Vänskap den renaste formen av Kärlek (av Camilla Åhlfors)

 Text och bild lånad av Camilla Åhlfors

Vänskap (som jag ser den...) är den absolut Högsta och renaste formen av Kärlek ♥ Vad säger ni...?

Den uppriktiga Kärlek och känsla av samhörighet som vänner hyser inför varandra kan inte i något avseende vara dominerande, uteslutande eller kontrollerad. Bara när Kärleken är omfattande kommer man att veta vad den är.

För när Vänskapen är uteslutande för EN ENDA MÄNNISKA, begränsar man den så mycket att den förr eller senare dör.

Man förstör helt enkelt dess gränslöshet när man försöker placera hela himlen i ett litet utrymme som inte kan rymma den...

Visst ska man älska, älska av liv och lust, men Vänskapen liksom den Kärlek den rymmer ska inte bara vara en relation utan ett tillstånd!
Och närhelst man älskar någon så älskar man genom denna människa alltet. När man älskar en människa PÅ RIKTIGT, upptäcker man plötsligt att man vaknar upp en morgon och älskar ALLA människor som helt plötsligt har blivit ens vänner. För denna person som man älskar är bara en representant för alla som har existerat i världen, som existerar i världen och som kommer att existera i världen. Denna människa (som man älskar så innerligt) är alltså bara en "dörr" till resten av mänskligheten och människan är inte bara en människa utan också en varelse. Så helt plötsligt har man börjat att älska alla varelser!

Ja, vänskap (som jag ser den) är absolut den Högsta och renaste formen av Kärlek... För om man en gång fått uppleva den, förvånas man över sin egen kärleksenergi som plötsligt börjar utlösas för allting. Ägandekärlek liksom den ägandevänskap den rymmer, är aldrig sann. Den är så pytteliten att den kväver sig själv och sist men inte minst... så kväver den den andre också. Och så har det varit fram tills NU - Kärleken liksom vänskapen har aldrig varit omfattande. Men det KAN DEN BLI OCH VARA! Man kan älska hela Världen ♥

[Camilla Åhlfors]

Vad Kärlek Är (Av Camilla Åhlfors)

Dikt av Camilla Åhlfors

Du frågar mig vad kärlek är,

och kräver svaret nu och här.

Jag lägger handen på ditt bröst

och ber dig höra hjärtats röst…

Vad ska jag höra? undrar du

och väntar dig ett svar just nu.

Du frågar mig, men lyssnar ej,

på det som jag vill säga dig.

Från mitt hjärta flödar det…

… av tårar som du ej kan se.

Men om du såg dem nu och här

så visste du… vad kärlek är!

[Camilla Åhlfors]

Vi lever i en uppvaknande tid... (av Camilla Åhlfors)

 Texten lånad av Camilla Åhlfors

Vi lever i en uppvaknande tid där fler och fler kommer till insikt om att det vi upplever som begränsningar i våra liv, prövningarna och smärtorna vi känner, liksom det vi känner och det vi känner med (våra kroppar), bara är en illusion. Det finns alltså ingenting att vara rädd för och ingenting som kan skada oss eftersom allt som existerar är ett enda JAG, där alla våra individuella ”jag”, (ytterligare en illusion) har skapats av det ENDA JAGET för att det ska kunna uppleva alla upplevelser, egenskaper, känslor och tankar som finns att uppleva.

Ja ja… Detta har JAG (observatören och medvetandet) i den illusoriska kroppen Camilla vetat om i många år, men ändå vill ”hon” så länge hon finns kvar här på jorden eller rättare sagt illusionen jorden då det inte heller finns några ”platser” som här eller där… bara få tillåta sig själv att känna glädje, lycka, olycka, sorg, ångest, bitterhet, förtvivlan, oro, nedstämdhet, upprymdhet, frid, kaos, panik, ilska, likgiltighet, frustration, skuldkänslor, skam, kärlek och rädsla. Hur skulle JAGET kunna förneka alla de känslor som utgör redskapet för vår upplevelse av livet!? Och livet är varken bra eller dåligt, positivt eller negativt, rättvist eller orättvist.

Livet bara är. Och livet i sin tur är ett redskap för vår upplevelse av dem vi har kommit hit för att vara. Tänkandet till skillnad från känslorna är konstgjort. För tänkandet är det alltid OM och aldrig på riktigt. Det är ju inte tankarna på vinet som har förmågan att berusa utan vinet i sig. JAGET kan fortsätta att tänka på vinet men det är bara genom att dricka det som berusningen uppstår… och drickandet sker med känslan. Det som gör känslorna och livet så besvärligt är vår envishet att bedöma vår upplevelse som bra eller dålig. Förnekar vi sorgen, förnekar vi glädjen. Förnekar vi mörkret, förnekar vi ljuset. Det är motsatserna som gör varandra möjliga. Vilket innebär att vägen till frid och harmoni inte går genom att frånsäga oss disharmoni, utan genom att tillåta och acceptera kaoset.

Nej, illusionen Camilla är i detta NU trött på att inte få tillåtelse att ge uttryck för några sinnliga behov alls, då även sådana är en begränsande illusion som behöver ses över och arbeta bort… Men JAG har istället bestämt mig för att gå mer in i min kropp och göra mina sinnen mer levande. Illusionen som går under namnet Camilla tänker använda den resterande delen av livet (ännu en illusion) till att SE mer kärleksfullt, HÖRA mer kärleksfullt, SMAKA mer kärleksfullt, LUKTA mer kärleksfullt och framför allt… BERÖRA mer kärleksfullt… Bara på det viset kan jag upptäcka att den överskottsenergi som hela tiden har funnits i mitt illusoriska huvud, har spridit sig ned i hela min kropp som hittills varit blockerad, stängd och frusen. Intellektet och huvudet är mycket diktatoriskt eftersom det tar nästan 80 procent av vår energi och lämnar bara 20 procent kvar till den resterande kroppen.

Kroppen Camilla har helt klart fått lida av detta och nu visar sig symtomen i såväl blodcirkulationen och blodtrycket (hjärtat), huden (baschakrat), sköldkörteln (halschakrat) Allt bottnar i en längtan efter tillit till det egna Jaget och till universum samt ha förmågan att integrera det medvetna med det undermedvetna. För OM vi inte tillåter oss själva att njuta av tillvaron här på jorden med hjälp av alla de sinnen vi tilldelades vid vår födelse, hur ska vi kunna göra det efter vår död…?

[Camilla Åhlfors]

Vissa ångrar inget (Av Camilla Åhlfors)

Dikt av Camilla Åhlfors

Vissa ångrar inget medan andra ångrar allt,

i mitt inre stormar det och blåser kallt.

Där råder nordanvindar och vågor väller fram

av minnen som i åratal har dolts p.g.a. skam.

För i min inre värd, där är jag en soldat

med tungan som mitt svärd och rädslan som min mat.

I mitt inre varvas jordskreden med krig...

där många har fått offras på min vandringsstig.

Men om man aldrig erkänner sitt mörkers makt,

som en del av sig, då blir man ej intakt.

Syftet med vår födelse är väl att växa...?

Så att älska sitt mörker är en levnadsläxa.

Det finns kurser för alla med olika test

som visar vårt behov av att lära oss mest.

Då själens önskan är att vara i balans,

får vi här på jorden, alltid mera än en chans.

En chans att ändra riktning, färdsätt eller mål,

för att ta examen och kunna fylla våra hål.

Nej, vissa ångrar inget medan andra ångrar allt.

I mitt inre ångrar jag skammen framförallt.

[Camilla Åhlfors]

Drömmens land (av Camilla Åhlfors)

En dikt av Camilla Åhlfors

När pennan vilar i min hand,

flyr jag in i drömmens land.

Dit reser jag för att bli HEL,

i mötet med min tvillingsjäl.

Tillsammans är vi yin och yang...

kompletta utan någon rang.

Hon ger min Ande av sitt ljus

och tar mitt mörker till sitt hus.

Jag är månen, hon min sol...

som ber mig om att vara cool.

För i våran kärleksdans...

råder det perfekt balans!

Ja, när pennan vilar i min hand,

flyr jag in i drömmens land...

För i den värld jag lever i

så fylls mitt liv av grubbleri.

Jag är inte någon stor poet...

och det finns inget, som jag säkert vet

Men jag skriver som ett inre tvång,

när natten min, känns alltför lång...

[Camilla Åhlfors]

SANNINGEN (av Camilla Åhlfors)

 En Underbar "Sanning" av Camilla Åhlfors

I medvetandet vilar den...
Den skatt som kallas "sanningen".

Alltid har den fått förklarats
ifrågasatts eller försvarats.

Men säg mig vem som kan bedöma
vad som är sant i själens gömma?.

Min "sanning" den är bara min
och skiljer därför sig från din.

Men den ändrar skepnad varje dag
då den utvecklas, precis som jag.

Med allt vi tänker, skapar vi
den verklighet vi lever i.

Så vi lever ej i samma värld
då vi irrar runt på livets färd.

Vad som är "sant" i detta nu
det ändrar form som jag och du.

Så lev din "sanning", Vännen min...
För den är din och bara din!

[Camilla Åhlfors]

Jag är enhet (av Camilla Åhlfors)

Läs Camilla Åhlfors Underbara dikt!

Jag är din syster, jag är din mor.
Jag är din fader liksom din bror.
Jag är din dotter, jag är din son.
Jag är den tanke du föddes från.

Jag är din himmel, jag är din jord
och dina handlingar samt ditt ord.
Jag är ditt mörker, jag är ditt ljus
och alla toner liksom allt brus.

Jag är din glädje, jag är din sorg
din största frihet och trygga borg.
Jag är din känsla och inre röst,
den som älskar och ger dig tröst.

Jag är din spegel och bästa vän,
din högsta sanning och kärleken.
Jag är din älskare och din brud
och i mitt inre, en del av Gud.

[Camilla Åhlfors]