Äran att få leva i glashus (av Micke Gunnarsson)

Text och bild lånade av Micke Gunnarsson

”Barn är som kristallglas som vobblar av sin egen energi.
Min funktion som vuxen är att ha fina handskar på mig och en försiktig hand i beredskap. Detta för att inte skapa för många fingeravtryck men ändå finnas där. Så om jag måste stötta måste detta ske med största försiktighet så jag inte på något sätt råkar repa, smutsa ner eller välta glaset.”

 

Just nu har jag den stora äran att få vara tonårsförälder. Och jag måste säga att det är en ära. Jag säger inte att det är lätt, men stort är det.
Jag utmanas hela tiden i mina egna rädslor. Jag har heller aldrig tidigare varit tonårsförälder så man får liksom testa sig fram. Att syna sina egna rädslor och insikten att om jag vill att mitt barn ska få uppleva frihet måste jag också låta honom ha just viss frihet.
I morgon ska han skriva upp för moppe kort, ena delen i mig skriker nej, andra delen jublar JAAA!! Klart han ska få känna att han kan dra själv in till stan. Jag måste som förälder inse att min tid till viss del är över.
Jag kan liksom inte hänga med honom överallt, jag kan inte smyga på honom på fester, jag kan inte kolla hans mobil….det är mycket jag inte kan. Jag vill inte göra intrång i min sons liv.

MEN jag vill verkligen visa honom varje sekund att jag älskar honom. Detta oavsett vad. Jag vill att han ska kunna ringa mig när som, hur som och veta i hela sin ryggrad att pappa finns där för honom, alltid!. Jag behöver INTE gilla saker han gör men jag älskar honom ändå. Jag behöver inte alltid ens förstå honom i alla hans svängningar, men jag måste respektera dom. Jag måste också sluta försöka vara cool ung, för det är jag inte längre. Jag är en gubbe Därför måste jag förstå att det inte duger att skämma bort honom inför kompisar med coola tillrop. Inte heller försöka prata med honom inför polare om sex och samlevnad, det går fetebort!!
Jag måste också välja mina strider. Jag måste vara böjlig i mina sätt att bemöta varje situation. Jag kanske måste ”gilla läget” att han vid ett visst tillfälle kallar mig idiot eller gubbjävel, för att komma åt honom i en mångt mycket viktigare diskussion som kanske handlar om press bland vänner eller andra viktigare saker. Jag måste se igenom. Inse att solen lyser alltid (annars skulle vi vara döa) , men att det kommer lite skit emellan ibland.

Som sagt var…en ära att just nu har ett hus fullt med glas. Tomma glas som ska fyllas med helt nytt innehåll och om jag är snäll så får jag smaka.

Kram/Micke

[Micke Gunnarsson]