Saknad

 Tidigare publicerad den 8/3-10 på Facebook

När det var som mörkast
då kunde jag inte nå dig.

När det var som mörkast
var rädslan som störst.

När det var som mörkast
var smärtan outhärdlig.

När det var som mörkast
fanns du inte där.

När det var som mörkast
blev mörkret ändå större.

Fortfarande
kunde jag inte nå dig.

Fortfarande
var smärtan outhärdlig.

Fortfarande
fanns du inte där.

Fortfarande
kunde mörkret bli ändå större.

När det var som mörkast
fanns det en värme i mörkret.

När det var som mörkast
blev mörkret uthärdligt.

När det var som mörkast
då fanns du där igen.

Alla dessa år
har jag flytt mörkret.

Alla dessa år
har jag vänt i skymningen.

Alla dessa år
har jag flytt mig själv.

Alla dessa år
har jag saknat värmen
där i mörkret.

När det var som mörkast
då fanns du där igen.