Självkänsla tror jag är det viktigaste av allt för vårt välmående och för att vi ska kunna fungera väl socialt.
När vi tittar oss omkring både innom och utom, i det lilla och i det stora så är det dålig självkänsla som sabbar våra relationer alltifrån relationen med oss själva till relationen mellan nationer.
Utan en bra självkänsla behöver vi ständigt tävla med varandra, hävda oss och på olika sätt få bekräftelse utifrån. Vi går in i ständiga dramer och konflikter och blir helt beroende av hur omvärden agerar mot oss. Vi dömmer varandra och inte minst oss själva.
Hur får man då en bra självkänsla? Det är ju ingenting som vi kan få utifrån utan måste byggas upp innifrån.
Idag har jag en bra självkänsla, men det har inte alltid varit så. Det fanns en tid då hela mitt liv präglades av ständigt bekräftelsebehov, en känsla av att aldrig vara bra nog. Som barn hade jag upplevelsen att jag inte dög som jag var, allt som räknades och som gav mig värde var prestationer av olika slag. Jag jämförde mig alltid med andra och det fanns alltid någon som var bättre. Vid andra tillfällen så upplevde jag mig tvärtom som lite bättre än alla andra i min omgivning, vilket så klart snart motbevisades.
Eftersom jag alltid har varit intresserad av djur och natur så fann jag min självkänsla där. Jag har sett hur intrikat allt i naturen samspelar, hur alla delar påverkar varandra och hur varje del är lika nödvändig. I naturen finns ingen som är bättre eller sämre, varje organism har sin plats och sin funktion att fylla.
I naturen är ALLT RÄTT! Varje individ är Viktig och Värdefull därför att "Skaparen" (Vad du än väljer att kalla alltings upphov) har gett dem en viktig uppgift som födslorätt. Alla är en Viktig kugge i maskineriet och saknas någon så märks det i hela Väven...
Visst kan jag ogilla t ex myggen och bromsarna som älskar att äta av mig, men människans misstag visar att också de är Viktiga: Uppfinnaren av DDT fick Nobelpriset i medicin då det begav sig, man trodde att man funnit en väg att utrota malarian genom att bekämpa malaria-myggen, men ganska snart upptäkte man att det var inte bara malarian som påverkades, giftet spred sig i näringskedjan och mängder av fåglar förgiftades också. Ett annat sådant misstag som visar på hur hela livsväven hänger ihop är när Engelsmännen för att ha något att jaga införde kaniner i Australien. Kaninerna förökade sig explosionsartat för de hade ingen naturlig fiende i landet, någon kom på idén att införa rävar för att hålla tillbaka kaninerna, men det visade sig att man försökt att bota pesten med kolera, rävarna åt nämligen inte bara kaniner utan även kängurus som snabbt minskade i antal....
Också vi är en del av naturen, en del av Skapelsen och som exemplen ovan visar så hur Allt hänger ihop och samspelar i Skapelsen, Vi kanske inte kan se vår uppgift, men vi kan vara säkra på att Vi liksom alla andra levande individer har en Viktig Uppgift i väven.
Ingenstans i naturen finner jag någon organism som är fel eller saknar värde. Hur kan jag tro att jag är så annorlunda och speciell att just jag skulle sakna Värde!
Vi är Alla Viktiga och Värdefulla! Det är vår födslorätt!
Visar inlägg med etikett Prestation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Prestation. Visa alla inlägg
16 sep. 2013
20 aug. 2013
Effektiv eller rent av korkad (av Jenni Ronnysdotter Persson)
Texten Lånad av Jenni Ronnysdotter Persson
För snart 2 år sedan blev jag sjuk. Det har tagit mig all denna tid att bara börja lära mig vad som blev fel. Den största boven är EFFEKTIVITET! Göra två saker samtidigt, stressa för att hinna den tredje och till och med den fjärde saken helst på samma gång. Ni som känner igen er (och jag vet att ni är många) tänk ett steg längre än vad jag gjorde. INGEN vill hamna där jag hamnade!
Din kropp är din läromästare. Om ditt hjärta slår dubbla slag så gör det inte det pga att vara effektiv (tjoohooo nu slipper jag slå en stund) det gör det för att något är FEL.
Du kan omöjligt ta dubbla andetag. Ett i taget....år ut och år in. Möjligtvis andas du fortare vi ansträngning...men det går fortfarande bara att ta ett i taget.
Kan du ta dubbla steg? Nope...möjligtvis kan du springa eller hoppa jämfota men bara under en begränsad tid för sedan får du ont.
Så vad ni än gör....ta det lugnt. Det som verkligen är viktigt det hinns med. Allt annat är bara höga krav från din inre röst. Den rösten är din värsta fiende. Låt den inte få kontroll över dig. Sätt dig i solen, andas, njut och tillåt dig att bara vara. Du är inte bättre bara för att du putsat dina fönster 6 gånger på en månad. Du är inte bättre för att du jobbar 60 timmar i veckan. Du är inte bättre för att ditt hem alltid är välstädat. Släpp taget om alla "måsten" och njut av ditt liv så som det var tänkt från första början. Inte satt du i ditt rum som 11-åring och drömde om ett liv med alla dessa krav? Nej, du drömde om helt andra saker och det är dags att släppa fram denna oförstörda 11-åring igen och njuta!!
[Jenni Ronnysdotter Persson]
30 juni 2013
Prestation (av Susanna Isaksson)
Prestation. Är prestation viktig för dig?
-Neej! Oh Gud?! Det har jag kommit ifrån för länge sedan. Nu bara ÄR jag. Njuter av nuet!
Ändå syns det så väl mellan raderna. Hos både dig o mig. Hur prestationen lurar runt hörnet hela tiden.
Vi har bytt ut etiketten igen bara. Och slår oss för bröstet för det.
Ok. Vi kanske inte tävlar om vem som har Mest pengar. Störst bil. Störst intellekt. Vem som hinner mest. Vem som har mest bollar i luften. Vem som äter flottigaste biffen o dricker dyraste vinet. Vem som kan armbåga sig fram och få det vi vill ha.
Vi är i avsaknad av. *slår oss för bröstet*
Är vi?!
Så många har bytt etikett.
Nu tävlar vi i vem som kan leva mest spartanskt. Vem som har miljövänligaste transportfordonet. Vem som är Mest andlig/medveten! Vem som kan meditera längst och djupast. Vem som ärer hälsosammast och utan mest gifter(vem som nu har facit på det) Vem som är mest absolutist. Vem som kramar och "älskar alla" mest. Mem som affirmerar effektivast.
Har vi kommit någonstans då egentligen?!
-Neej! Oh Gud?! Det har jag kommit ifrån för länge sedan. Nu bara ÄR jag. Njuter av nuet!
Ändå syns det så väl mellan raderna. Hos både dig o mig. Hur prestationen lurar runt hörnet hela tiden.
Vi har bytt ut etiketten igen bara. Och slår oss för bröstet för det.
Ok. Vi kanske inte tävlar om vem som har Mest pengar. Störst bil. Störst intellekt. Vem som hinner mest. Vem som har mest bollar i luften. Vem som äter flottigaste biffen o dricker dyraste vinet. Vem som kan armbåga sig fram och få det vi vill ha.
Vi är i avsaknad av. *slår oss för bröstet*
Är vi?!
Så många har bytt etikett.
Nu tävlar vi i vem som kan leva mest spartanskt. Vem som har miljövänligaste transportfordonet. Vem som är Mest andlig/medveten! Vem som kan meditera längst och djupast. Vem som ärer hälsosammast och utan mest gifter(vem som nu har facit på det) Vem som är mest absolutist. Vem som kramar och "älskar alla" mest. Mem som affirmerar effektivast.
Har vi kommit någonstans då egentligen?!
Etiketter:
Andlighet,
Livet,
Prestation,
Susanna Isaksson,
Tävlan
22 nov. 2011
Förändring (2 Mynt)
Förändring är en av Livets viktigaste principer. Livet är förändring!
Enligt termodynamiken, så strävar allt mot kaos, det faller sönder i allt större oordning. Den kraft som motverkar detta är det vi kallar Liv. Livet är det som bygger upp.
Då något stagnerar och slutar utvecklas börjar det genast att falla sönder i stället, Livet har lämnat det. Det samma gäller oss, om vi slutar utvecklas Så har Livet lämnat oss (om än vi lever) och vi börjar "falla sönder", förändringen går då bara åt ett håll, mot förfall. Så länge vi strävar efter att vidga våra gränser är vi Levande.
Att vidga våra gränser och utvecklas är ett val, inte någon prestation. Börjar vi jaga utvecklingen kommer det bara att orsaka stress och ofrid, själva jakten på utveckling kommer att bli lika destruktiv som stagnationen. Så länge vi är Levande så kommer utvecklingen till oss och vi har bara att följa flödet.
Go with the flow!
Enligt termodynamiken, så strävar allt mot kaos, det faller sönder i allt större oordning. Den kraft som motverkar detta är det vi kallar Liv. Livet är det som bygger upp.
Då något stagnerar och slutar utvecklas börjar det genast att falla sönder i stället, Livet har lämnat det. Det samma gäller oss, om vi slutar utvecklas Så har Livet lämnat oss (om än vi lever) och vi börjar "falla sönder", förändringen går då bara åt ett håll, mot förfall. Så länge vi strävar efter att vidga våra gränser är vi Levande.
Att vidga våra gränser och utvecklas är ett val, inte någon prestation. Börjar vi jaga utvecklingen kommer det bara att orsaka stress och ofrid, själva jakten på utveckling kommer att bli lika destruktiv som stagnationen. Så länge vi är Levande så kommer utvecklingen till oss och vi har bara att följa flödet.
Go with the flow!
Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!
dina egna tarotkort!
Etiketter:
Andlighet,
Flow,
Förändring,
Gränser,
Kaos,
Livet,
Mynt,
Ofrid,
Oordning,
Prestation,
Stagnation,
Stress,
Tarot,
Termodynamik,
Utveckling,
Val
6 okt. 2011
Hemma
När vi inte längre
Finner Lyckan utanför oss
Utan i Tacksamhet för Allt vi ÄR
För Kärleks skull
När vi inte längre
Mäter vårt Värde i vad vi gör eller bekräftelse
Utan i att vi Finns
För Kärleks skull
När vi inte längre
Behöver någon
Utan bara vill dela Livet
För Kärleks skull
När vi inte längre
Vill ta hand om eller bli omhändertagna
Utan bara vill varandra Väl
För Kärleks skull
När Förälskelse inte längre
Är Livets katalysator som hjälper oss att Läka
Utan mer som en Krydda i Livet
För Kärleks skull
När Åtrån inte längre
Är en prestation och ett ge och ta emot
Utan en Lustfylld Närvaro
För Kärleks skull
Finner Lyckan utanför oss
Utan i Tacksamhet för Allt vi ÄR
För Kärleks skull
När vi inte längre
Mäter vårt Värde i vad vi gör eller bekräftelse
Utan i att vi Finns
För Kärleks skull
När vi inte längre
Behöver någon
Utan bara vill dela Livet
För Kärleks skull
När vi inte längre
Vill ta hand om eller bli omhändertagna
Utan bara vill varandra Väl
För Kärleks skull
När Förälskelse inte längre
Är Livets katalysator som hjälper oss att Läka
Utan mer som en Krydda i Livet
För Kärleks skull
När Åtrån inte längre
Är en prestation och ett ge och ta emot
Utan en Lustfylld Närvaro
För Kärleks skull
Vill äga någon eller kräva något
Utan mera släppa Fri
För Kärleks skull
När Relationer inte längre
Handlar om att vilja ha eller ge
Utan att Vila Tryggt i varandras Famn
För Kärleks skull
När vi klarar oss själva
Men ändå vill
Ha varandra Nära
För Kärleks skull
Då är vi Hemma
För Kärleks skull
Etiketter:
Andlighet,
Behov,
Förälskelse,
Givande,
Hemma,
Krav,
Kärlek,
Livet,
Lust,
Lycka,
Läkande,
Närhet,
Närvaro,
Prestation,
Relationer,
Tacksamhet,
Trygghet,
Värde,
Åtrå,
Ägande
9 juli 2011
Offer för min barndom - Så länge jag väljer det
Periodvis har jag svårt att ta hand om vardagen, mitt hem och alla "måsten", jag ägnar mig åt alla möjliga flyktbeteenden. Svårast av allt är att få till det med städningen. Det är ofta först "i sista stund" (t ex när jag vill få en besökare att känna sig välkommen) som jag lyckas ta mig för att städa.
Jag har skyllt detta motstånd på min barndom. Jag upplevde mig inte som Älskad av min mor, berättar jag. Det fanns ingen närhet på något plan i mitt hem. Den enda bekräftelse som stod till buds var när jag var duktig och presterade. Mor såg bara fel och brister i det jag gjorde. När jag skulle städa tjatade hon på mig, tills jag "i sista stund" gjorde en lite slarvig städning, och då fick jag bara höra vad som inte var bra. Resultatet var att jag fick mer uppmärksamhet (negativ uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet) ju längre jag väntade att städa, och när jag väl gjorde det blev det ju ändå bara negativ uppmärksamhet.
Berättelserna är många och jag har trott på dem, tills idag. Denna tro har haft många negativa effekter, det är t ex svårt att Älska mig själv fullt ut när barnet i mig inte känner sig Älskat. Just nu har motståndet varit värre än någonsin, och jag kände att det var dags att göra något åt det. Min äldsta vän, som varit med mig sedan jag var 7 år hjälpte mig att se från andra perspektiv.
Mycket i mina berättelser är sant, men det är inte hela sanningen. Jag har använt de här berättelserna som en ursäkt för att slippa möta mig själv, gjort mig till ett offer för min barndom.
Min mor var naturligtvis ett "barn av sin tid", På 60-talet började samhället på allvar lägga sig i hur man uppfostrade barnen, med mödravård, Alva och Gunnar Myrdal och frågeprogram på radion mm. Man fick bland annat lära sig att man inte skulle "klema bort" barnen, skrek de så skulle man inte ta upp dem, mat skulle de ha på bestämda tider, där var det minsann inte frågan om några curling-föräldrar. Få är de 60-tals barn som fått uppleva en massa kramar. Vad den tidens föräldrar däremot gjorde var att man stöttade sina barn i vårt växande. Man hjälpte oss igång och lämnade oss sedan att klara oss själva.
När jag börjar titta runt mina berättelser så ser jag andra minnen. Jag minns hur min mor köpte mängder med väv och garn till korsstygnsbrodderier till mig. Hon gjorde en koja till mig av en trappstege i trädgården. Vi gjorde julbonader tillsammans med vaxkrita på lakans väv som vi sedan stök in i tyget. Jag minns hur vi gick på skogspromenad med lillasyster i vagnen och plockade blommor, blåbär eller mossa. En jul gjorde vi en julkrubba med nackarna av morötter och rödbetor som fick växa upp till små träd och buskar. Och mor log. Hon tyckte om att pyssla med oss barn, detta var ett av hennes Kärleksspråk, Kreativt skapande tillsammans. En annan gång la hon timmar på att varpa en bandväv, så jag skulle ha något att göra, hon snickrade påtbrädor, och lärde mig sy med symaskinen. Jag minns söndagsskole-utflykter med mor. Hur hon satt bredvid mig när jag vaknade efter att ha opererat bort polyperna, då fick jag två böcker: Bamses skola, om räkning och färger. Långt upp i tonåren så skjutsade hon mig när jag skulle någonstans, eller hämtade mig mitt i natten. I fotoalbumen finns bilder på oss barn när vi leker, varför tog hon dom? om inte för att hon tyckte om oss och tyckte om att se oss leka. Bilderna blir fler och fler, bilder av hennes glada ögon när hon gör olika saker med oss. Nog var jag Älskad!
Nu vet jag! Nu kan jag ge den lille pojken i mig kramarna som han inte fick, och han behöver inte längre fly från städningen för att bli sedd. Nu kan jag städa för att jag vill och för min egen skull.
Och självfallet är allt som jag upplevde i barndomen en gåva, både "bra" och "dåligt". Det har gjort mig till den jag är!
Etiketter:
Andlighet,
Barndom,
Berättelser,
Duktig,
Flyktbeteenden,
Gåva,
Kreativitet,
Kärleksspråk,
Livet,
Minnen,
Offer,
Prestation,
Skapande,
Uppmärksamhet,
Älskad
2 maj 2011
Slöhet (8 bägare)
Slöhet är för många ett negativt laddat ord, men för mig är slöhet och lathet en dygd. Vad hade mänskligheten varit utan slöhet? Hade vi ens uppfunnit hjulet?
Det finns absolut ingen anledning att göra någonting som vi inte vill göra, och finns det några "måsten" utöver det så föredrar jag att lägga så lite tid och energi som möjligt på det.
Jag har gått genom en stor del av livet i tron att jag måste prestera och vara duktig för att duga och ha ett värde. Men det är inte genom att prestera vi får vårat värde, värdet är ngt som vi alla har i lika hög grad oberoende av vad vi gör, bara genom att vara! Att göra har inget värde i sig, det är att uttrycka vår längtan och att skapa som är värdefullt. Det är inte att vi gör som är viktigt utan varför vi gör! Och att slöa är klart underskattat idag, jag tror att antalet utbrända hade varit betydligt lägre om vi hade värderat slöandet högre.
Ge dig tid att ta det lugnt och njuta av livet så blir livet mkt enklare och vi har kraft att göra det vi längtar efter i stället.
Slöhetens baksida är förstås orkeslösheten/viljelösheten, att inte ha den psykiska kraften att göra det vi längtar efter.
Det finns absolut ingen anledning att göra någonting som vi inte vill göra, och finns det några "måsten" utöver det så föredrar jag att lägga så lite tid och energi som möjligt på det.
Jag har gått genom en stor del av livet i tron att jag måste prestera och vara duktig för att duga och ha ett värde. Men det är inte genom att prestera vi får vårat värde, värdet är ngt som vi alla har i lika hög grad oberoende av vad vi gör, bara genom att vara! Att göra har inget värde i sig, det är att uttrycka vår längtan och att skapa som är värdefullt. Det är inte att vi gör som är viktigt utan varför vi gör! Och att slöa är klart underskattat idag, jag tror att antalet utbrända hade varit betydligt lägre om vi hade värderat slöandet högre.
Ge dig tid att ta det lugnt och njuta av livet så blir livet mkt enklare och vi har kraft att göra det vi längtar efter i stället.
Slöhetens baksida är förstås orkeslösheten/viljelösheten, att inte ha den psykiska kraften att göra det vi längtar efter.
Klicka på bilden för att dra
dina egna tarotkort!
dina egna tarotkort!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)