Tidigare publicerad på Facebook den 4/9-10
Det fanns en tid
då jag inte behövde någon
Det fanns en tid
många nära vänner
men ingen människa
verkligt NÄRA
Jag öppnade mitt hjärta
gav av min Kärlek
mer och mer
Så dök ngn
plötsligt upp i mitt liv
NÄRA, NÄRA
Ngn som var som jag
lika öppen och ärlig
lika rak och kärleksfull
Långa samtal
samma tankar
samma tro
Båda till synes
väldigt trygga
Där i mitt innersta rum
behövde jag fortfarande
den som trädde in
Det var underbart
att släppa in ngn
att Älska så
Ingen vet hur det började
men vår otrygghet
i våra innersta rum
gjorde oss beroende
Våra gamla mönster
kom upp till ytan
vi började kämpa
om energin
om uppmärksamheten
Beroende av varandra
Av att duga
i varandras ögon
Vi började kontrollera varandra
Det som var sant för mig
fick dig att känna dig kränkt
Min sanning var fel
mina vänner var fel
mitt jobb var fel
Jag var t o m sjuk
Jag kämpade
för att hålla kvar
det som var jag
Jag hamnade i sandlådan
letade fel på dig
för att vara
mindre fel själv
Gång på gång
kände du dig kränkt
gång på gång
var jag fel
Vi ville båda ha fokus
vi ville båda ha kontrollen
Vi var båda otrygga
och hotade
i vårt innersta
Så klart ville jag inte
kränka dig,
så klart ville jag
vara jag
Dina ord fick mig
att tro
att jag var fel
du är bra med orden
Dina ord fick mig
att ge upp min sanning
och försöka
hitta en ny
Nu blev jag
fullständigt otrygg
och beroende
Precis som förr
precis som
när jag var barn
och utanför
prisgiven
åt andras välvilja
Du behövde ett liv
så klart behövde du
ett eget liv
Jag önskade dig
ett eget liv
Men så fort du
gjorde ngt utan mig
blev jag utanför
och ledsen
Du behövde inte
ta hand om mig
men kände dig
kontrollerad,
medberoende
Åter var jag fel
mina känslor var fel
Åter i sandlådan
letade jag fel
för att vara mindre fel
Dina ord visade mig
ngn som jag inte
ville vara
ngn som jag inte
visste fanns
ngn som var fel
Någon som jag
ville läka
Jag lyckades
hitta tillbaka till
att jag inte var fel
men jag behövde
bli hel
Det är sant
Jag försökte hela mig
på de sätt
som var rätt för mig
men du förkastade dom
mina vägar
var inte bra nog
de var fel
Åter i sandlådan
letade jag fel
för att vara mindre fel
Det är sant
att jag inte läkte allt
för jag hade inte
kommit åt kärnan
men jag läkte en del
fast du trodde mig inte
min upplevelse var fel
Så kom den dag
då du läkte
ditt innersta
och blev trygg
Ingen kunde
vara gladare än jag
Din väg är
din väg
och jag är tacksam
för att du funnit
din väg
Men din väg
var en väg
som utgav sig
för att vara
den enda rätta vägen
Då din enda rätta väg
inte var min
var jag åter fel
Åter i sandlådan
letade jag fel
för att vara mindre fel
Så hittade jag hem
helade min inre kärna
Jag var inte längre fel
Behöver inte längre
hitta fel hos andra
för att inte vara fel
Jag är värdefull
precis som jag är
Vi har båda
fått ett värde
Vi har båda läkt
och blivit rätt
precis som vi är
Men det tar tid att läka
fortfarande letar vi
fel hos varandra
de gamla mönstren
sitter kvar
Och vi litar inte längre
på varandra
Kanske kan vi
bygga upp den tilliten
om vi vill
och läka också mönstren
Kanske har vi nått
dit vi ska
på vår väg tillsammans
Kanske skiljs
våra vägar åt
för att aldrig
mötas igen
Hur det än blir
är jag dig evigt
Tacksam
för all Kärlek
och för allt Läkande
Jag önskar dig allt gott
Du är inte bättre
eller sämre
än ngn annan
Jag är inte bättre
eller sämre
än ngn annan.
Vi är helt rätt
precis som vi är
utan att behöva
förtjäna det
Vi är båda sargade
men vi är trygga
i vårt innersta
Vi behöver aldrig mer
göra ngt
för att duga
för att inte vara fel
Jag har förlåtit dig
Jag har förlåtit mig
Jag vet att vi båda
gjort vårt bästa
I massor av Kärlek
och Tacksamhet
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar