29 nov. 2012

Vem hjälper det att gå runt med dåligt samvete? (Av Jenni Ronnysdotter Persson)

Precis som alla andra drabbas jag av dåligt samvete. Just nu för att jag inte känner mig tillräcklig, att jag inte orkar göra allt som jag tidigare gjort. Det är jäkligt energikrävande att gå runt med dåligt samvete. Vem hjälps av mitt dåliga samvete? Det hjälper inte dem som får göra det jag inte kan göra. Dem får ju göra det oavsett om jag har dåligt samvete eller inte. Det hjälper definitivt inte mig då det går åt så mycket energi av detta att slutresultatet blir att jag orkar ännu mindre.
 

Vad jag definitivt inte blir är frisk. Dåligt samvete gör mig ännu sjukare.
Dåligt samvete är fött ur skuld. Skuld över saker som vi troligtvis inte kan påverka. Skuld för än det ena än det andra. Det finns inget värre för mig än när folk säger "Åh jag har så dåligt samvete för att jag inte kom eller för att jag inte kunde fixa det" etc. Varför ska jag bli belastad med dina skuldkänslor? Stå för att det inte gick! Jag blir inte arg för att någon inte kan eller vill. För mig är dåligt samvete bullshit fött ur vår kyrka för många hundra år sedan. Vi är fortfarande till viss del slavar under detta. Ur dåligt samvete föds orimliga krav för många av oss. Krav som vi går med i årtal samtidigt som det äter oss levande och suger en hel del livslust av oss. Tänk om vi faktiskt kunde släppa detta? Hur skulle det se ut då?

Den värsta sortens människor är dem som utnyttjar andras dåliga samveten. Som vet vilken knapp dem ska trycka på för att få det dem vill. Som att exempelvis använda barn föräldrar emellan. Det är i mina ögon den lägst stående varelse som använder sig av detta.

I slutändan är det dock vi själva som måste VÅGA släppa det dåliga samvetet. Att inte acceptera att bli utnyttjad. I min värld finns det inte en enda positiv sak med dåligt samvete. Tänk efter....kan du komma på en enda sak? Skriv ner detta till mig i så fall och jag kan nästan garantera att det du skriver inte är genomtänkt.

Jag tror inte på att hälsa på någon för dåligt samvete exempelvis. Skulle du vilja att någon hälsade på dig enbart för att du känner dig skyldig till det? Skulle du tycka att det kändes bra om någon gjorde något för dig för att lätta sitt dåliga samvete? Skulle du vilja leva i en relation med någon som enbart stannade av skuldkänslor?

Jag säger inte att det är lätt. Jag kämpar mycket med detta. Men jag anser att det dåliga samvetet enbart för dåliga saker in i ditt liv. Jag tror att du kan bli sjuk av det. Det skulle nästan kunna anses som en ny folksjukdom. Jag kan garantera att jag ALDRIG hade åkt på en utmattningsdepression om inte det dåliga samvetet hade funnits hos mig. Våga säga nej till saker utan att känna skuld. Våga tro på att om du mår bra så gör även din omgivning det. Skulle någon inte må bra av det då anser jag att den personen inte ska vara i din omgivning. Väldigt enkelt!

Ta hand om er

[Jenni Ronnysdotter Persson]

1 kommentar:

  1. Man måste skilja på verklig skuld och skuldkänslor. Det kan ibland vara svårt utan hjälp. Mycket av det du beskriver är skuldkänslor som bottnar i andras eller egna krav. Det är ingen synd att inte räcka till. Men det kan ge skuldkänslor.
    Den verkliga synden finns ju i när vi av egoistiska skäl eller av girighet ställer till något. Det är då man behöver förlåtelse. Men otillräcklighet behöver inte förlåtas.

    Bra text!

    SvaraRadera