För mig blir Livet meningslöst utan vårt Fria val.
Att vi väljer själva hur vi tänker och reagerar på det vi Upplever är inte så svårt att förstå, det är hela tiden våra tankar som skapar vår Upplevelse.
Inte heller är det svårt att förstå att min migrän är kroppens sätt att tala till mig, och när jag bröt benet så kunde jag se att det var ett resultat av mina val, jag hade mera fokus på att prestera och vara "duktig" än på säkerhet och att göra ett Bra jobb.
Det är inte lika enkelt att förstå vårt egna Ansvar och Val när t ex ett barn dör eller vi förlorar vårt jobb på grund av världsekonomin eller när vi på annat vis skenbart är offer för något som ligger långt bortom vår uppenbara kontroll.
Då behövs det ett annat större perspektiv, en större del av oss själva som vi inte har medveten kontroll över.
För att i alla lägen ha ett Fritt val så krävs det att vi har odelad Makt och Kontroll i varje situation, först då kan vi ha ett odelat Ansvar för våra Val och dess konsekvenser. Då kan vi Aldrig någonsin vara "offer" för något utanför oss.
För att få ihop detta så Väljer jag att Tro att vi alla har ett "högre jag", en "Gudomlig del" som faktiskt har odelad Makt över allt i vårt Liv som vi inte Medvetet kan påverka med våra Val. Jag Väljer att Tro att vi är Gudomen själv som Väljer vad den vill Uppleva av sig själv genom oss.
Jag tänker mig det så här: Innan vi föds så skapar vår Gudomliga del en plan för vad vi vill Uppleva i detta Livet. Den delen av oss kan ses som en kombinerad manusförfattare, regissör och producent som sätter upp ett skådespel där alla scener och alla rollfigurer har som enda syfte att skapa de önskade Upplevelserna.
Kanske är vi väldigt hårt styrda av manus och regi och saknar i praktiken ett Fritt Val, kanske har vi stor frihet att improvisera inom den givna ramen. Jag vet inte och det är inte heller viktigt för mig att veta, det enda som är viktigt för mig är att jag har Upplevelsen av ett Fritt Val (medvetet eller oemedvetet) och totalt Ansvar för Allt som träder in i mitt Liv, Att Jag och Min Upplevelse är Skapad av Mig och att det är Allt som Existerar.
Då blir Livet Meningsfullt för mig och Jag kan Fritt Välja att må bra eller att göra drama av det, beroende på vilken Upplevelse jag vill ha. Att jag inte Alltid ser meningen med det jag Upplever är inget problem, jag Väljer att se Allt som gott! och med enda syfte att skapa en Upplevelse av något slag.
Visar inlägg med etikett Teater. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Teater. Visa alla inlägg
13 sep. 2013
15 jan. 2011
"Livet som Jag"
Jag deltar i en teateruppsättning:
”Livet som Jag”
Jag har skrivit manus
Jag regisserar
Och spelar huvudrollen
Samtidigt som jag är åskådare
Manus skrevs
I grova drag
Och alla roller tillsattes
Av mitt Sanna, Gudomliga jag
För snart 50 år sedan
Och glömdes sedan bort.
Många är delarna av mig
Som vill vara med och regissera
Många av birollerna
Har också åsikter
Om hur jag bör spela min roll
Om hur scenariot ska se ut.
I början så trodde jag att birollerna
Var regissörerna
Försökte agera som de sa
Men hade hela tiden en känsla
Att det inte stämde med manus.
Länge trodde jag
Att uppsättningen handlade om
Att tävla och vinna
Att vara duktig
Och god
Att synas mkt på scenen
På olika vis
Länge trodde jag
Att pjäsen handlade om
Att bli älskad
Och uppskattad
Idag vet jag
Att den handlar om
Att känna, uppleva
Och vara närvarande
I varje scen
När uppsättningen
Glidit alltför långt bort
Från manus
Då kommer manusförfattaren
Med en ny akt
Med namn som
”Benbrottet” eller
”Mötet med Maria”
Jag är ganska erfaren
Vid det här laget
Känner min roll väl
Bättre för varje dag
Jag tänker inte så mkt på
Hur jag spelar den
Regissören har tystnat
Jag agerar mest på känsla
Och ser vad som händer
När jag någon gång
Blir osäker på min roll
Då frågar jag
Manusförfattaren
Om råd och hjälp
Och det bästa av allt
Mer och mer
Är jag åskådaren
Som sitter på parkett
Och njuter av pjäsen
Mer och mer
Ser jag
Att varje akt
Är viktig
För spelet vidare
Mer och mer
Förstår jag
Att spelet är ett spel
Och inte verkligheten
”Livet som Jag”
Jag har skrivit manus
Jag regisserar
Och spelar huvudrollen
Samtidigt som jag är åskådare
Manus skrevs
I grova drag
Och alla roller tillsattes
Av mitt Sanna, Gudomliga jag
För snart 50 år sedan
Och glömdes sedan bort.
Många är delarna av mig
Som vill vara med och regissera
Många av birollerna
Har också åsikter
Om hur jag bör spela min roll
Om hur scenariot ska se ut.
I början så trodde jag att birollerna
Var regissörerna
Försökte agera som de sa
Men hade hela tiden en känsla
Att det inte stämde med manus.
Länge trodde jag
Att uppsättningen handlade om
Att tävla och vinna
Att vara duktig
Och god
Att synas mkt på scenen
På olika vis
Länge trodde jag
Att pjäsen handlade om
Att bli älskad
Och uppskattad
Idag vet jag
Att den handlar om
Att känna, uppleva
Och vara närvarande
I varje scen
När uppsättningen
Glidit alltför långt bort
Från manus
Då kommer manusförfattaren
Med en ny akt
Med namn som
”Benbrottet” eller
”Mötet med Maria”
Jag är ganska erfaren
Vid det här laget
Känner min roll väl
Bättre för varje dag
Jag tänker inte så mkt på
Hur jag spelar den
Regissören har tystnat
Jag agerar mest på känsla
Och ser vad som händer
När jag någon gång
Blir osäker på min roll
Då frågar jag
Manusförfattaren
Om råd och hjälp
Och det bästa av allt
Mer och mer
Är jag åskådaren
Som sitter på parkett
Och njuter av pjäsen
Mer och mer
Ser jag
Att varje akt
Är viktig
För spelet vidare
Mer och mer
Förstår jag
Att spelet är ett spel
Och inte verkligheten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

