Ekonomi, Politik, Andlighet och Grekland

Ibland skriver jag om ekonomisk politik här i bloggen. Någon undrar kanske vad dessa ämnen har i denna bloggen att göra. Kanske har en del lagt märke till att jag taggar även dessa inlägg med "Andlighet", varför det?

Andlighet är för mig "Det vi Tror om Livet och Döden". Politik är samhällets  Tro om Livet och döden uttryckt som styrelseform och lagstiftning. Vårt Finansiella system är ett uttryck för den rådande Politiken, samhällets rådande Tro.

Ta detta som händer i Grekland. (Jag ska rakt inte påstå att jag är särskilt insatt men lite hör jag ju på radion). De åtstramningar som sker där i dag bygger på trosatser som t ex "Den enes bröd den andres död", Darvinismens "De starkares överlevnad" och dyrkan av mammon. Man inför lägre minimilöner, vilket innebär att de som redan har det svårast ska betala Greklands skuldkris genom att få det ändå sämre. Man kräver att Grekland privatiserar en mängd olika verksamheter, vilket innebär att man realiserar sitt kapital och därmed gör sig av med potentiella inkomster, med mera lån som följd. Jag väntar bara på att få höra att någon av de mest populära semesteröarna har sålts till Kina, vad händer då? Jo Grekland går miste om alla de intäkter som turismen på denna ö genererar. Vad som sker i dag är att de "starka" trampar ändå hårdare på den "svagare" Grekland, och pressar ut det sista av livskraften ur landet. Kvar kommer det att bli ett förslavat land utan självstyre som genererar inkomster till de som redan har mer än de behöver, grekerna kommer att bli billig arbetskraft som turnerar runt i Europa för att mot dålig betalning utföra de arbeten som ingen annan vill göra. Inte konstigt att grekerna protesterar!

Om man hade en Tro på "Allas lika Värde", så skulle åtgärdspaketen se betydligt annorlunda ut. Det första man skulle göra vore att göra alla Greklands skulder räntefria, räntan är pengar (energi) som inte finns, som skapas ur intet, ingen skulle förlora på detta, det enda som skulle hända skulle vara att storfinanserna inte kunde tillskansa sig mera pengar (energi) ur tomma intet på grekernas bekostnad. Om man måste sänka minimilönerna så skulle man samtidigt införa maximilöner för att låta även de som inte finns i samhällets botten vara med att betala för krisen, (Om inget annat så skulle det göra trovärdigheten enormt mycket bättre och grekernas vilja att bidra och betala skatt skulle förbättras betydligt.). Om man Tror på "Allas lika Värde" skulle man också ändra skatteskalan, man skulle införa ett grundavdrag som innebar att ingen behövde betala skatt förrän man först tillgodosett sina dagliga grundbehov så som mat och bostad (översatt i svenska förhållanden så skulle det kanske innebära ett grundavdrag på minst 100 000 kr/år. Dvs för de pengar som vi behöver till mat, bostad och andra dagligvaror, sådant som alla behöver, skulle vi inte behöva betala skatt). För inkomster därutöver är det rimligt att tänka sig att alla betalar procentuellt sett lika mycket för varje intjänad krona, utan en massa skattetekniska kryphål som de mest bemedlade kan smita genom, (vilket skulle slå hål på argumentet (mot progressiv skatt), att det måste löna sig att tjäna pengar).

Nog är politik och ekonomi Andlighet!

Skuldsedlar

För att förstå vad skuldkrisen handlar om så måste vi förstå vad pengar är och hur de skapas.

Pengar representerar energi, det är viktigt att inse att pengar inte ÄR energi, de bara representerar energi. Att det är så blir ganska tydligt om vi försöker värma huset genom att elda med pengar, om vi använder aldrig så mycket pengar så blir det inte mycket värme vi får ut av det hela.

Däri ligger också förklaringen till skuldkrisen ytterst. pengarna som inte besitter någon egen energi måste låna sin energi från något annat, det innebär att varje sedel är en skuldsedel som ytterst motsvarar en viss mängd arbete, arbete är nämligen den enda energi som vi människor kan använda för transaktioner. Vi kan ge av vårt arbete då vi t ex hjälper någon att flytta, och vi kan ta emot arbete när vi t ex tar emot en gåva. även om gåvan är materiell så är den ytterst betald med arbete.

När man började med pengar så bestod de av mynt präglade av ädla metaller, och de lånade helt enkelt sin energi från metallens värde, senare kom man på att trycka papperspengar eftersom det var lättare att hantera, men också då lät man ädla metaller låna sin energi åt pengarna, den som gav ut sedlarna var helt enkelt tvungen att ha guld eller silver motsvarande deras värde annars så fick användarna inget förtroende för pengarna och använde dem ej. och gjorde man som i Tyskland under mellankrigstiden, började trycka mer pengar än man hade täckning för i guld eller silver så förlorade de sitt värde, man fick helt enkelt inflation.

Så här långt fungerar allt ganska bra om det inte vore för räntan, som jag återkommer till senare. Men någon gång på 1900-talet började man glömma bort vad pengar egentligen var, man började se det som att de besatt ett värde i sig, därmed så kunde också det ena landet efter det andra överge sin guldmyntfot utan att befolkningarna förlorade sitt förtroende för pengarna, så skedde t ex i Sverige 1931, fram till 1971 fanns det dock fortfarande ett bestämt förhållande till den amerikanska dollarn vars värde lånades av en guldmyntsfot. I dag har våra pengar ingen reell bas och det är numera bankerna som skapar pengar enligt normen att varje inlånad krona ger dem rätt att låna ut 20 kronor ur tomma intet! Pengar skapas idag alltså utifrån skuld, men det är egentligen inget nytt, för pengar måste alltid låna den energi de representerar någonstans ifrån.

Pengarna skulle nog kunna fungera i det långa loppet om man återgick till guldmyntsfoten som garanterade dess reella värde, och om det inte vore för RÄNTAN!

Räntan innebär att det alltid finns en brist på pengar. Om vi lånar säg 1000 kronor till 2% ränta så kommer det i samma stund som vi lämnar banken att fattas pengar eftersom räntan börjat ticka, efter ett år så kommer vi inte att vara skyldiga bara 1000 kr utan 1020 kr. Dessa 20 kr måste med nödvändighet ha skapats någonstans genom att nya pengar fått låna sin energi någonstans ifrån, oavsett var du får dina 20 kr ifrån så bygger de ursprungligen på skuld. Det krävs alltså hela tiden mer pengar i systemet, man talar om en tillväxt i ekonomin.

20 kr på ett år är inte mycket pengar men även om det bara handlar om 2% ränta så gäller räntan ALLA pengar som skapats, och de blir bara fler och fler för att kunna täcka räntan. Föreställ dig att vi lånar (skapar) våra 1000 kr år 0 med ränta på ränta så har vi år 36 en skuld på det dubbla, och det låter inte så farligt, men för varje fördubbling är det dubbelt så många pengar som måste skapas, dvs på 35 år måste lika mycket pengar som redan finns i systemet skapas, alltså låna sitt värde någonstans ifrån. Om vi nu tänker oss att 1000 kr var summan av alla pengar år 0 och att räntan alltid har varit 2% generellt i hela systemet så innebär det i år måste finnas 200 triljoner (20 nollor!) i systemet. de närmsta 35 åren måste vi alltså skapa ett lika stort mervärde. Räknar vi på det på världens befolkning så innebär det att det för varje invånare på planeten dagligen måste skapas ett mervärde på otroliga 2,2 miljoner kronor. Det är naturligtvis omöjligt och det har det varit ganska länge.

Man kan tycka att systemet skulle ha kollapsat för länge sedan, och det skulle det också ha gjort om vi inte tillfört energi från annat håll än genom vårt arbete. Svaret på den gåtan finner vi i alla de naturresurser som vi konsumerat de senaste 300 åren, inte minst handlar det om olja. Oljeproduktionen i världen har ökat konstant sedan man först började pumpa upp olja i mitten på 1800-talet, det är den främsta orsaken till att vår ekonomi har kunnat fortsätta fördubblas vart 35e år. Men runt 2004 nådde oljeproduktionen toppen, fortfarande finns det massor av olja kvar att utvinna, men det blir allt dyrare att utvinna den för varje fat vi pumpar upp och den kan alltså inte längre tillföra energi till vårt ekonomiska system i ett ökande tempo.

Hur löser vi då skuldkrisen? Ja lösningen finns inte i nya lån som Europas styrande tycks tro.Vårt ekonomiska system har helt enkelt nått vägs ände och det hjälper inte vad vi gör åt det.

Men att ett ekonomiskt system kollapsar är inte någon katastrof, och att ett destruktivt system kollapsar kan väl närmast ses som positivt.
Lösningen är mycket enkel och består i två delar:

1) Räntan avskaffas
2) Inga nya pengar skapas utan att de motsvarar tillförd energi i form av mänskligt arbete.

TADA!!!

Livet kommer förmodligen att te sig ganska annorlunda ganska snart, men det är ingen katastrof, det enda som egentligen händer är att vi måste sluta leva över våra tillgångar.

För mer lättfattlig information i ämnet gå till www.chrismartenson.com/page/crash-course-one-year-anniversary

Åt den som har...

Det är tidig vår och snart är det dags att sätta potatisen. Sten har bekymmer. Förra årets skörd blev inte så bra, det kom alldeles för lite regn under säsongen. Trots att familjen har snålat hela vintern och ofta gått hungriga har alla potatis gått åt så Sten har inga potatis att sätta. Som tur är har kon fått en kalv, den borde han kunna byta på marknaden mot de 2 säckar potatis som han behöver.

Tidigt på morgonen på marknadsdagen leder han iväg kalven mot marknadsplatsen. Väl där går han till Tore som är traktens storbonde, av någon anledning har Tore tillskansat sig mycket mer mark än alla andra på bygden. Sten försöker byta kalven mot potatis, men han får reda på att Tore bara handlar mot silverpenningar, potatisen kostar 5 uns per säck. Sten har inga silverpenningar. Under förmiddagen går han runt bland de andra bönderna på marknaden men alla handlar bara mot silver.

Tore står och följer Sten med blicken och när solen står högst på himlen går han fram till honom och undrar om han vill sälja sin kalv, han erbjuder honom 5 uns silver, vilket är ett dåligt pris men kalven är ju trots allt bara några veckor och måste äta gräs hela sommaren innan den blir värd något. Sten säger förtvivlat, "Men det räcker ju bara till hälften av de potatis som jag behöver!". Mer än så säger sig Tore inte kunna betala, så då blir det ingen affär. "Men varifrån ska jag få resten av potatisen", frågar Sten, "mina barn kommer att svälta i vinter om jag inte sätter 2 säckar potatis". Eftersom Sten är en duglig karl och duktig bonde så lovar Tore att låna honom penningarna. Går allt väl kommer Sten att kunna skörda 15-20 säckar potatis, då kan han sälja lite och betala tillbaka 5½ uns silver, lite vill ju Tore ha för att han ställer upp och hjälper Sten. Sten gillar inte att skuldsätta sig men vad ska han göra. Han får sina potatis och Tore får kalven och en skuldsedel.

Sommaren går och trots att Sten gör allt som står i hans makt, och trots att vädret är bra så är gud inte nådig detta året heller, när hösten kommer blir skörden bara 12 säckar. Det kommer att bli kärvt med maten också i vinter men att betala skulden är en hederssak så när nästa marknadsdag kommer lastar Sten 1½ säck potatis på kärran. När Sten kommer till marknaden går han till Tore för att sälja sin potatis och betala skulden samt få ett par silverpenningar till annat som han behöver på gården. Men nu får han veta att potatisen bara inbringar 3 uns per säck, ska han bli skuldfri får han allt komma med en halv säck till och då får han dessutom ett halvt uns silver över. Sten frågar runt men ingen annan vill betala bättre, så vad har han för val.

Från den dagen sover Sten illa, stora delar av nätterna ligger han vaken och vänder sig medan han grubblar. Magen knorrar ständigt eftersom Sten inte äter mer än barnen, inte ska de behöva lida för att han misslyckas som bonde.

När nästa vår kommer finns det ingen sättpotatis...

Skuldkrisen

Dagligen hör vi rapporter om skuldkrisen, stigande räntor och ökande statsskulder. Men problemet är inte i grunden Greklands, Italiens eller USAs statsskuld, inte heller handlar det om hur hög räntan är. Allt detta är bara ett symtom på ett gigantiskt feltänk. Det stora problemet ligger i att vi tror att vi kan leva över våra tillgångar.

Jorden är ett begränsat klot, med begränsade resurser. Till jorden kommer energiinstrålning i form av solljus, en stor del av detta ljus reflekteras åter ut i rymden. Det som blir över är den energi som vi kan använda, använder vi mer så lever vi över våra tillgångar.

Solenergin omvandlas på jorden till värme, vindar och biomassa. Den driver vattnets kretslopp mm. Låt oss säga att du har en skog som varje år har en tillväxt (absorberar solenergi) motsvarande 100m³ timmer, om du då skördar 200m³ timmer varje år, så kan vem som helst förstå vad som kommer att hända, skogen kommer ganska snart att ta slut!

Jorden tillhandahåller alla resurser som vi behöver, det är bara för oss att ta för oss av livets överflöd, men om vi skördar mer än vi behöver så lever vi över våra tillgångar, och resurserna kommer att ta slut. För hundra år sedan nyttjade vi de resurser vi behövde för att klara oss, och var överlag nöjda med det. Visserligen var det en stor grupp människor som inte fick tillgång till sin andel av resurserna, men det berodde inte på att resurserna inte fanns utan på att de var ojämnt fördelade. Men så hände något, man fick för sig att även de som hade för lite skulle ha vad de behövde, men man löste inte detta genom att fördela resurserna jämnare, utan i stället så ökade man konsumtionen av resurserna, vi började leva över våra tillgångar. Men de som hade mindre såg orättvisorna och ville ha  lika mycket som de som hade mer. Lösningen på problemet blev ännu en gång att konsumera mer av jordens resurser, för att jämna ut skillnaderna. Konsumtionen blev själva drivfjädern och sågs som lösningen av alla problem. Och där är vi ännu idag, vi lever över våra tillgångar.

Problemet illustreras väl av en berättelse som, jag lärde mig då jag var ung och höll i politisk information i skolorna:

En rik amerikan var på semester i Karibien. En dag vid middagstid fick han se en fiskare sitta på bryggan. Han undrade varför fiskaren satt där mitt på dagen i stället för att jobba. Fiskaren förklarade att han fångat den fisk han behövde för att försörja sig och familjen och att han därför inte behövde jobba mer idag. Amerikanen invände att Fiskaren förstod inte: "Om du jobbar mer så kan du tjäna mer pengar tills du får råd att skaffa en större båt så du kan tjäna ändå mer pengar och anställa en besättning, så du kan tjäna ändå mer pengar och köpa en ändå större båt och anställa ändå fler och tjäna mer pengar....."

Vad tror du skulle hända om fiskaren följde amerikanens råd? Jo han skulle få jobba praktiskt taget dag och natt för att få det att fungera, och förmodligen skulle han ha mer pengar, men skulle han vara rikare? Skulle han ha tid att ägna sig åt sina barn? Och vad mera är skulle barnen kunna ta över rörelsen då de blir vuxna? Eller skulle havet vara utfiskat? Skulle jobben på ön vara slut? Ungdomarna lämna ön och med dem barnen tätt följda av skolnedlägning, inskränkningar i samhällets service... Alltihop beroende på att man levde över sina tillgångar.

Idag siter vi alla fast i garnen, vi måste praktiskt taget låna eller jobba livet av oss (leva över våra tillgångar) för att betala våra bostäder. Politikerna tillskansar sig makten genom att lova mer än de har täckning för, med stigande statsskuld som följd. Och det enda som sker i det stora hela är att vi tär mer och mer på jordens resurser enbart för att berika de allra rikaste. Hur vi än kämpar för att få vad vi behöver så ökar glappet mellan de som har och de som inte har.

Vad är det vi verkligen behöver?