Text och bild lånad av Susanne Löfgren
Om du gör våld på dig själv - så gör du våld på din omvärld.
Vi är alla ett - och hela världen är en spegling av din inre värld.
Så många människor som gör våld på sig
själv. Jag ser det dagligen. Jag gör det själv ibland och då brukar
kroppen eller själen påminna mig om att jag inte gör gott - det är inte
kärlek.
Det skall tränas och kämpas - t o m om våra kroppar är sjuka.
Det sägs onda små ord och tänks onda små
tankar om oss själva. Tankar och ord som att vi är otillräckliga, att
vi inte räcker till som vi är, måsten och krav, strävan efter att passa
in, efter "perfektion".
Jag behöver känna, tänka och agera kärleksfullt om mig själv om jag skall kunna ge ut detsamma till min omvärld.
Ibland när jag känner att någon eller
något drar min energi, då jag känner mig trängd och låst och inte har
något att ge - för ska jag ge måste det komma helt, sant och äkta ur
mitt hjärta. Jag kan inte göra det för att någon förväntar sig eller
kräver det av mig. Jag kan inte göra det då, för då är det inte äkta och
då är det inte kärlek.
Jag har känt mig blockerad där många gånger, funderat och tänkt: Är jag inte kärleksfull nu?
Men om jag går emot mig själv och mina känslor, då är jag inte kärleksfull mot varken mig själv eller min omvärld.
Om jag känner den där lilla gnagande
känslan av: "Men jag då"? Då gör jag det inte heller av kärlek.Då
behöver jag stanna i MIN kraft och energi. Att gå emot mig själv är att
ge bort min kraft till någon annan eller något annat. Det är inte äkta
och sant. Det är inte kärleksfullt. Å det gör inte någon gott.
Att visa sig själv kärlek och respekt är
att vara kärleksfull emot sig själv. Det är att ta ansvar för sitt liv
och låta andra ta ansvar över sina liv.
En älskad vän till mig satte ord på det så bra: "Jag
har blivit så uppmärksam på människor som vill ha något av mig. Känslomässigt.
Då låser det sig för mig och jag kan inte ge men det är för att jag känner att
de inte står i sin kraft utan behöver hämta kraft utanför sig själv. Och den
energin känns!!"
Livet
skall inte vara en kamp. Om du hela tiden gör våld på dig själv genom
att böja och bända dig efter andras behov, så blir livet en evig kamp.
Det kommer att ta mycket energi och det är inte kärleksfullt. Men vågar
du stå i din egen kraft, känna att du duger och är fantastisk precis så
som du ÄR, inte så som andra önskar att du ska vara för att "passa in i
deras liv". Då blir livet ett fritt flöde. Då är du kärleksfull mot dig
själv, Å därmed även kärleksfull mot din omgivning! :-) <3
[Susanne Löfgren]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar