Ugglan

I förra veckan såg jag en Uggla mitt på dagen, två ggr. I går såg jag åter en Uggla på dagen. Vad vill den säga mig?

Ugglan flyger absolut ljudlöst, oftast hör vi inte vingslagen från den fågel som flyger förbi, men när en Uggla flyger förbi hör vi tystnaden. Den verkar också oftast på natten så det är sällan vi ser den. Själv ser och hör den däremot väldigt bra. Dess fantastiska syn och hörsel hjälper den att jaga om natten, den ser och hör i det fördolda.

Traditionellt ses ugglan som klok, den är också Athenas (visdomens gudinna) symbol.

Möter vi en Uggla så manar den oss att se och lyssna i det fördolda, att se och lyssna under ytan, bortom det uppenbara, det som synes vara. Vi kan vinna mycket kunskap och klokskap genom att betrakta världen som vi lever i, men verklig Visdom, finner vi när vi ser och lyssnar inåt.

Baksidan av Ugglan varnar oss för bedrägeri, och främst självbedrägeri. Saker och ting är kanske inte som de synes vara, det finns något annat under ytan, i det fördolda.

Vi lever i en uppvaknande tid... (av Camilla Åhlfors)

 Texten lånad av Camilla Åhlfors

Vi lever i en uppvaknande tid där fler och fler kommer till insikt om att det vi upplever som begränsningar i våra liv, prövningarna och smärtorna vi känner, liksom det vi känner och det vi känner med (våra kroppar), bara är en illusion. Det finns alltså ingenting att vara rädd för och ingenting som kan skada oss eftersom allt som existerar är ett enda JAG, där alla våra individuella ”jag”, (ytterligare en illusion) har skapats av det ENDA JAGET för att det ska kunna uppleva alla upplevelser, egenskaper, känslor och tankar som finns att uppleva.

Ja ja… Detta har JAG (observatören och medvetandet) i den illusoriska kroppen Camilla vetat om i många år, men ändå vill ”hon” så länge hon finns kvar här på jorden eller rättare sagt illusionen jorden då det inte heller finns några ”platser” som här eller där… bara få tillåta sig själv att känna glädje, lycka, olycka, sorg, ångest, bitterhet, förtvivlan, oro, nedstämdhet, upprymdhet, frid, kaos, panik, ilska, likgiltighet, frustration, skuldkänslor, skam, kärlek och rädsla. Hur skulle JAGET kunna förneka alla de känslor som utgör redskapet för vår upplevelse av livet!? Och livet är varken bra eller dåligt, positivt eller negativt, rättvist eller orättvist.

Livet bara är. Och livet i sin tur är ett redskap för vår upplevelse av dem vi har kommit hit för att vara. Tänkandet till skillnad från känslorna är konstgjort. För tänkandet är det alltid OM och aldrig på riktigt. Det är ju inte tankarna på vinet som har förmågan att berusa utan vinet i sig. JAGET kan fortsätta att tänka på vinet men det är bara genom att dricka det som berusningen uppstår… och drickandet sker med känslan. Det som gör känslorna och livet så besvärligt är vår envishet att bedöma vår upplevelse som bra eller dålig. Förnekar vi sorgen, förnekar vi glädjen. Förnekar vi mörkret, förnekar vi ljuset. Det är motsatserna som gör varandra möjliga. Vilket innebär att vägen till frid och harmoni inte går genom att frånsäga oss disharmoni, utan genom att tillåta och acceptera kaoset.

Nej, illusionen Camilla är i detta NU trött på att inte få tillåtelse att ge uttryck för några sinnliga behov alls, då även sådana är en begränsande illusion som behöver ses över och arbeta bort… Men JAG har istället bestämt mig för att gå mer in i min kropp och göra mina sinnen mer levande. Illusionen som går under namnet Camilla tänker använda den resterande delen av livet (ännu en illusion) till att SE mer kärleksfullt, HÖRA mer kärleksfullt, SMAKA mer kärleksfullt, LUKTA mer kärleksfullt och framför allt… BERÖRA mer kärleksfullt… Bara på det viset kan jag upptäcka att den överskottsenergi som hela tiden har funnits i mitt illusoriska huvud, har spridit sig ned i hela min kropp som hittills varit blockerad, stängd och frusen. Intellektet och huvudet är mycket diktatoriskt eftersom det tar nästan 80 procent av vår energi och lämnar bara 20 procent kvar till den resterande kroppen.

Kroppen Camilla har helt klart fått lida av detta och nu visar sig symtomen i såväl blodcirkulationen och blodtrycket (hjärtat), huden (baschakrat), sköldkörteln (halschakrat) Allt bottnar i en längtan efter tillit till det egna Jaget och till universum samt ha förmågan att integrera det medvetna med det undermedvetna. För OM vi inte tillåter oss själva att njuta av tillvaron här på jorden med hjälp av alla de sinnen vi tilldelades vid vår födelse, hur ska vi kunna göra det efter vår död…?

[Camilla Åhlfors]

Att se (av Carola Liva Lind)

En text lånad av Carola Liva Lind

Ser du vad jag ser?

Ser vi samma sak betyder det inte att det klingar samma ton på våra vardera insidor.

Din uppväxt och erfarenhet gentemot min skiljer sig markant.

Så ser du vad jag ser?

Jag tror inte det.

Men vi ser På samma sak. och Rikedomen i mångfalden av att ens kunna "se" och ta in, känna och förstå.

Är den viktigaste egenskapen.

Inte hur vi tolkar den.

För det är tolkningen som ger rikedomen.

Eftersom vi alla är olika.

Och det är precis det som är så bra.

GOD LILLE JULAFTON allihop!

[Carola Liva Lind]

Helig Ko!

Ibland blir mina Sanningar till Heliga kor, utan att jag sett hela dess vidd!

Som detta med att:
"Var och en Sätter sina gränser och fattar sina beslut utan att kliva över någon annans gränser"

Det är nog vackert och bra och något som jag verkligen tror på.

Men jag har varit fokuserad på den första delen och glömt bort den andra. Har varit som en Buffel fast besluten att följa mina sanningar utan att precis se mig för. Så klart har jag inte medvetet klivit över någon annans gränser, men det har krävts ett träd eller liknande för att jag skulle väja.

Om jag vill respektera andras gränser är det kanske bra om jag kollar var de går.

Jag inser också Nu att det är genom att SE och KÄNNA andra som jag kan öppna mig för KÄRLEKEN.

En ny Sigfrid föds. En Älvlik Buffel som går SIN väg men som ser sig för. Ser och Känner de han möter.

Tacksam!