Jag har inget särskilt för mig, det är bara tråkigt.
Nog finns det saker jag skulle kunna göra, eller rent av behöver göra, men jag har inte kraft att göra något.
Jag känner att jag är ledsen, men jag vet inte varför, och jag vill inte riktigt veta heller, vill bara komma bort från känslan, utan att veta.
Inget finns som jag kan tröstäta med, har inte kraft att fly in i något hushållsarbete, ingen tv att fly in i.
Visst skulle jag kunnat titta på film, men jag har inte ork, inte ork att fly, inte lust att vara där jag är.
Ute stormar det, tänk om någon kunde ringa och kalla mig till stormjobb, få en adrenalinkick och slippa vara där jag är.
Jag borde ta tag i känslan, gå in i den och se vad det är. jag borde ringa någon och prata om det.
Jag vet att detta är världens chans att möta något viktigt, men jag vill inte.
Vill inte vara där jag är men hart inte kraft att ta itu med det.
Vissa dagar är så....
Kanske du helt enkelt bara ska släppa taget och tillåta dig att vara. Det är faktiskt bra ibland att inte göra något åt känslorna. Inte köra över dem med aktivitet eller dela dem med andra, inte gå in och rota för att få veta varför. Bara vara, och vara det i en tillåtande sinnestämning där du är snäll mot dig själv. Du kanske tom blir mer medveten om vem du är i varandet, när du inte försöker förstå.
SvaraRaderaLivet består ju av kontraster och detta är en av dina. Det är faktiskt skönt att släppa taget och uppleva det som är. Det är i dalgångarna vi har möjlighet att finna en större del av oss själva, en del vi aldrig hittar i aktivt letande.
Kram och en härlig dag i stormens fotspår!
Anki : )
Tack Anki!
SvaraRaderaJag övar, jag övar =)
Kram, kram
Du saknar mig ...<3 <3 <3 // Linda :)
SvaraRadera