När sorlet tystnar

Jag ser det överallt ikring mig, hur människor fyller sina dagar med "sorl". Man går omkring med musik i öronen, och flipprar ständigt på sina "dumphones", fyller sin fritid med TV-tittande, träning, vänner, arbete, nya byggprojekt i hemmet... You name it. Och det är inte svårt att fylla upp våra dagar över bredden med saker utanför oss i den stressfyllda tillvaro som vi lever i, jagandes hit och dit för att få allt att gå ihop med jobb, barn, utlandssemestrar.... Det finns hur många sätt som helst att fylla oss med "sorl" så vi slipper att se och möta oss själva. Säkert gör också jag det ibland när jag ännu inte är redo att möta det som pockar i mig, eller när jag behöver en paus innan jag har nästa möte med mig själv. T o m meditation, självhjälpskurser, religiösa möten och ceremonier, som egentligen borde visa oss oss själva kan bli ett sorl som hjälper oss att slippa se oss själva.

Nu säger jag inte att alla dessa saker ,måste vara en flykt från oss själva , men påfallande ofta tycks det mig så.

För egen del kan jag inte fly särskilt ofta, när jag har något som pockar på min uppmärksamhet, slutar jag att fungera, jag får svårt att genomföra mitt jobb, och hemmet förfaller mer än vanligt. Medan andra går ut och bygger en ny uteplats, då sitter jag här oförmögen att ens diska mer än det jag absolut måste helt uppslukad av att lyssna på det Livet försöker säga mig om mig själv.

Problemet med att fly, för vem vill väl egentligen sitta och deppa, när man kan göra något roligare, är att vi som regel får möta det vi behöver lära oss gång på gång och på jobbigare och jobbigare sätt, tills vi öppnar ögonen och tittar inåt.

Det finns en enkel, men ofta läskig, sak som jag upplever kan vara till stor hjälp när vi behöver möta något i oss själva, och det är tystnaden. Att ta sig lite tid, kanske bara en kvart varje morgon, i tystnad, utan något "sorl" enbart med de tankar som kommer av sig själv, kan vara nog för att vi ska se oss själva.

Och att då och då, eller när vi känner att vi behöver ett extra djupt möte med oss själva göra en längre retreat i tystnad är ett fantastiskt sätt att fylla oss med nya insikter.

I dag gjorde jag en sådan retreat, en 5-timmars vandring i tystnad i grupp. Det var tre etapper, först vägen ner till havet, sedan en lång vandring i strandkanten för att till sist ta oss tillbaka upp till utgångspunkten. Varje etapp bjöd på nya möten med mig själv och nya viktiga insikter.