Text och bild lånad av Kalle Johansson
Problemen eller motgångarna är aldrig större
och svårare än jag själv gör dem. Så enkelt
är det bara. Jag har problem och motgångar
som ALLA andra, även om del inte tror det och
har sagt att jag har det så lätt. Jag har det varken
svårare eller lättare än någon annan. Men mina
problem och motgångar kanske inte märks så
mycket för jag accepterar dom och gör något åt
dom direkt jag kan, i stället för att berätta för allt
och alla hur jobbigt just jag har det.
.
Det hjälper ju mej inte det minsta att lösa ett
problem, det skapar snarare bara mer problem,
jag vet för jag provade det sättet i 22 år.
Och det tar mej inte igenom någon motgång genom
att beklaga mej, det blir tyngre bara. Jag gör mitt
bästa i situationen, sen kan jag berätta hur det ser
ut om någon frågar. Jag har ingen vilja eller behov
att kräva att någon annan ska lösa mina problem
eller ta sej igenom mina motgångar, det kan jag
bara göra själv. Och så ber jag om hjälp om jag
behöver för att fortsätta min lösning.
.
Men jag tar tacksamt emot det stöd och hjälp jag får,
som jag får, men inte krävt det, det är väl där skillnaden
ligger för mej med att någon bryr sej för att de verkligen
gör det inte för att jag har självömkat och krävt det.
.
Jag slipper inte ifrån svårigheter i dag eller
under någon annan del av livet.
Men jag kan själv ta udden av allt som känns hotfullt.
Min egen syn på omständigheterna ger dem deras
innebörd och mitt mående blir efter hur jag möter allt.
.
Jag sätter gärna ord på mina upplevelser. Vad jag känner
och vad jag tänker. Jag sätter olika etiketter på dem:
goda, dåliga, värdefulla, meningslösa. Och min andliga
mognadsprocess påverkas i hög grad, framför allt i dag,
av de betyg jag sätter på mina erfarenheter.
Och eftersom jag ser ALLT som händer som det ges
till mej, för att jag ska utvecklas och växa, så blir
betygen bra i alla fall, bara mer eller mindre, men aldrig
dåliga.
.
I och med att jag blir starkare känslomässigt och
andligen, lär jag mej inse att mina prövningar ger
mej möjlighet till att mogna och få en ökad insikt
om tillvarons och livets mening. Inga svårigheter är
oöverkomliga om jag kommer ihåg att de är till mitt eget bästa.
.
Jag delar varje ögonblick av detta liv med en
högre makt som vakar över mej. Jag kallar den
högre makten för livet, för det ger mej alltid det
jag behöver just nu. Jag behöver ingen speciell gud
eller religion för det. Jag respekterar dem som funnit
sin väg där och är glad för deras skull, men det är inte
min väg. Livet är min högre makt bara.
.
Jag behöver inte vara orolig för någonting här i livet.
Jag står aldrig ensam inför några svårigheter.
Om jag inte själv väljer det.
Jag kan glömma mina bekymmer. Kommer ihåg
lösningarna i stället. Det är jag själv och den attityd
jag förr hade till allt som skapade problemen efter problem.
.
Lösningen på det? Ändra mej själv och min attityd till det
som sker... Så jävla busenkelt var det...
Om jag ändrar min attityd löser sig problemen av sig själva.
Så länge som jag inte fokuserar på problemen utan på
lösningarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar