skapelsen samtidigt som han är energin som flödar dvs. själva Livskraften.

Översteprästen är den Andliga aspekten av oss själva och Livet, det vi kan kalla vår Själ, vår Ande, eller Den stora "Jag Är". Han talar till oss om att sluta kämpa och i stället underkasta oss Livets Flöde. Allt är precis som det ska vara, Allt vi Upplever är en Gåva. Naturligtvis har vi vårt fria val alltid, men det enda alternativet vi har till att följa flödet är att göra motstånd mot det, med den stress, smärta och kamp som det innebär. Detta är också vad Översteprästens baksida varnar oss för, att kämpa emot Livet.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Flödar genom mitt NU

Jag vill inte ändra på mig, jag vill inte skapa min verklighet.

Jag är perfekt precis som jag är! Allt är perfekt precis som det är!

Jag har lagt ner åtskilliga år på att förändras, gått kurser, läst böcker. Massor med tid och pengar har jag lagt på personlig utveckling. Jag har försökt åtgärda delar av mig själv som jag inte varit nöjd med, försökt förändra mitt tänk, skapat min verklighet.

Det räcker nu! Jag är bra precis som jag är! Livet är bra precis som det är!

Det betyder inte att jag inte kommer att förändras. Det betyder inte att jag inte kommer att utvecklas. Det betyder inte att jag inte kommer att skapa min verklighet.

Vi förändras hela tiden, vi utvecklas hela tiden, vi skapar vår verklighet hela tiden.

Men jag behöver inte jaga förändringen, den kommer tids nog.
Men jag behöver inte skapa min verklighet, den skapar sig själv.

Jag vill bara en sak idag. Jag vill bara acceptera mig själv och verkligheten precis som den är.

Jag vet inte varifrån jag kommer, vart jag ska eller varför jag är här i detta Livet. Men jag vet att jag befinner mig precis där jag ska vara just nu.

Jag vet inte vilka upplevelser jag behöver i Livet. Men jag vet att Livet är precis det Liv som jag behöver uppleva just nu.

Jag är perfekt precis som jag är  just nu!
Livet är perfekt som det är just nu!

Jag är perfekt precis som jag ska vara imorgon!
Livet är perfekt som det är imorgon!

Det enda jag ämnar göra är att följa min längtan genom livet, och betrakta mig själv och Livet passera genom mitt Nu. Se vem jag är just nu, se vem jag är imorgon. Se hur Livet ser ut idag, se hur det ser ut imorgon.

Jag ser mig själv Älska, Jag ser mig själv styras av rädslor, Jag ser mig själv skapa ett Liv fyllt av Glädje och Skratt, Jag ser mig själv skapa ett Liv fyllt med bekymmer. Jag ser mig själv Förändras!

Jag öppnar mina armar och Välkomnar varje NU! Jag öppnar mitt Hjärta och välkomnar varje NU! Jag öppnar mig för min Längtan i varje NU!

Nuet flödar igenom mig!

Skrivandets vila (Av Sofia Elenäs)

 Dikt lånad av Sofia Elenäs

Skrivandet är en vila i tanken.

I skrivandet når jag djupare.

Jag kommunicerar med mitt innersta.

Är öppen för orden som kommer till mig

när hjärtat står på vid gavel

för Kärleken.

[Sofia Elenäs]

Förödelse (10 svärd)

När något rasar omkring oss utan att det finns något vi kan göra åt det, och utan vår förskyllan, då kan det kännas som att allt är emot oss, men det betyder bara att en cykel har nått sitt slut. Allting har en början, en uppgång, en höjdpunkt, en nedgång och ett slut. Det är en av de fundamentala processerna i själva Livet. Det gamla måste raseras och brytas ner för att lämna plats åt det nya. Liksom en växt växer upp, mognar, vissnar och dör, för att sedan lämna plats för nya växter, så måste ibland också ett arbete, ett projekt eller en relation nå sitt slut. Oavsett hur vacker blomman var så tjänar det inget till att vi försöker bevara den, det blir ändå aldrig samma blomma om vi torkar den, eftersom Livet har lämnat den. Och oavsett hur bra ett arbete eller en relation en gång var så blir det ändå aldrig det samma om vi försöker hålla fast vid det sedan dess tid är ute och Livet har lämnat det. Hur smärtsamt det än kan vara när förödelsen inträder i någon del av vårt liv så är vår enda uppgift att känna igen den och släppa taget, för att lämna plats åt det nya som ska gro.

Baksidan av förödelsen inträder när vi kämpar emot Livets flöde och vägrar att acceptera att Livet måste ha sin gång. När vi försöker hålla fast eller blåsa liv i något gammalt som redan har tjänat ut, då kämpar vi emot Livet, och resultatet blir aldrig lika bra som det en gång var, det enda vi åstadkommer är att vi bromsar Livets flöde genom att inte lämna plats för det nya. Det kan också vara så att vi ger upp för lätt, att vi inte är beredda att satsa för att ta ett "projekt" ett steg längre.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Givmildhet (3 bägare)

Givmildhet är att öppna sig för flödet som strömmar igenom oss, det innebär att vi öppnar oss för vår inre längtan att ge oss själva till världen. Att vara den vi ÄR och uttrycka oss själva i världen, genom inspiration, medkänsla, kärlek likväl som genom gåvor givna från hjärtat. Det enda vi i grund och botten äger är oss själva, vårt Själv, allt annat är energi som strömmar igenom oss. Lika viktigt som inflödet är, är utflödet, vi behöver båda annars stoppar vi upp flödet och energin slutar strömma. Lika viktigt som givandet är, är att vi kan ta emot, annars stoppar vi flödet.

Baksidan av Givmildhet är Förväntningar, vi tror att vi kan bestämma vad som ska strömma in i vårt Liv, då har vi stoppat flödet. Om vi inte kan ta emot eller om vi ger av skuld, "plikt" eller för att få, då har vi stoppat energiflödet, då brister vi i Tillit till att Livet faktiskt ger oss allt vi behöver. Om vi ger för att kontrollera varandra, om givandet är en uppoffring, då är det inget sant givande utan ett försök att fylla på den damm som vi avskurit från flödet.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Generositet (6 mynt)

Att ge är att få för vi kan inte ge bort något som vi inte har. När vi är generösa så flödar energin genom oss och Allt kommer till oss. Men vi kan inte ge för att få, en sann gåva förväntar sig inte något i gengäld, inte ens att bli emottagen.

Att ta emot är också att ge, även då öppnar vi oss för flödet och energin strömmar igenom oss.

Egentligen kan vi inte "Äga" något mer än oss själva, vårt Själv. Allt annat är enbart Livet som flödar igenom oss. Att vara generös är att ge oss själva, att hålla fram oss själva fullständigt vidöppet i varje möte med Livet flödande genom oss.

Baksidan av generositeten är att "ge" för att få och att tillmäta oss själva för stor betydelse, att tro att det är vi själva som är gåvan och inte Livet som strömmar igenom oss. Då stoppar vi upp flödet.

Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!

Öva att segla på Livets hav

"Ett skepp är tryggast när det ligger i hamn, men det är inte vad ett skepp är byggt för."
Ur Pilgimsresan av Paulo Coelho

Visst kan vi ha vår båt i hamnen och bara ta ut den när det blåser mild bris och solen skiner. Det blir behagligt och bekvämt, men kommer vi att uppleva extas? kommer vi att känna oss maximalt levande? Och vad händer om det plötsligt blåser upp till storm, klarar vi att ta oss i land då eller går vi under? Kan vi lära oss att segla om vi aldrig prövar friska vindar?

Kanske tryggast att stanna på land! Kanske bäst så! Men Lever vi då? Får vi uppleva Glädjen och Friden? Får vi Uppleva något överhuvud taget?

När känner vi oss mest Levande? När Upplever vi Livet mest? Vad är det som får oss att Känna oss Levande?

Jo våra Känslor!

Ett litet barn Vet detta. De är i sina Känslor hela tiden, ena stunden sitter de och gråter i vårt knä, ledsna för att en leksak gått sönder, i nästa stund har de glömt den trasiga leksaken och springer skrattande ikring och leker med en annan leksak. Barnen är Levande hela tiden.

Jag tror att vi alla sedan vi var barn har fått lära oss att stänga av våra Känslor bit för bit, en efter en. Sakta men säkert drar vi båten upp på land. Bit för bit. Sakta men säkert slutar vi Leva. Bit för bit. Vi pallar upp båten och bjuder några vänner på middag i sommarkvällen i båten fast på land, tryggt och behagligt, alldeles Fantastiskt LAGOM! Men TRÅKIGT!

Tänk om det fanns knappar för alla olika känslor, så vi kunde slå av och på, uppleva bara de känslor som vi är trygga med. Stänga av Ilskan, Sorgen, Besvikelsen.... och slå på Glädjen, Kärleken, Lusten... Men så funkar det ju inte, stänger vi av en Känsla så stänger vi av alla, Behagligt känslolösa, men grått och trist!

Kan vi vara riktigt glada om vi inte kan vara ledsna? Kan vi vara riktigt lugna om vi inte kan uppleva oron? Kan vi segla i kvällsbrisen om vi inte behärskar att segla i stormen?

Jag tror vi behöver återerövra barnet i oss, vi behöver träna oss att vara i våra Känslor. Vi behöver träna oss att segla på våra känslors hav i alla väder. Vi behöver träna oss att Vara Levande!

Hur mycket Rädsla kan vi Uppleva utan att fly?
Hur mycket Glädje kan vi Uppleva  utan att känna oss tramsiga?
Hur mycket Sorg kan vi Uppleva utan att stänga av?
Hur mycket Besvikelse kan vi Uppleva utan att sluta Drömma?
Hur mycket Frid kan vi Uppleva utan att bli rastlösa?
Hur mycket Kåthet kan vi Uppleva utan att få orgasm?
...
Hur mycket Liv kan vi Uppleva utan att sjunka ner i en behaglig soffa och förmå ingenting, inte ens njuta av den sköna soffan mot vår kropp?

Känslorna är Livet som strömmar genom oss, hur långt kan vi segla på dem utan att drunkna i dem eller snabbt fly upp på land?

Hur mycket vågar vi Älska utan att säga "Det räcker nu!", "Hit men inte längre!"? Varför inte Älska fullt ut? Och om det brister, om vi blir ledsna och besvikna, So what! Det är också Livet, bara en annan Upplevelse, bara en plötslig storm på vårt still hav, en storm som hjälper oss at våga Älska ännu mer!

Livet strömmar

Tankarna strömmar genom mig
Likt energin strömmar genom Alltet
Tankarna är energin som strömmar

När jag håller fast dom
Väcker de känslor i mig

När jag låter dem strömma
Upplever jag flödet
Genom mig

Vissa tankar föder sorg
Andra föder glädje, oro, ilska
I mig

Jag väljer själv
Vilka tankar jag håller fast
Eller om jag vill stanna i Friden

Tankarna på dig
Föder Glädje
Och Kärlek

Jag håller fast dem

To fall in and out of Love

Tidigare publicerat den 20/10-10 på Sigges radioteater

Tack Alla, för era fina och inspirerande kommentarer! ♥

Här om dagen när jag bloggade om Kärlek som tar slut fick jag detta fina av Nilla:

"..På engelska säger man "to fall in love" att falla in i kärleken...vilket underbart uttrycket jag tycker att det är!

För det är så som det är. Precis när man minst anar så trillar man dit. När kärleksrelationen sedan tar slut säger engelsmännen "to fall out of love", falla ur kärleken... Ergo, kärleken ÄR alltid, den omsluter oss från alla sidor, en evig kraft. Det är VI som antingen faller i eller ur kärlekstillståndet..."

Den senare delen "to fallout of love" var ny för mig.

Precis så är det verkligen, och inte bara när vi pratar om förälskelse och relationer. Som jag ser det så är kärlek allt som ÄR, Kärleken är synonymt med det Gudomliga, med vårt högre jag. När vi släpper taget, släpper kontrollen och faller in i Kärleken, vi ger oss själva åt Kärleken och den tjänar oss med Gudomlig inspiration, vi blir förbundna, med Alltet och kan plocka visdomen och kreativiteten ur det stora flödet.

När vi sedan förlorar kontakten med flödet av en eller annan anledning, faller ut ur Kärleken igen, då har vi bara vår egen begränsade fysiska person att försöka gräva visdom ur, men där finns ingen visdom, bara i bästa fall kunskap. Då finns det inget som tjänar oss, vi får slita förtvivlat för varje brödsmula som vi förvärvar. Och hur vi än planerar och räknar ut, så blir det aldrig riktigt bra ändå. För vi har fallit ut ur Kärleken.

Så hur faller vi tillbaka in i Kärleken när vi fallit ut ur den? Hur hittar vi tillbaka till inspirationen och flödet? Till oss själva? Där finns det kanske lika mångas sätt som det finns människor. För mig funkar det att andas, ta några djupa, långsamma andetag. Naturen och skogen är alltid bra, jag brukar försöka börja varje dag med en lugn stund utomhus i gryningen, känna att jag är ett med naturen. Att krama ett träd, som ett barn kramar sin mamma, med näsan mot barken, är bland det bästa som finns. Meditation, förstås, jag brukar göra små inre resor, föreställande mig att jag är en fågel.

Också min favorit: ett halvt fokus, allt som vi kan göra med en hand. Ngt som kräver så pass mkt fokus så att du inte kan tänka aktivt, men inte mer än att tankarna kan tänka sig själv. När jag går med röjsågen i skogen är ett sådant tillfälle då många blogginlägg föds ur Kärleken som jag lätt faller in i då.

Säkert har du din egen favoritmetod att falla in i Kärleken, annars är naturen, alla former av naturligt vatten och levande eld, heta tips.