Finnare

För inte så länge sedan var jag en Sökare, men jag kallade mig aldrig för sökare. Jag kallade mig för en Finnare. Sökaren kan söka hur länge som helst utan att komma fram. Finnaren är redan framme

Jag gick på kurser och läste böcker, gick på terapier och gjorde inre resor. Och jag fann, den jag fann var mig själv

Fortfarande är jag en Finnare, men jag går inte längre på kurser och läser sällan böcker. Livet får leda mig som det alltid har gjort. Det finns inget att förändra, allt är precis som det ska vara. Det finns inget att söka, jag är perfekt precis som jag är. Fortfarande Finner jag mig själv, och förändringen sker av sig självt, jag ser mig själv och förändras.

Kurserna och böckerna var helt nödvändiga. Tidigare var jag styrd av rädslor, rädslor för att inte duga, rädslor, rädslor för att känna, rädslor för att inte bli sedd, rädslor för att förlora kontrollen. Rädd för mina rädslor. Jag såg aldrig något annat än mina rädslor.

Allt jag gjorde tog mig bakom mina rädslor och hjälpte mig att se den som fanns under. Se mig själv.