Texten lånad av Susanna Isaksson.
Bilden på Yoko Onos Wish Tree som just nu finns på Wanås
Bilden på Yoko Onos Wish Tree som just nu finns på Wanås
Jag kom förvånad precis på att jag är Arg?
Fast på ett jävlaranamma, konstruktivt, nyskapande, energiskt sätt.
Vet ni!
Nu får det väl för f-n vara nog med alla masker. Etiketter. Påklistrad skit från mormor, samhället och föräldrar, skola, kompisar?!
NU VILL JAG TILLÅTA MIG SJÄLV ATT BARA VARA ''ÄR''!!!!
Allihopa vi, tar så tacksamt emot alla lappar, etiketter, målarfärgsrester, postitlappar som andra sätter på oss eller som vi alldeles frivilligt tar från omgivningen som verkar ''kunniga'' eller auktoritära.
Du ska inte njuta fick jag som en vacker mycket STOR lapp. Den har jag burit troget i alla år.
Du får gärna gå över min gräns, för jag är inte värd mer än så...står det på en annan lapp.
Kvinnlighet är fult
Jag är bara okey om jag presterar
Jag är allergisk
Auktoriteter bestämmer
Kvinnor är mindre värda än män
Barn ska LYDA sina föräldrar
Ta inte plats
Var inte glad/sluta skratta
Du är bara tolererad som människa om du gör...x..y...
Jag gör alltid ''fel''
Du måste göra ''rätt''
Arbete ger pengar
Snygg = smal
NeeeeeeeeeeJJJJJ!!
Nu får det vara bra!
Kan vi inte alla bara slänga AV oss dessa skyltar vi så troget bara går och bär på. Äter på. Luktar på. Sitter på. Lindar in handen med. Kammar oss med. Matar oss med.
Det är ANDRAS åsikter som vi hela livet har försökt väva in och tro att det är någon slags OK stämpel för oss för att få finnas till!
För att platsa här? Får att bli godkända. För att komma till himlen. För att få evigt liv. För att mamma ska älska mig. För att grannen ska tycka att jag är trevlig. För att du ska tala till mig med respekt. För att få äktenskapet att flyta. För att hålla sig i ledet. För att samhället Vill det. För att religionen bestämt någonting.
För att ANDRA velat ha mig i en form. Tillsammans med alla andra.
Men tänk om jag är formlös?
Tänk om jag inte HAR den formen?
Tänk om mitt inre VILL någonting annat? Tänk om MITT inre barn gråter av djup vanmakt för att jag KVÄVER den med lappar från när och fjärran som ÄR VIKTIGARE??? Tänk om min själ har en helt annan uppgift. Tänk om jag VILL lukta på blommorna i utockinväd tröjja med okammat hår mitt i natten barfota och med kalsonger istället för trosor.
För att jag bara VILL. Är???
Tänk hur lätt livet skulle vara utan alla dessa lappar(/masker/etiketter som vi hela tiden ska KOMMA IHÅG, och leva upp till.
Inte undra på att folk har ångest värk, ryggskott eksem migrän!?
Hela livet går ju ut på att gå omkring och komma ihåg alla dessa motstridiga lappar och för att hålla koll på den och visa upp att vi minsann VISST kan det skådespelet som gäller just med dig bankmannen, och med dig mamma och med dig väninnan. Och med min man.. O ibland blandar jag ihop vilka lappar som olika klistrat på mig och tror att de är helt andra masker som gäller,...och så var det FEL kappar och de blir arga och jag vet inte vilken lapp de ville se,....vilken att jag skulle spela...vilken roll jag förväntades vara.
Jag gråter känner mig förvirrad och blir sjuk!!
När jag istället som jag just nu har gjort och gör hela tiden.
SKITER i alla lappar!!
Ta mig som jag ÄR!!!!
Utan skådespeleriet. Utan lapparna. Utan maskerna.
Kan jag bara VARA!!!
Kan jag bara andas.
Kan jag bara känna.
NU!!!
Vad vill jag NU!?
Det är så sköööönt.
Och vet ni.
Jag är så heligt förbannad på mig själv för att jag i hela mitt liv, och i liv tillbaka har tillåtit alla dessa lappar att styra hela mitt varande!!!!
♥♥♥♥
[Susanna Isaksson]
[Susanna Isaksson]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar