Allt bara ÄR

Allt Är, och allt är ok och allt bara finns.
Vi gjorde vårt bästa med de förutsättningar vi hade just i den stunden!

Att se på det som sker, se oss själva, varandra och det som händer, förutsättningslöst utan dömande, "rätt" eller "fel" är helt klart funktionellt. Vi kan inte vara ngn annan än den vi Är just i denna stund. Att döma den vi Är, är att säga att vi är "fel" att vi inte får vara den vi Är, att vi inte får finnas.

Det finns inget "rätt" eller "fel" Allt bara ÄR! Hur kan ngt vara annorlunda än som det ÄR! Det som ÄR kan aldrig vara "fel" det bara ÄR!

Vi kan fråga oss "Är detta den jag ÄR? Och svaret blir helt uppenbart: JA! Detta är den jag Är i denna stunden! Någon annan kan vi inte vara, och det kan inte vara "fel" att vara den vi ÄR!

Men det är inte allt vi ÄR, det är "bara" den delen av oss som vi har med oss i den stunden. Att se våra delar och acceptera dem utan dömande gör det möjligt för oss att se mera av den vi ÄR, att se mera av vårt hela jag, att vara mera den vi ÄR fullt ut.

Acceptans Inkluderar, Vidgar och gör oss Helare. Dömande exkluderar, krymper och gör oss mindre hela.

Dömande är inte funktionellt om vi vill vara hela den vi ÄR, Acceptans Är funktionellt.

En bra måttstock är "Får detta mig att må bra?" Kan vi svara JA! på den frågan kommer vi närmare oss Själva, svarar vi NEJ! fjärmar vi oss från oss Själva.